Citat:
Ursprungligen postat av
Ancistrus
Långa körer och höga priser, i synnerhet i östra Ryssland. Varför det tydligen är värst i de östligaste delarna av Ryssland framgår tyvärr inte. Och tycker åtminstone jag verkar lite märkligt med tanke på att de ukrainska drönarna inte når dit, men det finns säkert någon förklaring till det också?
Som svar till detta och liknande kommentarer: Rysslands gigantiska storlek gör väldigt många saker mycket svårare än vi i vårt svenska perspektiv är vana vid. Ystad till Treriksröset är ca 160 mil fågelvägen, S:t Petersburg till Vladivostok är ungefär 5½ gånger så långt, ca 900 mil. Ungefär 75% av Rysslands befolkning bor väster om Uralbergen, och det är även där det mesta av industrin ligger. Ryssland öster om Uralbergen är helt beroende av att industriellt tillverkade varor transporteras med tåg (Transibiriska Järnvägen), och som man kan läsa högre upp i tråden mår den järnvägen inte precis bra...
Rysslands prioriteringsordning ligger ungefär så här:
1. Moskva. Alltid Moskva först i alla lägen. Om så resten av landet lever på en näve rovor i veckan ska det finnas kaviar och hummer på butikshyllorna i Moskva.
2. S:t Petersburg. De delar av den stenrika korrupta eliten som inte bor i Moskva, bor i S:t Petersburg.
3. Övriga Ryssland väster om Uralbergen.
4. Ryssland öster om Uralbergen.
Med andra ord, de har det värst i östra Ryssland av både logistiska och politiska skäl.
Citat:
Ursprungligen postat av
Kung_Ingenting
Vet inte om det är jag som bara har råkat se annorlunda bilder/filmer än jag har gjort förut. Men den sista tiden när jag har sett bilder/filmer från attackerna mot raffinaderierna så har det sett betydligt grövre ut. Förut var det någon enstaka drönare som siktade in sig på tornet där själva magin sker, men nu den sista veckan eller så, när jag sett bilder från raffen så är dom ofta helt övertända, samtidigt som det kommer fler drönare...
Jag får känslan att Ukraina har övergått från att skadskjuta raffen till att i princip försöka jämna dom med marken.
Det ÄR en strategiförändring, på det stora planet. De första åren i kriget var det många europeiska länder som gnällde och ojade sig över att energipriserna gick upp, och Ukraina behövde balansera på en känslig gräns mellan att försöka minska Rysslands inkomster och att inte fösvaga sitt stöd från Väst. Nu tre år in i kriget har sanktioner och sekundära sanktioner fått de europeiska ekonomierna att ställa om. Ukraina behöver inte hålla igen på samma sätt och kan vara mycket frikostigare med att förgöra rysk infrastruktur och industri.