Tråden om Christer Andersson

Referens till diskussion om Christers försvunna Hämmerli pistol och eventuell pantsättning av denna.

16636-5...Christers förhållande till sina olika skjutvapen.Christer betecknar Magnuumrevolver som en Volvo i jämförelse med Hämmerlipistolen som han betecknar som en Mercedes.Han betraktar Hämmerlin som en klenod,som han aldrig skulle avhända sig.Christer har pantsatt sina jaktvapen.

Varför är Christers Magnumrevolver försvunnen?
Varför är Christers klenod till Hämmerlipistol försvunnen?

CA är ett fantasispår/teori utan ens indicier och inga bevis alls. Ingen närvaro varken vid Grand eller mordplatsen tiden för mordet kan presenteras. Nu vet vi inte om någon av Grandmännen var gm- signalementen skiljer så åt en hel del. CA var sjuk och låg sannolikt och sov när mordet skedde kl 23:21, 28/2 1986. Inget motiv eftersom CA bara ogillade socialdemokraternas ekonomiska politik- inget Palmehat kan spåras alls. Revolvern låg i ett bankfack på mordkvällen dvs CA saknade möjlighet, saknade motiv och saknade medel på mordkvällen.

Varför fortsätter du idissla detta tugg om och om igen? Är du hans bror?

Ja, det manar till eftertanke. Det är tydligen inte heller ett helt ovanligt beteende om man vill komma av kroken. Här en förlängning av din fundering.

Det finns teorier inom psykologi och kriminologi som beskriver hur människor hanterar allvarliga anklagelser: genom neutralisering, selektiv minnesförlust eller delvisa erkännanden.

Syftet är att framstå som trovärdig och samtidigt skydda den goda självbilden.

Den rattfulle ursäktar sig med att han bara druckit en öl. Den mordmisstänkte kan medge slagen men inte uppsåtet. Studenten erkänner att han kopierat delar av en uppsats, men skulle förstås aldrig fuska på tentan.

Kanske ser vi samma mönster hos Christer A.

När det gäller hundsparken medgav han att han ”tofflat till” hunden. Veterinären konstaterade en nackskada.

Alltså: ett delvis erkännande. Ett försök till neutralisering.

Misshandeln på pendeltåget förnekade han helt. I stället gick han till motoffensiv och anmälde offret för falsk tillvitelse.

I de nedtecknade förhören uppger CA att han var ”mycket förvånad” och att han ”aldrig sett” offret. Tills vittnet Doris trädde fram. Hon hade sett allt.

I rätten förändras därför berättelsen. CA satt ”i lugn och ro”, men de stökiga ungdomarna fick honom att ”tappa tålamodet”.

Men vittnena blev för många i rättssalen. Inför rådmannen medgav CA att slaget måste ha varit riktat med ”knuten näve”.

Förnekelse. Neutralisering. Delvis medgivande.

Och konditoribesöken? CA räknade upp nästan alla fik i stan – utom Svea. Förhörsledaren fick påminna honom. Var låg det egentligen? ”Mitt emot.” CA var stammis på Svea Konditori.

Det är i detta sammanhang vi får ta in CA:s vapenhistoria. Han kan förstås ha haft otur. Men han medgav samtidigt, utan omsvep, att han kände till polisens stora intresse för vapnet.

CA minns inte kallelserna. Posten kommer ofta fel, menar han. I förhören från 2007 minns han dock lite bättre. Han ”ville inte bli inblandad”.

Och när det gäller själva försäljningen av vapnet: i stället för en logisk enkel förklaring om att det försvunnit eller stulits, valde han att erkänna en olaglig överlåtelse.

Det kan förstås ha gått till så. Men varför vill han plötsligt sträcka sig så långt – frivilligt? CA uppger vidare att vapenköparen såg ut att vara en hederlig typ. Ingen fara med andra ord. Killen var ju grön.

Kanske finns här ett återkommande drag: att först neka, minnas selektivt och sedan neutralisera bytet – för att till sist medge något litet om han måste. Precis som många andra och precis tillräckligt, för att framstå som trovärdig.

Patetiskt vilken dålig koll du har på CA spåret Niklas! Det syns att du inte är insatt och bara är här för att göra folk irriterade. Tror du att du kan mer än experterna som jobbar med mordutredningar och som verkligen studerat palmemordet i flera år? De som sagt att att de verkligen tror att det är CA pga indicierna och all FAKTA/händelser som finns kring CA. Du får nog ta en funderare på det.

De som anser att CA är Palmes mördare kan inte mer än mig- en sak som är säker. Det är bara vissa privatpersoner, ett par st okunniga journalister och gammal polis som anser att CA var gm. Vissa är helt insnöade tyvärr. Jag däremot kan inte skriva/säga att någon viss person är gm. Det finns desto fler som anser att något annat spår/uppslag är det rätta. Varför skulle ni ha rätt när det inte finns något som visar att CA var gm undrar jag?

Jo, MV hade koppling till mordplatsens närområde i samma grad som CA hade det. Det var hans arbetsplats och han verkar även i övrigt haft hemvist i innerstaden.

CA uppger att han låg nedbäddad vid tiden för mordet och MV att han befann sig i hemlandet. Det finns starka skäl att misstro båda dessa utsagor. ÄR MV:s uppgift oriktig så torde han befunnit sig i sin hemvist Stockholm och med mycket stor sannolikhet i city under mordkvällen.


Det finns inget som indikerar något gällande CA:s ammunitionsinnehav 1986. Känt är en tidigare befattning med Winchester Metal Piercing i samband med att hans skytteklubb köper in ett litet parti och ur vilket mordkulorna inte verkar härröra. Saken är värd att notera, men innebär ingen möjlig tillgång ammunitionstypen mordkvällen eller "stöd" för ett sådant antagande.

Uppslaget CA vilar på revolverinnehavet och hanteringen av det. Individer kan givetvis vara intressanta utan att vara vapenuppslag. Då får man titta på tänkbara möjligheter till innehav och sådana finns uppenbarligen hos en individ som bland annat befattat sig med vapensmuggling och befinner sig i en miljö där vapen florerar. Att mena att det skulle försvaga uppslaget MV att han inte använde just en .357 vid sitt avrättningsförsök på Avenyn blir onekligen autistiskt. Vi har att göra med en person som tar vad han råkar ha tillgång till och tillgång har han utan tvekan.


Jag känner till att CA närde aversioner mot Palme och förmodligen djupgående sådan. Jag skulle inte kalla det en tydlig motivbild. Jag begär heller inte en sådan.


Låter som ett typiskt resonemang gällande Stig Engström. Liksom det gör när man radar premisser ur vilka en logisk slutsats om vem GM är dras.


Återigen en engströmism. Förutsättningarna var tydligen uppfyllda eftersom han sköt Palme.

Jag resonerar som så att det finns inget som pekar i riktningen att CA skulle haft själslig kapacitet till att skjuta statsministern på gatan om tillfället uppenbarade sig. Men att det inte är alldeles otänkbart, till skillnad från vad som är fallet gällande de allra flesta.

Det är ingen styrka i analysen att vifta undan saken, bara anta den, och mena att det är irrelevant att en annan kvalificerat intressant individ i ärendet utan någon som helst tvekan hade en sådan kapacitet. Och som anses vara "identifierad" på mordplatsen dagen efter, som är förväxlingsbar med CP osv.

Vi lämnar vidare diskussion gällande MV därhän.

Jag undrar om du istället har någon kommentar gällande Christers förhållande till specifikt den Hämmerli pistol som är försvunnen.Christer uttrycker som sagt sin vurm för just detta vapen i ovan angivet material.Vad tycker du att detta kan ha för eventuell inverkan på teorin att Hämmerlin var pantsatt vid tidpunkt för Christers frånfälle?
Vidare..kollar man Christers olika pantsättningar genom åren så finner man att han i stort sett pantsatt nästan alla vapen som han ägt,åtminstone ger materialet det intrycket.
Exempelvis så finns uppgift om pantsatt Beretta,vilket är ett förhållandevis dyrbart vapen om jag förstår saken rätt.
Det finns två undantag...Magnumrevolvern samt Hämmerlipistolen.Jag hittar ingen uppgift om att Christer någonsin pantsatt sin Hämmerli trots mycket svåra personliga ekonomiska omständigheter genom åren.
Är det riktigt att koppla detta till de uppgifter om Hämmerlin som Christer lämnar till Polisen i ovan angivet material?

Jag är en ganska så enkel man,så jag tycker att uppgifterna,känslorna..Christer har för sin Hämmerlipistol helt klart talar emot din teori om att Hämmerlin var pantsatt vid tidpunkt för Christers självmord.

Vad tycker du själv?

Det är ett mönster,en process,som framgår ganska så tydligt tycker jag.

Jag har alltid haft intrycket att Christer haft samma inställning som exempelvis den som Christer P alltid hade.Här erkänns ingenting förrän jag känner mig överbevisad.Om detta sker så erkänner jag,men först då.

Jag hoppas att saken ändå begrundas, framförallt det att det inte går att sluta sig till något gällande CA och att försiktighet med hur man uttrycker sig gällande detta bör iakttagas.

Jag menar att den vurm för Hämmerlin han tydligen låtit meddela PU är mer brännande på annat vis än i relation till det som nu diskuteras. Det handlar om att han, tveklöst, tonar ner revolverns betydelse och hur mycket han nyttjat den. Hur han framställer saker bör ses i relation till detta.

Ointresset för revolvern och de uppgifter han lämnar om att ha inte använt den mer än vid några enstaka tillfällen motsägs helt enkelt av ett antal uppgifter jag redovisat förr. Bland annat av uppgiften från medlem B att CA var ”mycket aktiv” inom fältskytte med grovpistol första halvan av åttiotalet, av det faktum att han skjutit slut på revolvern omkring 1983 och av att han själv rabblar ett antal olika typer av revolverammunition han använt och praktiker gällande sådan (och det apropå sitt oriktiga påstående att just Winchester Metal Piercing har han aldrig haft någon befattning med).

Han gillade säkert sin sportpistol, men att det skulle vara en typ av helig klenod för honom tror jag knappast.

Det finns två kända pantsättningar av gevär. Det är blott en ögonblicksbild. Han har antagligen pantsatt olika saker till och från sedan början av nittiotalet och fram till slutet.

Även jag är en oerhört enkel man och med en svårartad dragning till de enklaste förklaringarna. Gällande sportpistolen är den att den var pantsatt eller liknande och inte att brodern återfann den i ett Sanctum Sanctorum tillsammans med revolvern.

Om pistolen försvunnit utan någon förklaring så kommer det nog att uppenbaras.

Det är goda invändningar,Roerlig.

Jag ser dock inte på denna specifika del på samma sätt.
Jag finner ingen större märklighet med att Christer satt sin Hämmerlipistol på klenodstolen.
Det är med denna atteralj han vinner sina största framgångar i livet i det som är hans huvudsakliga intresse under hans levnad.
Han skjuter också mycket med spädgrisen,men han deltager sällan i tävlingar med den utifrån materialunderlaget.
Christer vinner många klubbmästerskap med sin Hämmerlipistol.Detta är vinster som torde innebära stor personlig prestige för Christer,både utåt sett i klubben och även innåt sett då Christer bör ha känt tillfredsställelse med beviset på att han och ingen annan är klubbens allra bästa skytt.
Nöjesskjutningar och sporadiskt deltagande i grovkalibriga tävlingar indikerar inte samma känslomässiga koppling kan det tyckas mig.Christer gillade säkert sin revolver,men den är med säkerhet ingen klenod för honom.Samma kan inte antagas rakt av när det gäller pistolen.Detta i relation ren skyttehobby då.Revolvern kan naturligtvis också ha uppnått "klenodstatus" hos Christer,men då av annan orsak än skyttevinster i tävlingar,du fattar helt säkert vad jag menar här.
Båda revolver som Hämmerli synes ju försvunna i skrivande stund.En eftersökt klenod,kanske två?

Spekulation om alternativ förklaring till varför Christer säger som han gör gällande de två olika vapnen är intressant.Din spekulation här är inte alls orimlig.Personligen kanske jag ser det som att Christer uttrycker sig som han gör,för att eventuellt underbygga sin tidigare historia om försäljning av sin Magnumrevolver,för att ytterligare ge skäl till varför han fortsatt har kvar sin Hämmerli och det vart Magnumrevolvern han istället sålde.Christer säger ju att han aldrig kommer att avhända sig Hämmerlin,till motsats då Magnumrevolvern.Denna "extrakommentar" från Christer kan möjligen förklaras utifrån detta perspektiv.

Om inte så kan ju Christer helt enkelt tala sanning här.Faktan att han behåller Hämmerlin trots långvariga ekonomiska svårartade problem indikerar onekligen att Christer haft det svårt med att avhända sig pistolen.Det finns som sagt inget underlag för påstående att Christer någon gång har pantsatt Hämmerlin,samtidigt som vi vet om att han pantsatt andra vapen.Även detta kan vara indikator på att Christers påstående att Hämmerlin är hans klenod kan vara sanningsenligt.Det finns som sagt viss materialmässig grund för antagandet att han är uppriktig här,som jag ser det.

Jag kan bara konstatera faktum utifrån det material som är oss givet i skrivande stund.
När jag idag eterfrågar var någonstans som Hämmerlipistolen befinner sig..så kan ingen ge mig ett svar på detta.Ingen synes ha kunnat besvara denna fråga åtminstone sedan år 2008.
Jag tycker att det är märkligt,för om pistolen fanns i lägenheten när Kurt på egen hand städade ut lägenheten så borde svaret på min fråga kunnat ha återfunnits här.
Det skaver ju,Roerlig.

I övrigt så kanske det handlar om att olika personer handlar på olika sätt.Jag vet inte din personliga setup,men jag kan redogöra för min.
Hade jag varit i Kurt Anderssons ställe..och när jag städar ut min brors lägenhet och i samband med detta finner exempelvis saknade Magnumrevolvern tillsammans med Hämmerlipistolen så skulle jag under alla omständigheter ha smusslat undan revolvern och det är fullt möjligt att jag,i viss chock efter att ha funnit en av de mest eftersökta revolvrarna i hela MOP i min brors lägenhet,utan vidare eftertanke tagit med mig Hämmerlipistolen också.

Jag behöver ju bara uppge att jag inte har hittat någonting i min brors lägenhet som är av intresse för PU när Lennart väl hör av sig.Jag tror fortsatt att tesen blod är tjockare än vatten är en realitet för många människor.Jag är ibland dem.

Jag menar.så länge som Hämmerlin är försvunnen så är den inte återfunnen.Det är vanskligt att utgå från annan bakgrund tycker jag.

Jag har tidigare ganska så starkt förfäktat min åsikt att Christer gjort sig av med sin revolver i snar närtid till mordet.
Jag anser ju att en av mina positiva personliga egenskaper är förmåga att ändra mig när jag tycker läget så påkallar.
Detta utnyttjar jag nu.
Jag ändrar mig.
Jag är numera av åsikten att Christer A sannolikt har behållit sin Magnumrevolver långt i tid efter den 28 Februari 1986.
Jag anser att spädgrisen sannolikt befinner sig i Christers ägo åtminstone fram till tidpunkt då han erhåller kallelser om att inkomma till Polisen med revolvern sent 1989-1990.

Han bör således ha deltagit den tävling grovkaliber som materialet talar om har tilldragit sig..1989..om minnet nu inte sviker i denna pekfingerhastighet,med sin eftersökta revolver.