”Jag vill inte ha barn för att världen är så dålig”

Du får göra som jag gjorde för knappt 30år sedan då vi började försöka få barn. Vi letade upp en helt problemfritt område utanför Gbg (där vi då bodde) utan ickesvenskar och sociala problem. Våran son fick en trygg uppväxt utan några problem alls. Är nu en fin väluppfostrad man på 27år.

Du verkar tro att alla arbeten ligger i Stockholm.....

Kanske för att Sverige har ett extremt överskott på äldre människor....

Baserar du dina livsval på hur mycket du uppskattar den sittande presidenten i USA?

Du vet att han har några enstaka få år kvar på posten och att din eventuella avkomma har en förväntad livslängd på sisådär 80-85 år va?

Är det ett problem mer än att någon nationalekonom har hittat på att det ger lägre tillväxt, vilket tydligen leder till jordens undergång?

Förr i tiden behövde man inte media som rapporterade om svält och krig för man hade det runt knuten

Ändå valde man att skaffa många barn

Ursäkta videon ur det blå men det ser ut som att bekvämlighetsfaktorn kommer eroderas relativt fort. Fattigt och eländigt folk verkar vara piggare på få fler barn än relativt rika och bekväma.

(Titeln gäller egentligen alla länder som dyker hårt i barnafödande)
https://www.youtube.com/watch?v=Ufmu1WD2TSk

Så går det när västvärlden är uppbyggd på oändlig tillväxt.

Oj, det var väldigt fint skrivet. Tror jag blev övertalad att skaffa barn just.

Ät upp det där egoist-kortet! Egoister är alla dom föräldrar som skaffar barn bara för att man ska och för att visa att man duger till att föröka sig men sen skiter fullständigt i ungarna. Det vill säga ungefär hälften av alla pappor i landet.
Och sen är det alltid dessa män som tjatar mest på andra om hur viktigt det är att skaffa barn...
...riktiga jävla clowner.

Ja, det är något med den yngre vuxna generationen nu som gett dem ett extremt "main character syndrome". De och deras egon ska promt vara i fokus i alla sammanhang, Deras känslor, deras drömmar, deras svårigheter i livet är allt som räknas. Och med det följer även att just deras samtid i deras ögon är den svåraste tiden att genomleva i mänsklighetens historia. Men bara för dem själva givetvis, de skyller såklart allt skit i samhället och världen på generationerna som kom före. Och det inkluderar givetvis deras högst personliga misslyckanden också som oförmåga att ta sig in på arbetsmarknaden, misslyckanden i dejting/kärlekslivet, att världsekonomin är skakig, att deras släkt och omgivning ser dem som lata oduglingar (eller verklighetsfrånvända drömmare i bästa fall) osv osv.

Att varenda generation sedan urminnes tider sedan haft X antal krig, katastrofer, galna världsledare att oroa sig för, en nyckfull arbetsmarknad, skakig ekonomi och så vidare på en ofta värre nivå än i dagens läge verkar de varken förstå eller bry sig om utan det är dem de är synd om och omvärldens och generationerna som kom föres fel att de inte är kapabla att hitta sin plats i livet och världen. Att det är just generationerna som kom före som byggt upp allt för dem och sett till att de yngre faktiskt har det så pass bra som de har det skiter de också totalt i så länge de kan hitta anledningar till varför det är så synd om just dem och att de ska slippa ta eget ansvar över egentligen något som helst. Därför har de så svårt att hitta en arbetsmoral och behålla jobb, att få förhållanden att funka och hitta motivationen till att ta det ansvar som ett föräldraskap innebär. Det är ju så lätt att skylla på omvärlden för allt.

Det är åtminstone en del av problemet.

Hur menar du då??? Du förstår inte problemet jag belyser?

Bra poäng!
Livet är långt och när man tröttnat på att resa och knulla och jobbet inte längre ger något så blir livet lite tråkigare och ensammare för varje år. De sista 30-40 åren av livet önskar man nog att man hade ett par barn att hålla kontakt med.