Har cheferna blivit sämre och elakare?

Jag har en tydlig känsla av att chefernas kompetens har sjunkit och att de blivit elakare de senaste 20 åren. Förr i tiden kunde man lita på vissa grejer, regler, lagar och strukturer men nu verkar det vara hejsan svejsan och kaos, var man än jobbar. Jag kan tyvärr inte precisera vad jag jobbar och med vad, så jag får hålla diskussionen på en allmän nivå.

Cheferna verkar inte vara rädda om sin personal överhuvudtaget, de är otrevliga och arroganta, de trixar med semesterlagen, de behandlar sin bästa personal som skit, de ljuger en rakt upp i ansiktet, de sviker löften, det beter sig respektlöst, man får konkurrerande direktiv (till slut vet man inte vilken sorts arbete och tjänst man har), de lyssnar inte, de kan inte lova att man introduceras på jobbet på ett korrekt sätt och de lägger upp planer ("visioner" brukar de kallas när det är stormöte) som är helt omöjliga att förverkliga. Ovanpå allt detta är de helt oförmögna att hantera informella ledare och mobbare.

Förr i tiden hade jag någon sorts grundläggande förtroende för cheferna men inte nu.
Jag har haft flera dåliga chefer efter varandra, så jag börjar ju undra vad som händer.

Var beror kvalitétstappet på? Är det lågkonjunkturen som ställer till det? Är folk så rädda att tappa jobbet att de står ut med vad som helst? Har cheferna blivit maktgalna?

Tillägg: jag arbetar inte i privat verksamhet.

Vinstmaximering. Det är katastrof

Jo det handlar väl om idag ska du vara lyckligt lottad om du ens får ett jobb. Förr fick alla ett jobb. Tom mongos. Idag är det mer selektivt. Du ska böna och be att du är lyckligt lottad att fått ett jobb. Göra vad som förmannen säger dig att göra. Om icke hittar han/hon bara en ny.

Det där har att göra med att vi lever i ett land som maximerar ateism och materialism och är värdsledare i detta

Psykologisk krigföring i underhållning som t ex robinsson inspirerar medborgarna att leva ett liv inspirerat av de ideal man hyllar där

Myndigheter lärare poliser och alla andra med den allra minsta aultoritet beter sej arrogant, avstängt oåtkommligt hemligt stridsvilligt och fult , informell hämnd kommer som en blixt från blå himmel om ngn höjer rösten och klagar

Tv och media får folk att tro att dom är hjältar i sing egen story och får dem att tro att om de bara för sej som de de ser i rutan innejar de automatiskt samma kompetens som de de ser i rutan..


Det finns mer att säga....

Vad är informell hämnd?

Det ligger mycket i det du säger. Visst formas cheferna av vårt sjuka samhällsklimat, det köper jag.
De stänger in sig i ryggdunkarklubbar, pumpar upp sina egon och glömmer bort sina grundläggande uppdrag. Det är nån sort sjukt spel de håller på med. Ett narcissistiskt spel.

Sabotage, mobbning, utfrysning, förnedring/degradering, passiv aggressivitet osv. Informell hämnd förekommer utanför arbetsbeskrivningen och regelverken. Det kan vara så enkelt att chefen slutar heja på dig eller att chefen lyfter över dina arbetsuppgifter till sämre personal, för att jävlas.

En grej som chefer blivit extremt känsliga för, är illojalitet. Allt som inte är rövslickeri är illojalitet för dagens chefer. Du behöver inte såga arbetsplatsen på Facebook för att chefen ska bli förbannad. Det räcker med att du är pyttelite kritisk mot verksamheten, att du lyfter fram problem "på golvet" osv. Det du sagt vandrar direkt från kollegorna till chefen, som brännmärker dig som förrädare.

Det räcker med att du säger "dåligt schema", så hör chefen det genom djungeltelegrafen.

Och fackansvariga ska vi inte tala om. Cheferna avskyr dem som pesten.

Såhär knäppa var inte cheferna för 20 år sedan. Vissa var det men nu verkar alla chefer ha tappat det.

Vi lever i narcissisternas och psykopaternas samhälle nu , så vad räknar du med?

Dessa individer är opportunistiska och tar de chanser dem får. Har dem ett auktoritärt samhälle till sitt förfogande är det inte mycket som stoppar dem. Och det ser vi ju nu.

Jo det håller jag med om. Lågkojunkturen gör ju sitt.
Men samtidigt saboterar cheferna för sig själva. De kan ju inte bygga bra verksamheter när 50% av personalen byts ut varje år. Svängdörrarna i arbetslivet är ju i rörelse 24/7.
Folk hoppar hit och dit, delvis för att de vantrivs.
Kan man inte hitta en bra chef, kan man ju iaf byta chef ...

Men visst, det är kärva tider, och cheferna har väl blivit kaxiga helt enkelt.

De tittar på en som nåt katten dragit in, oavsett titel, erfarenhet och personlighet.

Jag har tyvärr vant mig vid dessa värdelösa chefer. jag väntar mig inget längre.
Men man måste ju fundera över orsakerna. Att samhället blivit sjukt och odlar narcissism och psykopati håller jag också med om. Man kan dock tycka att var 10:e chef borde vara vettig men icke.
Det är verkligen hopplöst.

Så är det när idioter till arbetare röstar åt det blåa hållet och inte stödjer sina fackliga organisationer. Möjligheten till att kunna kräva ett respektfullt bemötande som arbetstagare minskar år för år samtidigt som chefer får mindre och mindre utbildning.

När du upplever att chefer är arroganta eller elaka så är det egentligen så att de inte kan leda människor. Då blir det så här.

Den största skulden till detta bär Socialdemokraterna som var ett arbetarparti för den svenska arbetare. Det var bra och trovärdigt och fick därför många att ställa sig bakom och stå upp för rättigheter, regler och lagar som påverkade deras liv.

Men sen blev Socialdemokraterna ett parti som knöt sig närmare Muslimska Brödraskapet och idag så är Socialdemokraternas huvuduppgift att arbeta för islam och muslimers väg in i Sveriges makt. Detta är mycket väl dokumenterat.

Det är alltså massa faktorer som gör att det blivit så här. Ytterligare en faktor som spelat in är att det finns en extrem övertalighet med arbetssökande. Det låter också märkligt då politikerna har gormat om att vi måste ha in fler fler fler människor i Sverige. Men detta gör att chefer kan välja och vraka mellan desperata människor som vill ha ett jobb för att kunna ha en bostad eller få äta sig mätta.

Så dåligt utbildade chefer utan ledaregenskaper som vid minsta lilla press kan lösa sina problem genom att göra något som är negativt mot arbetstagare är vad man måste räkna med i dagens samhälle.

Håller helt med, jobbar som lärare och mina senaste rektorer har varit precis som du beskrivit dem. Har inte haft en vettig chef på över 10 år.