ven om mnga redan knner till den brjar jag med en kort och avgrnsad sammanfattning av Marx kritik mot kapitalismen som jag ser den:
Marx hvdar att kapitalismen exploaterar arbetarna, eller med modernare terminologi, de anstllda. Allts att anstllda blir exploaterade av arbetsgivaren.
Bevis fr detta r att arbetsgivaren, eller garen av produktionen, gr en vinst. ven om garen investerar vinsten i fretaget igen gr ingen skillnad d arbetarna nd har producerat mer vrde n vad de fr betalt fr.
Detta (bland annat) leder till att kapitalismen ses som ett frtryckande system och att allting som upprtthller detta system r delaktigt i frtrycket av arbetarna, exempelvis staten, rttssystemet och de samhlleliga institutionerna.
Arbetarna, fr att frndra sin situation, behver drfr genomfra en revolution. Vilket innebr att ta kontrollen ver produktionen och staten med dess institutioner och "strukturer" fr att slutligen montera ned dessa.
Nr detta genomfrts infinner sig det kommunistiska samhllet dr full frihet frn frtryck rder och alla arbetar fr det gemensamma gandet.
Min invndning till Marx kritik ser d ut shr:
Att arbeta r inte enbart en materiell eller ens skapande verksamhet. Det r ocks en social verksamhet. Genom att arbeta vinner arbetaren inte bara en ln, denne vinner ven ett symboliskt status i samhllet, en plats i samhllet, ordning och ett syfte med sitt liv. Arbetaren vinner en identitet som denne annars inte skulle ha.
Vi mnniskor kan inte uppfatta verkligheten utan symboliska representationer. Dessa representationer r ndvndiga fr att vi ska kunna ha ngon kunskap alls om verkligheten. Det fljer av detta att vi inte kan ha ordning i vra liv om vi inte hade vra symboler. Genom vra symboler fr vi en identitet och an detta fljer att vi bara kan relatera till varandra genom att vi har identiteter.
Sprk, institutioner, traditioner r alla symboliska inrttningar och s r ven kapitalismen. Pengar r symboliska vrden, men trots att det "bara" r symboler ger detta system av representationer ordning, frutsgbarhet och sammanhang i tillvaron. Det ger skerhet.
Dock skulle ren kapitalism inte fungera eftersom det behvs en standard. Denna standard r det gemensamma systemet av att ha samma sprk, valuta, traditioner, symboler, representationer och identiteter. Dessa saker gr att vi kan frst och relatera till varandra, bedriva handel, ha en gemensam riktning och syfte med vra liv.
Drfr r den helt fria kapitalismen inte ett reellt tillstnd, vi har fortfarande inte lmnat feodalismen. Vi har bara stpt om den en aning och kallar det fr stat eller demokrati istllet fr Kronan. ven s kallade moderna kommunistiska samhllen har kvar den feodala strukturen, dvs en standard fr hur saker ska bedrivas med ett verhuvud som kallas ledare eller president istllet fr kung.
Dr Marx och andra revolutionrer talade om att rasera det kapitalistiska systemet och genomfra en ekonomisk revolution, har senare revolutionrer talat om att genomfra en kulturell revolution. Att rasera de gamla frtryckande institutionerna, eller "strukturerna" och p "mjuk" vg revolutionera samhllet.
Detta leder mig till att ta upp Svensk kultur dr den kulturella revolutionen mjligtvis kommit lngst i att rasera den gemensamma identiteten. Detta sker genom s kallat "kulturellt arbete", vilket r musik, film och journalism. Mycket arbete har lagts ned p den kulturella revolutionen i Sverige.
S mycket att det nufrtiden inte lngre tycks finnas ngon gemensam kultur att tala om, eller att representera, frutom sprket. Att man som exempel genomfrde "du reformen" r ett exempel p att rasera gamla strukturer, eller rttare sagt gamla identiteter. Att man inte heller har ngon gemensam religion som kan fungera som en standard fr moral och mening gr att det blir vldigt svrt att relatera till ngon annan i Sverige.
Man sker radera ut den kulturella standarden och erstter den med de revolutionra uttrycken om att rdda olika grupper frn frtrycket. Ider som givetvis har sin ideologiska utgngspunkt i frestllningen att det traditionella samhllet r exploaterade och frtryckande.
Men ger inte ngon ny standard och tar drfr ifrn mnniskor den ndvndiga kulturella valutan fr att kunna relatera och knna samrre och empati med varandra. Resultatet r ett kyligt, kallt, fragmenterat och hopplst samhlle som tycks vnta p att bli helt utslckt.
Vad jag ville med detta inlgg r att pvisa att mnniskan r en symbolbunden varelse som inte kan fungera utan sina identiteter och symboler. Marx kritik mot kapitalismen r selektiv.
Han pstr att vi lever i ett samhlle som lmnat feodalismen, vilket vi inte har gjort. Sedan vljer han ut en aspekt som kan uppfattas som exploaterade och att eftersom vi enligt honom r helt och hllet i ett kapitalistiskt system r enda vgen till frlsning att rasera det kapitalistiska systemet.
Avsiktligt eller inte s ignorerade Marx den meningsskapande funktionen i att ha ett arbete. Att ha en identitet, att vara ngon i samhllet. Att vara en del i ngot strre som faktiskt leder till det gemensammas bsta.
Marx hvdar att kapitalismen exploaterar arbetarna, eller med modernare terminologi, de anstllda. Allts att anstllda blir exploaterade av arbetsgivaren.
Bevis fr detta r att arbetsgivaren, eller garen av produktionen, gr en vinst. ven om garen investerar vinsten i fretaget igen gr ingen skillnad d arbetarna nd har producerat mer vrde n vad de fr betalt fr.
Detta (bland annat) leder till att kapitalismen ses som ett frtryckande system och att allting som upprtthller detta system r delaktigt i frtrycket av arbetarna, exempelvis staten, rttssystemet och de samhlleliga institutionerna.
Arbetarna, fr att frndra sin situation, behver drfr genomfra en revolution. Vilket innebr att ta kontrollen ver produktionen och staten med dess institutioner och "strukturer" fr att slutligen montera ned dessa.
Nr detta genomfrts infinner sig det kommunistiska samhllet dr full frihet frn frtryck rder och alla arbetar fr det gemensamma gandet.
Min invndning till Marx kritik ser d ut shr:
Att arbeta r inte enbart en materiell eller ens skapande verksamhet. Det r ocks en social verksamhet. Genom att arbeta vinner arbetaren inte bara en ln, denne vinner ven ett symboliskt status i samhllet, en plats i samhllet, ordning och ett syfte med sitt liv. Arbetaren vinner en identitet som denne annars inte skulle ha.
Vi mnniskor kan inte uppfatta verkligheten utan symboliska representationer. Dessa representationer r ndvndiga fr att vi ska kunna ha ngon kunskap alls om verkligheten. Det fljer av detta att vi inte kan ha ordning i vra liv om vi inte hade vra symboler. Genom vra symboler fr vi en identitet och an detta fljer att vi bara kan relatera till varandra genom att vi har identiteter.
Sprk, institutioner, traditioner r alla symboliska inrttningar och s r ven kapitalismen. Pengar r symboliska vrden, men trots att det "bara" r symboler ger detta system av representationer ordning, frutsgbarhet och sammanhang i tillvaron. Det ger skerhet.
Dock skulle ren kapitalism inte fungera eftersom det behvs en standard. Denna standard r det gemensamma systemet av att ha samma sprk, valuta, traditioner, symboler, representationer och identiteter. Dessa saker gr att vi kan frst och relatera till varandra, bedriva handel, ha en gemensam riktning och syfte med vra liv.
Drfr r den helt fria kapitalismen inte ett reellt tillstnd, vi har fortfarande inte lmnat feodalismen. Vi har bara stpt om den en aning och kallar det fr stat eller demokrati istllet fr Kronan. ven s kallade moderna kommunistiska samhllen har kvar den feodala strukturen, dvs en standard fr hur saker ska bedrivas med ett verhuvud som kallas ledare eller president istllet fr kung.
Dr Marx och andra revolutionrer talade om att rasera det kapitalistiska systemet och genomfra en ekonomisk revolution, har senare revolutionrer talat om att genomfra en kulturell revolution. Att rasera de gamla frtryckande institutionerna, eller "strukturerna" och p "mjuk" vg revolutionera samhllet.
Detta leder mig till att ta upp Svensk kultur dr den kulturella revolutionen mjligtvis kommit lngst i att rasera den gemensamma identiteten. Detta sker genom s kallat "kulturellt arbete", vilket r musik, film och journalism. Mycket arbete har lagts ned p den kulturella revolutionen i Sverige.
S mycket att det nufrtiden inte lngre tycks finnas ngon gemensam kultur att tala om, eller att representera, frutom sprket. Att man som exempel genomfrde "du reformen" r ett exempel p att rasera gamla strukturer, eller rttare sagt gamla identiteter. Att man inte heller har ngon gemensam religion som kan fungera som en standard fr moral och mening gr att det blir vldigt svrt att relatera till ngon annan i Sverige.
Man sker radera ut den kulturella standarden och erstter den med de revolutionra uttrycken om att rdda olika grupper frn frtrycket. Ider som givetvis har sin ideologiska utgngspunkt i frestllningen att det traditionella samhllet r exploaterade och frtryckande.
Men ger inte ngon ny standard och tar drfr ifrn mnniskor den ndvndiga kulturella valutan fr att kunna relatera och knna samrre och empati med varandra. Resultatet r ett kyligt, kallt, fragmenterat och hopplst samhlle som tycks vnta p att bli helt utslckt.
Vad jag ville med detta inlgg r att pvisa att mnniskan r en symbolbunden varelse som inte kan fungera utan sina identiteter och symboler. Marx kritik mot kapitalismen r selektiv.
Han pstr att vi lever i ett samhlle som lmnat feodalismen, vilket vi inte har gjort. Sedan vljer han ut en aspekt som kan uppfattas som exploaterade och att eftersom vi enligt honom r helt och hllet i ett kapitalistiskt system r enda vgen till frlsning att rasera det kapitalistiska systemet.
Avsiktligt eller inte s ignorerade Marx den meningsskapande funktionen i att ha ett arbete. Att ha en identitet, att vara ngon i samhllet. Att vara en del i ngot strre som faktiskt leder till det gemensammas bsta.
