11-11x11+11

Sant 🤣🤣🤣

När man går andra vägen, dvs omvandlar


så kan det nog vara lätt hänt att det av misstag blir till a/b(c+d)

Saken är att när det kommer till inlärning och att bevara kunskaper, så är det ganska viktigt att ha en logisk poäng och motivation samt en bra förklaring för att de ska registreras i långtidsminnet , även gällande förmågan att finslipa och förbättra det man redan kan genom praktisk tillämpning.

Grundskolan gör tre saker otroligt dåligt gällande matematik.

1.Man presenterar ämnet som att allt handlar om huvudräkning, vilket är mentalt belastande för väldigt många och framför allt tråkigt , därför avskyr många matematik av fel anledning. Ju högre nivå, desto mer handlar det faktiskt om metoder och principer. (När många får för sig att matematik bygger på huvudräkning, avböjer de matte på högre nivå eftersom föreställningen bygger på kapacitet och förmåga snarare än på kunskap.)

2.Man struntar totalt i sammanhang, tillämpning eller ens en bra förklaring till praktiska kunskaper, vilket leder till att grundskolematematiken stannar inom grundskolematematiken och endast betyget eller att bli godkänd är motivationen , vilket leder till att allt man lärt sig försvinner ur minnet så fort man lyckats.

3.Hela skolsystemet gynnar dem som kan ta in mycket information tillfälligt. Detta belönar högre betyg och studier, vilket i sin tur leder till enormt många högutbildade inkompetenta akademiker som genomfört sina studier med goda betyg men har absolut värdelöst bevarade kunskaper och oförmåga att applicera det de lärt sig i abstrakta sammanhang.

Så när man lär ut att prioritetsreglerna är 11-(11x11)+11 utan att använda kontext, utan endast en regel utan förklaring, så blir det en "random regel" i minnet. Hade man istället sagt plus eller minus (11x11) är baserat på väldigt förekommande handel (som exempel vikten gånger kilopriset), ja då hade regeln varit väldigt logisk och inte alls random och den hade fastnat i minnet.

Med detta sagt: om du tycker det är märkligt att enormt många vuxna saknar grundläggande kunskaper inom matematik, så beror det nästan helt och hållet på skolans tillvägagångssätt. Väldigt många har fått VG i matte men minns ingenting efter 20 år eftersom tillämpning saknas och repetition är nödvändig.


Så när du säger "jag till viss del kan tycka att viss mattekunskap hör till allmänbildningen " , det är ett kärnämne så de tillhör verkligen allmänbildningen redan, problemet är snarare att vårat dåraktiga utbildningssystem som inte satsar på optimerad kunskapsinlärning och istället satsar på auktoritet där lydnad är viktigare.

Ifall skolan inte hålls ansvariga innebär de i så fall ett krav på människor skall ägna sin fritid till mattematik? Hoppas du förstår min poäng.

Beror på om 11-11 ska räknas som ett tal, och om 11+11 ska räknas som ett tal. Alltså, om det ska utläsas så här: (11-11)x(11+11), så måste svaret vara 0. 11-11 är noll. 0x(11+11) är också 0, för om du multiplicerar ett tal vilket som helst med 0, så blir hela summan 0.

Men om talet ska utläsas så här, (11-11)x11 +11, så blir svaret 11. (11-11)=0, och 0x11 = 0. Men 0+11=11.

Ja det är möjligt att skolan generellt kanske är dålig på att ge en kontext och sammanhang i vissa delar av utbildningen t.ex. matten. Men inom fysiken exempelvis så får man ju använda den teoretiska matematiken och applicera den på mer praktiska problem och scenarion.

Jag tror att det du beskriver delvis kan vara ett problem som gäller enskilda lärare och eventuellt skolor. Jag minns själv att jag tyckte att matte/fysik var ganska roligt just p.g.a. problemlösningen, det var lite som att lösa gåtor osv att klura på ekvationer och vända och vrida på saker och ting för att försöka lista ut rätt svar.

Jag kan dock förstå att det inte passar alla och att utbildning också i större utsträckning bör individanpassas. Men om man pratar generellt så tycker jag att de flesta normalbegåvade borde åtminstone läsa matte 2/3 på gymnasiet som en slags allmänbildning. Där behöver man inte särskilt mycket kontext utan det är mer en introduktion till andra/tredjegradsekvationer, grafer och lite förståelse för statistik osv, finns där ett intresse för fysik, programmering, elektronik så kan man själv välja att fördjupa sig därifrån.

11-11x11+11

11 - 11 = 0
0 x 11 = 0
0 + 11 = 11

Jodå gick finfint

Nej problemet är generellt eftersom lärare och skolverket saknar total förståelse för hur hjärnan fungerar.
Exempelvis hade man använt miniräknare från starten vid multiplikation, registrerat vid upprepning av resultat, t.ex. 5×5=25 mycket snabbare än inlärning av 5+5+5+5+5=25 som användes för att beskriva hur man tänker upprepat 200 gånger.

Arbetsminnet fungerar olika för olika personer. Om jag säger hund, katt, papegoja, tiger, lejon, så kan vissa komma ihåg dessa djur, men vissa har svårigheter med att minnas alla djuren när det finns inga regler.
Ifall jag istället säger lejon, katt, lejon, hund, katt och ska komma ihåg denna sekvens, då handlar det om något helt annat för minnet, som många inte är biologiskt skapta för att hantera, och det går inte att träna upp speciellt mycket, men skolan har får för sig att det går jättebra och satsar på detta.

Så att många inte läser vidare matematik på gymnasiet beror inte på att de är korkade, utan snarare på att de inte har en aning om vad de innehåller och förväntar sig ungefär samma sak med samma metod som de är vana vid i nästan 10 års tid, och dessutom inte har fått se någon praktisk tillämpning.

Du kanske inte tror på detta, men det finns enormt smarta människor som inte läser matte 2/3 eftersom de inte tror på sig själva.

Detta hänger ihop med varför många glömmer bort prioritetsreglerna, eftersom du menade på att kunskaperna repeteras vid fortsatta studier.

Då texten ska läsas av människor kan det vara lämpligt att utforma den på ett sätt som undviker felaktig tolkning. Jämför med indelning i stycken mm inom litteraturen. Exempelvis -11*11+11+11, men det blir inte lika kul på internet.
Skriver man för hand så kan man välja mellan
6
____
2(1+2)
och
6
____* (1+2)
2
som inte betyder samma sak, där det sista kan skrivas om till
6*(1+2)
____
2

Så det finns gott om möjligheter till slarvfel i sådana fall. Det samma gäller TS, det talet är helt enkelt utformat för att luras.


Vanlig, infix, notation är enklare att formulera än prefix/postfix notation. Exempel: Jag har en (1) boll och får (+) en (1) till boll.
Alltså 1 + 1, inte + 1 1 eller 1 1 +.
Däremot är det enklare att lösa uppgifter skrivna med prefix eller postfix då man inte behöver tänka lika mycket.

Trådstartens 11-11*11+11 bör bli
11 11 11 * - 11 +
i RPN och
+ 11 - 11 * 11 11
i vanlig prefix.

(Det är fortfarande lördag morgon när det här skrivs.)

Ett av huvudsyftena med reglerna är ju just att säkerställa att alla läser samma uttryck på samma sätt, att sedan folk inte lärt sig reglerna, glömt vad dom lärt sig, eller bara suger på matte, och gör fel, är en annan historia.

Visst, men det finns ingen anledning att, som i det här fallet, göra det mindre begripligt. Det finns också mer eller mindre standardiserade sätt att formulera sig, ett andragradsuttryck skrivs ofta som x^2 + x + 3 istället för 3 + x^2 + x.

Det är ganska vanligt att inte starta ett uttryck med en negativ term då det kan ställa till problem med en del mjukvara, och algebra tenderar att lägga till lite egna konventioner som ibland kan skilja sig lite från normen för aritmetik (reglerna förblir desamma dock).