Citat:
Ursprungligen postat av
Vit-Brandbil
Som jag skrev och som också står i texten så handlar det om lååååånglopp där människan är överlägsen.
Nu är det du skriver om också ett lopp där hästen styrs av en ryttare så då blir det knepigare men skulle en häst galoppera själv så kommer den absolut inte orka lika långt då den säkerligen skulle hålla en högre fart i början för att sen mattas av.
Jag ser bara hur det är när man varit ute på fjällvandring med hunden. Hunden springer givetvis säkert mer än dubbelt så långt mot mig som vandrar raka spåret då det springs över fjällen fram och tillbaka i cirklar men när hunden är mer eller mindre halvdöd så kan jag vandra vidare.
Du har helt rätt i att människan är överlägsen alla andra landlevande djur på ultralånga distanser. Det bygger dock på att människan får använda sin förmåga att gå upprätt. Inte springa. Att gå som en människa är ett extremt energieffektivt sätt att förflytta sig. Med våra smala bäcken förflyttar vi oss genom att vinkla höfterna så att vi låter benen pendla framåt och den rörelsen gör att vi kan transportera vår kroppsmassa mer energieffektivt än något annat levande djur. Fyrbeningar är såklart snabbare än oss, men deras gångarter kräver betydligt fler muskelrörelser per steg än vårt sätt.
Kräldjur (krokodiler, ödlor mm) har ett ännu mer ineffektivt sätt att gå.
Det finns vissa apor som kan gå på två ben, men deras ben är för korta och de går hellre på knogarna, vilket är mer energikrävande.
Strutsar går på två ben, men deras bäcken är för brett för att de ska kunna gå som oss.
Dessutom har vi ingen päls, så vi kan svettas effektivt vilket justerar vår kroppstemperatur snabbt och enkelt, så att vi inte blir överhettade. Detta kan till och med vara orsaken till att vi evolutionärt tappat vår päls. Det blev för varmt.
På engelska wikipedia finns en artikel som heter "persistence hunting" som tar upp dessa aspekter.
