Bank spärrar konton och kort m.m., på vilken juridisk grund?

Hej Sven,

Har pratat med Skatteverket angående uttag från HB/KB. Fick det förklarat enligt följande:
Skatteverket kan ej ta ställning till bankernas policy om huruvida pengar på ett klientmedelskonto måste överföras till ett konto som ägs av samma huvudman, eller om det kan betalas ut till en av ägarna. Dock fick jag svar på om det finns några bokföringsmässiga eller skattemässiga konsekvenser av att så sker ändå.
Svaret är att när pengar överförs från ett konto som ägs av HB/KB till en av delägarna så är det att betrakta som eget uttag. Skatteverket instämmer i att när man bedriver verksamheten ska ett konto ägas av den huvudman som deklarationen gäller, det vill säga att affärsmässiga händelser ska ske på bolagets konto. Där skiljer sig enskilda bolag och HB/KB sig åt, att enskilda bolag kan hantera sin affärsmässiga verksamhet på ett vanligt privatkonto, medan HB/KB kan ej göra det.

Men vid frågan om det enbart gäller en enstaka transaktion förhåller det sig annorlunda. I och med att HB/KB har liknande skattemässiga regler som enskilda firmor, där överföringar från företagskontot till delägarna räknas som egna uttag (något som inte finns i företagsformen AB) så skulle en enstaka överföring i sig inte innebära vare sig skattebrottsliga eller bokföringsbrottsliga konsekvenser.
Rent teoretiskt kan pengar från ett klientmedelskonto utbetalat till en av delägarna överföras och bokföras som ett eget uttag. När sedan handpenningen för den spekulerade fastigheten betalas så bokförs det som en egen insättning.

Man kunde dock ej ta ställning till om det var i strid mot lag att affärsverksamheten bedrivs på ett privatkonto i form av ett kommanditbolag, utan menade snarare att det är "olämpligt" och menade att frågan bör hänskjutas till Bokföringsnämnden (BFN).
Har pratat med BFN som menar följande. Det finns inget i vare sig Bokföringslagen, Årsredovisningslagen eller deras allmänna råd (BFNAR) som reglerar huruvida det är tillåtet eller otillåtet att bedriva näringsverksamheten KB på ett privatkonto, men menade att det lämpligaste är om tillgångarna kan hållas skilda från varandra. BFN önskade dock återkomma vid ett senare tillfälle efter de fått fundera på frågan ytterligare.

Vad gäller att utbetalningen från klientmedelskontot nekas av banken så har jag pratat med Konsumenternas (stiftelse för konsumentfrågor inom försäkring, bank och pension) som kunde ge övergripande svar i och med att de främst arbetar med konsumentfrågor, inte företag. De var i vart fall medvetna om problematiken att banker har rätt att neka ett företagskonto, något som tycks gälla enbart Sverige medan i resterande EU har skyldighet att upprätta företagskonto och privatkonto, men Sverige har enbart skyldighet att upprätta (begränsat) privatkonto.

Svaret de gav var i vart fall att sett till den så kallade insättningsgarantin som tillkom som direktiv 94/19/EG av den 30 maj 1994 så finns det inga hinder för banken att göra en utbetalning, utan det är snarare så att banken är skyldig att göra en utbetalning i och med insättningsgarantin även om så banken skulle bli insolvent. Konsumenternas ställde sig frågande till varför banken nekar utbetalning till privatkonto, för även om det inte hade gällt en av delägarna så hade utbetalningen likväl kunnat utbetalas i form av lön. Det är inte bankens uppgift att ta hänsyn till varför en utbetalning sker, utan är snarare Skatteverkets uppgift att arbeta utefter de skatterättsliga frågorna vid utbetalningar till privatkonton, och vilka skatterättsliga regler som ska tillämpas vid ett uttag.

Konsumenternas tipsade också om att det just nu pågår en statlig utredning angående den inhemska betalningsmarknaden hanteras, vilken roll staten har (eller ska ha) och hur det bör se ut i framtiden, se regeringskansliets kommitédirektiv Dir 2020:133. Utredningen har fått "Betalningsutredningen". Har sökt sekreterare i utredningen som kan ge svar hur man tänker kring företagens roll på betalningsmarknaden när bankerna ges stort inflytande över vilka företag som ska få vara verksamma, men har ej kunnat nå fram till någon per telefon. Inväntar mejlsvar i stället. Det finns mer information om utredningen på deras hemsida: https://betalningsutredningen.se

I det fall att banken ändå inte vill göra utbetalning till ett privatkonto från klientmedelskontot så skulle jag hemställa att de redogör för sina skäl skriftligt och vilken lag de menar ger stöd för att neka utbetalning. Som redogjorts för ovan tycks ingen av de institutioner jag pratat med kunna ge någon hänvisning till vilken lag som ger banken stöd för sitt agerande, och min bedömning är att om affären inte går i lås på grund utav bankens agerande så är det även på tal om att driva ett civilrättsligt mål i form av skadeståndsskyldighet.

Det enda jag rent spontant kan tänka mig som ger stöd för deras agerande är eventuella hinder angående penningtvätt. Jag har därför lyft frågan med Finansinspektionen som menar följande. De kan inte uttala sig i enskilda frågor och kan heller inte säga exakt vad som gått fel. De hänvisar till att lyfta frågan med klagomålsansvarig på banken. Nu uppfattade jag inte om det var Handelsbanken eller om det var Sparbanken xxx som var den bank där klientmedelskontot fanns. Kontaktuppgifter till Handelsbanken är 08 701 10 00 (Växel, be att bli kopplad till klagomålsavdelningen alternativt klagomålsansvarige).
Sparbanken xxx har följande: xxxx
Kontakta någon av följande och se om det finns möjlighet att nå en lösning.

Jag har förstått att det finns inte tid att ordna upp ett konto för företaget innan affären går i lås, utan detta måste ske innan. Det är dock mitt råd att snarast möjligt ordna upp ett konto som ägs av företaget. Men när det gäller två enstaka transaktioner för att komma ur den paradox som har uppstått finns inga hinder att begära utbetalning till ett privatkonto så länge det bokförs korrekt och vid bokslut redogörs för.