Citat:
Ursprungligen postat av
Exemplarisk.
Jag tittade på debatten mellan Arg Blatte och Nick Alinia i morse på Riks och blatten är ju känd för sin kritik mot svenskar och svensk kultur men han fick mig att fundera ganska mycket på detta.
Han menar att vi svenskar är för hårda mot invandrare som "vi" har lockat hit och tagit emot med öppna armar. I stället för att få drömlivet de alltid blivit utlovade så trängs de ihop i små trånga lägenheter och blir placerade i samma stadsdelar. Nick menar att det är invandrarna själva som söker sig dit, till sina egna, medan blatten menar att dom blir placerade där mot sin vilja och får därmed inte ens en chans att integreras med oss svenskar.
Blatten säger också att han har pratat med väldigt många invandrare som VILL integreras och bli polare med svenskar men att svenskarna är för osociala och svåra att komma nära. Han menar att vi svenskar föredrar att sitta ensamma utan vänner i en mörk lägenhet och spela tv-spel framför att umgås med andra. Det ligger ju lite i vår natur att inte vilja umgås med fler än nödvändigt. Är det så fel?
Är det så att vi svenskar inte ens har gett invandrarna en chans att förenas med oss? Svensken flyttar ju så fort det börjar bli för många invandrare på gatorna. Borde vi även bli bättre på att rikta kritiken mot den kravlösa invandringen i stället för invandrare som individer som kanske gör sitt bästa för att bli en del av Sverige?
Vi har inte lockat hit några invandrare! Det är invandrarna själva som lockat hit andra invandrare genom att snacka om bidrag och massa annat som vi har i Sverige, så vi liksom fått hit det värsta.
Sedan må det vara att staten tvingar oss alla att via våra skatter bekosta detta vansinnet, men man kan inte tvinga folk att bli vänner med andra, inte än i varjefall, sossarna har visserligen talat om tvångs integrering också mellan svenskar och invandrare.
Det som invandrare inte riktigt fattar är att en svensk tiger, men vi tänker desto mer och när någon gör fel, så är en vanlig reaktion i Sverige att man bara drar sig undan och vill inte ha att göra med dessa mer, det är det som hänt nu när det kommer till white flight.
Hade inte alldeles för många invandrare varit kriminella, luriga, aggressiva, kaxiga, så hade white flight eller att man inte vill umgås med invandrare aldrig skett.
Sedan nämnde blatten också att han kände ett flertal kriminella invandrare som hade klagat över att svenskar inte ville bli vän med dem. Han påpekade visserligen att det var inget som de hade sagt något om, men som sagt man märker i attityden vad man har att göra med för folk och sådan hoppar man merän gärna över att ha allt för mycket kontakt med.