Dödsstöten för mrkoll,Lexbase och liknade sidor är GDPR

Sveriges rättssystem bygger inte enbart på straffrättsliga sanktioner. IMY kan utfärda viten och enskilda kan kräva skadestånd.

Tack. HD verkar emellertid hålla det öppet för att det är fråga om ett nytt brott.

Ok, tack. Då rätter jag dig på samma punkt som tidigare, det är ingen dom. Det är ett beslut.

Tackar!

Håll fingrarna varma; du lär få rätta mig igen nästa gång det kommer på tal också.

I Kallebrogens länkade PDF kan man läsa följande:
Man skulle här kunna argumentera för att uppgiften lämnats till annan vid det tillfälle då den efterfrågas, eftersom uppgifterna i dessa databaser inte publiceras vid en given tidspunkt på samma sätt som till exempel när de postas här på Flashback.
Med tanke på vad som framgår nedan så är det dock inte säkert att det har någon betydelse.

I HD's dom som Mr.RedHat hänvisar till finns en hänvisning till NJA 2013 s. 945 p.9-12, och där följer man hänvisningarna vidare därifrån så hamnar man till slut i YGL (https://lagen.nu/1991:1469) 7. kapitlet §3 där följande kan hittas:



1 kap. 4 § har följande lydelse:


Det finns således, enligt min bedömning, goda skäl att kunna anta att publiceringarna på de aktuella tjänsterna omfattas av YGL 7 kap 3§ och att preskriptionstiden därmed inträffar sex månader från när informationen inte längre tillhandahölls.

Lätt hänt 😊 Ville mest reta dig lite.

Jag uppfattar inte det som en öppen fråga i och med följande resonemang.

Mycket intressant genomgång. Bra bidrag!

Ja det verkar helt klart vara ett hållbart argument. Måste ändå påpeka ironin i att yttrandefrihetsgrundlagen används emot dem, när de hävdar "nyhetsförmedling" som fasad för sin databashantering.

Det jag glömde att skriva i inlägget är att den viktiga skillnaden mellan den HD dom som du länkade till och de aktuella tjänsterna är att webbsidan i HD-domen inte omfattades av de fyra överföringssätten som finns angivna i den aktuella YGL texten (helt bortsett från att sidan ifråga nog inte heller hade utgivningsbevis, även om jag inte kollat detta).

Lagen gör här en klar och tydlig skillnad mellan när du publicerar något på t.ex en nättidning och när du tillhandahåller något på en särskild begäran, vilket de aktuella tjänsterna nog får anses göra.

Ok. Jag talar inte om att preskriptionstiden kan ha slagit in gällande ett visst brott, utan att en fortsatt spridning till ytterligare personer kan utgöra ett nytt brott.

28. Åtgärder som medför ytterligare spridning av de redan publicerade bilderna eller uppgifterna kan däremot grunda ansvar för olaga integritetsintrång, exempelvis genom att bilderna eller uppgifterna publiceras på nytt på en annan hemsida eller på annat sätt görs tillgängliga för en ännu vidare personkrets. Det är i så fall fråga om en ny spridning som direkt omfattas av brottsbeskrivningen

Jag tror inte sidan i min länkade dom omfattades av utgivningsbevis eftersom det var riksåklagaren, inte JK, som förde talan i målet.
Men jag köper ditt resonemang helt och hållet. Det gäller bara att få en domstol att tänka i samma banor.

Finns det är praxis på där 7 kap 3§ YGL har prövats?

Sidan ifråga var ju snuska.com, så jag betvivlar starkt att den hade utgivningsbevis...

Jag vet faktiskt inte om det finns någon dom där det har prövats vilka som omfattas av de aktuella bestämmelserna, men jag har inte heller letat.

Det ska ju också kanske förtydligas att det jag skrivit har handlat om tidsgränsen gällande allmänt åtal för yttrandefrihetsbrott, inte förtal i allmänhet. Och det har heller inget med GDPR att göra, det är ju en annan linje man kan välja att angripa dem på i och med den senaste HD domen.