Citat:
Ursprungligen postat av
Vodkasomsnus
Om frågan var viktig och var på bordet, då hade en text tagits med i avtalet som skrevs under i september 1990.
Man kunde ha tagit in text i Nato fördraget också, som en del av detta avtal. Men det gjorde man inte.
Då vid denna tidpunkt, fanns rest-WP kvar och ingen hade orsak att spå i framtiden i denna möjligen teoretiska fråga.
Vilket Michael Gorbatjov medger i intervjuer.
Det finns som sagt anteckningar från de här diskussionerna i början av 1990 i amerikanska riksarkivet, och de visar att James Baker (amerikansk utr.min) tog frågan på stort allvar och var angelägen om att hitta en enande formulering. Det handlade inte om att man bara "satt och spånade".
Och överenskommelser av den här typen brukar inom diplomatin ses som fullt giltiga och förpliktigande även när de inte tas med i ett skrivet fördrag.
Jag tänker mig att en anledning till att man vile hålla denna överenskommelse "under wraps" och inte tog med den utskriven i ett undertecknat avtal var att man (USA)
ville upprätthålla fiktionen att "Tyskland och andra väljer helt själva, ingen annan påverkar vad de kan säga eller göra". I praktiken är Tyskland ett land med litet kringskuren suveränitet, så har det varit ända sedan 1949 (de båda tyska staterna) och in i nutid. Det här brukar påpekas då och då, även av tyskarna själva, men inom NATO vill man förstås inte tala om den saken.
Utrikespolitiska fördrag mellan stater är per definition nästan alltid offentliga, de måste publiceras - men anteckningar från förhandlingar kan hållas hemliga på ett helt annat sätt. Utrikespolitik innehåller ofta ett visst mått av hyckleri och dubbel bokföring.
