Citat:
Ursprungligen postat av
Grenadinerna
Det där har jag funderat över: hur kommer det sig att Aftonbladet fick reda på att det lämnats in en polisanmälan om barnpornografibrott mot Sara?
I alla normala fall går det till såhär:
Person A går till polisstationen och lämnar in en anmälan mot person B.
Polisen tar emot anmälan och person A får ett diarienummer.
Person B blir inte informerad om att en anmälan lämnats in, om inte person A väljer att tala om det för person B (eller Aftonbladet). Polisen säger ingenting.
Sedan blir det endera en utredning som går till åtal eller så läggs anmälan ner och målet avskrivs.
Om det blir en utredning kallas person B till förhör.
Om målet avskrivs får person B aldrig ens reda på att det förekommit en anmälan.
Så: hur kan Aftonbladet veta att "någon" har lämnat in en polisanmälan?
Och - du som verkar ha täta kontakter med denna "någon" skulle ju kunna droppa diarienumret här så vi kan kolla hur det går med ärendet! Vem som helst kan ju polisanmäla vem annan som helst för vad som helst, så att det lämnats in en anmälan är inte detsamma som att Sara är varken åtalad eller dömd.
Vederhäftig beskrivning av proceduren kring anmälan.
Det fetade:
Det beror dock på i vilket läge ärendet avskrivs. Det händer inte sällan att förundersökning inleds, men att den kort därefter läggs ner utan att den anmälde har delgetts misstanke om brott, och alltså inte heller kallats till förhör.
I den situationen brukar åklagaren skicka en underrättelse till den utpekade personen i anmälan och ange skälet till att förundersökningen läggs ner: På objektiv grund har inte brott begåtts. Så åtminstone då får den anmälde kännedom om att anmälan har gjorts.
Vidare, allmänt är medier duktiga på att nosa upp anmälningar mot personer i offentligheten. Ett alternativ, som Blompissare nämnde nyss i tråden, är väl att någon internt hos polisen har läckt informationen om anmälan, när namnet kommer upp och framförallt om Dumpen har nämnts i anmälan.
Åtskilliga journalister, inklusive de på Aftonbladet, har försänkningar inom de rättsvårdande myndigheterna och goda kontakter med poliser, vilka inte brukar vara sena med att få utlopp för sina behov av att förmedla information rörande ärenden som innefattar välkända fenomen, organisationer eller personer.