Dyrt när studenter hoppar av utbildningar i samhällsviktiga yrken

"Utbildningar till flera samhällsviktiga yrken tappar studenter. På högskoleingenjörsutbildningarna är det hälften som inte tar examen, på grundlärarprogrammen 39 procent. På sjuksköterskeutbildningarna försvinner 26 procent under utbildningens gång.

– Det kostar för lärosätet, eftersom de får mindre inkomst när en student hoppar av. Det kostar för studenten som lagt ner tid och tagit studielån, och det kostar för skattebetalarna, säger revisionsdirektör Ann-Mari Skorpen.

Riksrevisionen ser i sin granskning att de två vanligaste orsakerna till avhopp på de tre yrkesutbildningarna är svaga förkunskaper i svenska och/eller matematik samt felval – insikten att man borde satsa på något annat."

https://www.dn.se/sverige/upp-mot-varannan-student-hoppar-av-hogskolan/

Jag söker svar på tre olika frågor utifrån denna dystra nyhet.

1 .Hur kan samhället här och nu kompensera för att våra unga inte klarar sin utbildning utifrån att de uppenbarligen har fått en otillräcklig skolgång?

2.Känner du också oro inför att dina barn får en god utbildning och att dina sjuka anhöriga får behovet av vård tillgodosett i framtiden?

3.Har du själv hoppat av en utbildning i ett samhällsviktigt yrke och varför? Skulle det ha funnits något som kunnat få dig att fullfölja utbildningen?

Bättre att hoppa av, än att fullfölja något som man inte känner passar eller klarar av.

Vissa utbildningar är nu nere på bottenskrap. Det finns ju Komvux. Även om skolsystemet föreslås göras om, så borde det (som jag tidigare nämnt) göras om som så att samtliga högre utbildningar tar in HELT via antagningsprov (dvs skippa betyg, utveckla intagningsprov/hsp).

Inte som idag i ett gytter av glädjebetyg, riktiga betyg, skitlåga resultat från högskoleprovet. Sistnämnda är som att be om problem. Ska man fortsätta med det får man hacka upp vissa utbildningar, så att eleverna går ett år och sen får pröva om de klarar gå in i nästkommande år.

Fördelen med att skippa prov i gymnasiet är att eleverna i ännu högre grad än man nu försökt från utredningshåll fokuserar på kunskap och inte diverse genvägar. Teknik- och sköterskeutbildningar tror jag är för svåra för vissa, medan lärar- och polisutbildningar verkar ta in vem som helst.

Utbildningssystemet borde utredas av Haverikommissionen. Märkligt att departementet inte skissat och räknat på dessa kostnader, att det vore en investering att tänka till innan istället hur förhindra, utan bara låtsas vara överraskade. Allt kan inte lösas genom att sänka ribbor.

Kompetensregnet från 3:e världen klarar inte av språket eller siffrorna när de testas på riktigt.

De som klarar av det flyr utomlands direkt. Snopet slut på Sveriges historia.

Jo, ja, men i så här stora tal verkar det handla mer om bristande grundutbildning än enskildas olämplighet.

Du menar nog inte att den som klarar svenska språket bra flyr utomlands. Jag tror att du menar att de låga förväntningarnas rasism, manifesterad i en bristande skolgång syns när universitetet tvingas underkänna studenter som enligt formell behörighet borde klara studierna.

Min fråga är hur vi som samhälle ska kunna kompensera så att inte ännu mer pengar kastas i sjön. Det är jättedyrt att ha stora avhopp som leder till nya omtag och t o m långvarigt utanförskap om man inte hittar något man fixar. Vad kan göras här och nu? Komvuxlärare som resurser på universiteten?

Jag har hoppat av en ingenjörsutbildning pga för svaga kunskaper i matematik.

Mitt eget fel förstås. Men som barn förstår man inte att tidigt slarv med matematik i grundskolan, kommer leda till att man hoppar av utbildning långt senare.

Kanske hade en grundskola med mer fokus på matematik istället för annat dravel, kunnat höjt mina kunskaper.

Handlar inte detta om för stora intag? Man kommer in med för dåliga förutsättningar för att klara utbildningen?

0,1 i hp för att bli lärare tex?

Frågan är väl varför de hoppar av.

Om de hoppar av o börjar arbeta så går de från tärande till närande. Inga problem m det.

Förvisso, men inte enbart:

"Att höja antagningskraven, vilket föreslagits vad gäller lärarutbildningarna, ger färre studenter och därmed minskade chanser att tillgodose arbetsmarknadens behov, enligt Riksrevisionen. Myndigheten påpekar att en hel del av dem med låga meritvärden från gymnasiet faktiskt fullföljer sin högskoleutbildning."

Man vet inte heller varför alla hoppar av eftersom det saknas krav på att meddela lärosätet vad skälet är. Utbildningar i samhällsviktiga yrken som lärare är kraftigt utbyggda. Senast igår satt jag med ett gäng lärare och en lärarstudent på bussen och för dessa var det inte självklart att lärarstudenten skulle finna arbete. En lärare berättade att hon tidigare arbetat som rektor men numera ville tillbaka till läraryrket. Det hade konsekvensen att hon fick lång restid. Att få reda på sådant tidigt i utbildningen, om möjligheten att få arbete efter avslutad utbildning är ett tungt vägande skäl till att påbörja utbildningen skulle kunna vara skäl för byte av utbildning.

Men nu undrar jag vad vi ska göra med folk som faktiskt vill bli lärare och sjuksköterska och är lämpliga, men har för dålig grundutbildning.

Håller delvis med dig om det, och därför skulle man vilja veta vad de går till. Men att häften till en tredjedel hoppar av är ju en enorm kostnad i sig. Antagningsprov är en möjlighet, men om det visar sig att de inte klarar proven så är risken att man gör dem enklare för att fylla platserna. Det tycks ha nått vägs ände med hur många man kan låta glida igenom utbildningarna med avseendet i behåll.

Hade du orkat stanna om du till exempel kunnat få anpassad studiegång och stöd från gymnasielärare matte? Dyrt förvisso och nu vet jag inte vad du gör/gjorde istället, men tråkigt att din utbildning gick till spillo.