Örebro: Våldsdåd på Risbergska komvux - 10 döda samt gärningsmannen (2025-02-04)

Vissa som är tappade bakom vagnen finns ingen lösning på. Att sen ge honom vapenlicens efter alla insatser som sägs ha gjorts är ju helt fantastiskt.

Varför fick inte RA fortsatt aktivitetsersättning när han var 25?
Vem tog detta beslut? Det blev ett väldigt förödande beslut....

Det är 13 år sedan han fick vapenlicens efter genomgången utbildning. Det är väl sista 5 åren som detta har kommet med olika insatser. Han bodde väl hemma vid tiden för vapenlicenserna.

Det har framkommit att RA skrev ut sig själv från Arbetsförmedlingen dvs han diskvalificerade sig själv från fortsatt stöd.

Det är ju lite som att betala en terrorist i gisslandrama x antal miljoner för att släppa 10 pers, det gör vi ju inte heller

Vilken sjukt bra text och insikt. Det där med autism och förändring/rutiner är hundra procent sant. Han försökte hitta något som hänger ihop. Tror ett monotont jobb utan människor hade passat honom perfekt.

Mobbaren är fri. Den mobbade ska frysas ut. Kan inte tänka mig att så var fallet förr i tiden. För mig kan bara lärarauktoritet hindra mobbning. Men finns konsekvenser med det med.

Det är 13 år sedan han fick vapenlicens efter genomgången utbildning. Det är väl sista 5 åren som detta har kommet med olika insatser. Han bodde väl hemma vid tiden för vapenlicenserna.

Vet man med säkerhet vad det är för diagnoser RA hade?
"Enligt ett läkarutlåtande som då diskuterades framkom att han hade varaktigt nedsatt arbetsförmåga." Ett sån här utlåtande har jag bara sett bland riktigt allvarligt psykiskt sjuka eller funktionsnedsatta där man bedömer att personen aldrig kommer att bli bättre i sin sjukdom eller i sitt funktionshinder. När jag läser om RA så tycker jag mig se likheter med någon med schizofreni eller annan psykossjukdom. Tror inte bara att det är en autistisk person som utfört detta, utan kombinerat med annan problematik. Schizofreni kan debutera i tidig ålder och oftast om man kollar tillbaka hos någon äldre person med schizofreni har man kunnat se symtom från rätt tidig ålder i form av visst avvikande beteende.

Det är möjligt. Allt är möjligt så länge vi inte vet.

Hata religion gör man annars inte ofta om man själv inte har enormt dåliga erfarenheter av det, som t ex uppväxt i en strängt religiös familj.

Eller så ogillar man religionens fantastiska uttryck, men kristendom idag är knappast vad islam är idag.

Jag tror mer att han sökte hjälp och hade existentiella grubblerier men det är kanske för jag vill se något gott i honom. Dock tror jag på den inneboende godheten hos alla och att besöken i kyrkan var en om sä inte medvetet så omedvetet rop på hjälp.

Angående högstadiet så tror jag snarare att ingenting hände, och att det var just det som var problemet. Vi har väl inga uppgifter på hur länge mobbningen pågått? Men en autistisk person har generellt ett väldigt långt tålamod så jag skulle kunna tänka mig att det började redan i mellanstadiet om inte så tidigt som lågstadiet. I mitten av 8an verkar han ha fått nog, han orkade inte längre vara mobbad och drog sig undan.

Skolan är helt talanglösa när det gäller att bryta mobbning. De daltar lågaffektivt, saft & bulle och meningslösa möten som ser bra ut i protokollet. Den enda kraftfulla åtgärd de har är att flytta den som blir mobbad. Vilket för någon med autism är ytterligare ett trauma då förändring och nya rutiner rubbar hela deras värld och trygghet.

Hade skolan agerat kraftfullt mot mobbningen redan runt årskurs 7 så hade Rickard kunnat gå in i gymnasiet och vuxenlivet med helt andra förutsättningar. Han kanske hade kommit in på programmet han sökte och inte behövt gå IV för autistiska, nåt som kunde ha boostat hans självkänsla och självförtroende som senare gett honom större chanser att lyckas i livet. Allt hänger ihop.

Tidningarna har gottat sig i rubriker som "Rickard misslyckades i skolan", men av det jag har läst så tycker jag att han har lyckats ganska bra - när han varit närvarande. I mina ögon är det skolan som har misslyckats med att ge honom en trygg arbetsmiljö, och så tror jag även att Rickard kände. Jag hittar inte någon olåst artikel med mer detaljer, men på en bild kan man se: Datorkunskap G, Engelska A G, Engelska B G, Estetisk Verksamhet VG, Historia A VG. Även om dessa betyg bara är en del av sanningen så tycker jag att de är starka bevis på att han inte misslyckats i skolan för att han är lågbegåvad. Tvärtom skulle jag säga att det är väldigt höga betyg med tanke på att han verkar ha missat halva högstadiet.

Betygen: https://gfx.omni.se/images/623bd12a-f2c8-4826-8e58-58b80bf27547?h=708&tight=false&w=1372

Min egna skolgång påminner väldigt mycket om Rickards, så jag tror mig kunna sätta mig in i hur han kände. Att gå ut 9an med ofullständiga betyg och veta att man kommer behöva gå IV för att läsa upp dessa är en skam, ett misslyckande som sätter sig på självkänsla och självförtroende. Jag själv såg det så mörkt att jag övervägde att avsluta mitt liv pga det misslyckandet - bara så att ni ska förstå vidden av hur djupa spår det sätter. Att sedan veta att misslyckandet inte beror på sin egen inkompetens (begåvning) utan på skolans inkompetens att få stopp på mobbningen skapar en enorm frustration och ilska. Det är fruktansvärt orättvist att lämna grundskolan och gå in i vuxenlivet med värdelösa förutsättningar av orsaker man själv inte kunnat påverka.

Jag tror att det är grunden till hatet han kände för samhället, att skolan svek honom till den grad att han inte längre kunde gå dit - vilket senare kom att bli förödande för hela hans framtid.

Vi vet nästan ingenting om vad som hände efter året på IV, gick han någon gymnasielinje? Har han jobbat, när, vart? Har han haft kontakt med vården?

Det är för många obesvarade frågor för att kunna förstå vad som gick fel efter IV, men utifrån egen erfarenhet kan jag säga att hela samhället är fruktansvärt inkompetenta när det gäller autism (ja, jag vet att vi inte har några bevis för diagnosen, men allt talar ju för det). Än idag möter man människor som jobbar inom psykiatrin (de vars jobb är att kunna diagnosen!) som har samma förutfattade meningar om autism som vi har sett i tråden, tex att autistiska inte kan känna empati. Det är också vanligt att de inom psykiatrin tror att autism måste synas på utsidan. Psykiatriker har inte heller någon som helst koll på samsjuklighet (tex selektiv mutism), sensorisk över/underkänslighet, meltdowns, shutdowns, stimming och andra vanligt förekommande symtom.

Poängen är att om psykiatrin inte har koll, VEM ska lära övriga samhället som Socialtjänsten, Försäkringskassan, Polisen osv hur man bemöter de med diagnosen?

Man pratar om pengar och budgetar, men det som saknas är kompetens och kunskap. Man kanske måste börja dela upp psykiatrin så som man delar upp somatiska vården? Inom psykiatrin (åtminstone där jag bor) så är det samma läkare som behandlar alla patienter. Oavsett om du är autistisk med självmordstankar eller schizofren med psykos så får du träffa samma människa.

Det skulle kunna jämföras med att man går till allmänläkaren på vårdcentralen för att göra en hjärtoperation, är det konstigt att psykiatrin inte fungerar felfritt om man ser det så?

Nu har det inte framgått att Rickard haft kontakt med psykiatrin, men eftersom Kristersson går ut och säger att han vill se en översyn av psykiatrin efter dådet så kan man väl anta att så har varit fallet.

https://www.svtplay.se/klipp/jMyVqBX/kristersson-vill-se-oversyn-av-psykiatrin

Om någon har hela uttalandet från Kristersson så får ni gärna länka.

Givetvis kommer man aldrig kunna 100% garantera att det här aldrig händer igen, men det finns enormt mycket man kan göra för att förebygga och minska riskerna. Det är på tiden att samhällets baksida lyfts fram i ljuset för allas beskådan.

Nja, inte riktigt så jag uppfattade det. Det var dom sista fem åren som det blev problem, fattade jag det som i alla fall.
Insatserna har han ju haft innan. Han har fått två diagnoser och aktivitetsersättning. Det är betydligt fler insatser, läkarkontakter och andra kontakter kring det än några mail med arbetsförmedlingen och soc.