Örebro: Våldsdåd på Risbergska komvux - 10 döda samt gärningsmannen (2025-02-04)

Fast nu har vi mer info som gör det i princip helt orimligt att han skjutit på måfå, svårt att förstå vad polisen ens menar. Istället har han varit där två veckor tidigare för att reka (antar jag) och sen varit på plats 1,5h innan han började skjuta. Han har haft tid och möjlighet att välja offer, och samtliga personer i ett specifikt klassrum, helt utan koppling till Rickard, har skjutits eller hamnat under skjutna och undkommit bara därför. Det här med "slumpmässigt" är rent trams.

Förut var det 50/50 för mig om det var rasism inblandat, nu är jag mer 75/25, återstående 25% är bara för att det kan ha funnits nån annan anledning att börja med ett klassrum fullt av invandrare.

Ja så var det. Kunskapen är för dålig helt enkelt.

[quote=PainfulVacuum|91022802]

Vittnen bedöms ha olika graders trovärdighet. Påstår man att han hade pistoler i bältet, att man mötte varandras blickar, och att vittnet kunde läsa av att han vill döda vittnet, utan att göra det. Då kanske man inte är det allra trovärdigaste som vittnet. Det är helt naturligt i en stressad situation som detta att minnas detaljer fel och att hjärnan fyller i luckorna med lite smått och gott. Som att han log.

Nej, det tror jag inte. Vi människor är programmerade att uppfatta när någon är avvikande. Det skrämmer oss intinktivt. Jag vet att jag hade reagerat på en sekund om Rikard Andersson stod framför mig. Jag hade känt att något är "off".

Ännu en gång håller jag med dig SylviaPlath.

Han fick för en gångs skull kontroll över någon och något.

Jag förstår. Tänker bara på att vi i nuläget vet ytterst lite om hans familj. De kanske har kämpat hårt i många år för att få en dräglig vardag för honom. Det känns så ivf i o m att de tog med honom på resor, om det nu var familjen. Men vem hade gjort det annars tänker man..
Det lilla vi vet talar tvärtemot en familj som struntade i sin son, inte ens i vuxenålder.

Okej, det är alltid intressant med andra synvinklar så du får gärna berätta hur du tänker!

Ett starkt talande bevis är ju dock att han gått i en klass för autistiska och att hans lärare från klassen sagt "..med den problematiken som är känd när det gäller honom efter väldigt lång tid tillbaka".

Vad tänker du att det är för problematik hon pratar om?

Att försöka förstå vad som utlöste det hela är oerhört viktigt. Att se att en person har stora utmaningar i livet, ha empati med det, betyder ingalunda att man försvarar det oerhörda han har gjort!

Att ha empati med hans misserabla liv innebär inte att man har empati för morden. Naturligtvis försvarar jag inte morden!

Det finns inget försvar för hans brott, men förklaringar. Vi har alla olika förutsättningar att hantera situationer, och en del är helt klart skörare, har inga eller väldigt få fungerande copingstrategier och skydd utifrån andra.

För egen del har jag inga problem med att ha empati med människor, oavsett hudfärg eller religion.

Det är hjärtskärande att läsa vittnens beskrivningar, anhöriga och vänners berättelser. Även blåljuspersonal och poliser är traumatiserade. Det är oerhörda förluster för varje familj, små barn, släktingar, vänner, arbetskamrater.

Generationer kommer att vara trauamtiserade.

TV4 har nog kollat sanningshalten, hoppas man
Filmaren var på plats och hörde allt tydligast
Det är väl det vittnet man ska fråga, i så fall

Däremot finns en film till. Som visas över hela världen.
Filmat från ett fönster nära, eller i, skolan. Mot en gångbana med människor
En barn ropar -"de skjuter". Sen hör man en intensiv skottlossning
Den filmen upplever jag som direkt falsk

Det är definitivt inte en polishund. Helt fel ras. Rasen passar enbart till sök men tror inte de hade behov av sök just då.

Ytterligare ett alternativ är att det är GM föräldrars hund som han enligt tråden passade ibland.

Jag är inte säker på att jag hänger med här, men jag tänker att det vanliga är att den svage är en som får ge sig. Det är lönlöst att göra något för Rickard Andersson vad gäller försörjningsstöd. Det bli inget eftersom han inte har förmågan att ens söka ett jobb, men än mindre att få ett.

Tyvärr kan han kännt sig inklämd i ett hörn, osynlig, obehövd, en pusselbit som inte passdae in, vilket efter ett antal år av insikt att hans liv aldrig skulle kunna bli annat och förmodligen tvärtom, sämre då föräldrar och släktingar försvinner som stöd.

Dörren var öppen, kan det vara något?