Citat:
Nja, ideologi och mentalitet ändrar sig inte så snabbt. Visst har det skett förändringar inom flera aspekter av samhällslivet i både USA och i Europa, men den grundläggande amerikanska värderingen är revolutionär liberalism, medan Europa kännetecknas allehanda ideologiska motsättningar, bl a kristna, politiska etc.
Jag ser väl SD främst som en slags gammelsossar, med blott fläckvisa konservativa inslag.
Jag ser väl SD främst som en slags gammelsossar, med blott fläckvisa konservativa inslag.
Du lägger nog mer vikt i skillnaden mellan revolution och reformation än vad jag gör. Faktum är dock att britterna har försökt hinna ikapp jänkarnas liberala framgångssaga sedan jänkarna revolutionerade emot dem. Stegvist, och mindre framgångsrikt givetvis.
De sista vitala seriösa antiliberala projekten i Europa; Ryssland och Tyskland, slutade i katastrof under första världskriget och sedan dess så har det överhuvudtaget inte funnits någon politisk strid om den konservativa andan som du efterfrågar. En revolutionär och destruktiv höger i form av fascism och nazism tog över facklan ett tag och efter katastrof nr2 så var det slut på sagan.
Kristendomen har som sagt ingen riktig talan i europeisk politik förutom i länder som Polen.
Citat:
Det tror jag alla demokratiska system riskerar. En väsentlig aspekt av framgångsrik aristokrati är kapacitet och samhällsnytta. "Nobless oblige!"
USAs våldsromantik, tunga militär, konstitutionellt ceasarliknande president och så vidare gör nog USA till huvudkandidat att vända på processen. Enbart konstitutionalismen talar emot USA i den frågan.
Men jag har svårt att föreställa mig exakt vilken natur en potentiell ny aristokrati skulle ha i denna högteknologiska tid. Inte längre en landägande aristokrati skulle jag tro. Kanske rentav rymdäventyrare som erövrar mark långt bort från Jorden rentav.
Citat:
I Sverige återstår vissa vänsteraktivister som försöker hålla fast vid sina invanda skällsord. I det praktiska agerandet är förstås S, och har nästan alltid varit, Sveriges främsta populister. De brukar maskera det bakom andra uttryck
Var inte Olof Palme lite av en populist? Anpassade helt hans predikan för att erövra boomergenerationens kommunisthjärtan.