Är du personen som du var menad att vara?

Jag följer regler, trodde det framgick?
Lära moral och etik, hur skulle det funka menar du?
För att ha något annat än en logisk förståelse för dessa ord så behövs det känslor bakom som genererar en vilja att agera.
Medans många av er andra går upp och ner i känslospektrat ligger jag på neutral oavsett vad.
Att inte ha moral och etik är en följd av att jag är som jag blivit, det är inget som finns i min värld men jag vet vad det är rent logiskt.
Har man inget känslospektra så finns inte heller något som kan trigga rätt och fel även om jag logiskt har det hela klart för mig.
Jag har ett helt livs erfarenhet av att lära mig apa efter er andra både vad ni säger och gör i "känsloladdade" situationer.
Om det är det du menar med att lära mig moral och etik så har jag tagit den kursen men på insidan är jag helt likgiltig inför andras vedermödor.
Jag känner heller inget socialt behov, vet inte vad ensamhet betyder mer än som ett ord är väldigt målmedveten och har lyckats doktorera men allt detta bara för att jag inte har några distraktioner.
Jag har aldrig varit normal och det märks säkert på någotvis när man är runt mig men själv vet jag inte i min diagnos finns frasen avvikande beteende.
Kvinnor/flickor verkar gilla mig men eftersom jag bara kan tillgodogöra mig den fysiska biten av en relation så blir jag ganska snabbt av med de flesta för jag visar antagligen ganska tydligt vad jag tycker om deras evig tjattrande och allt som skall göras.
Du kan ju fundera på vad som hände i mig när ord som värdegrund, hen och socialt hållbart dök upp i vokabulären.
Saker som dessa anser jag vara helt irrelevanta för alla så om någon använder sådana ord säger jag faktiskt till och folk brukar tystna så jag antar att jag säger det på ett sätt som fungerar.
Kan ju vara som en kollega sa till mig en gång, du får nog ta det lite lugnare för folk blir rädda för dig, du ser ut som en SS kommendant i något läger när du fokuserar på någon.
Så tillbaks till dig, hur skulle du lära mig moral och etik?

Det är svårt att ge ett exakt svar, eftersom processen behöver anpassas efter dina förutsättningar – både vad du redan förstår och vad du eventuellt behöver fördjupa dig i. Som en början kan jag dock rekommendera att studera moralfilosofin hos tänkare som Sokrates eller Aristoteles.

Jag vill också lyfta fram Siddhartha Gautama (Buddha), vars lära i hög grad baserades på etik och moral. Han insåg att medkänsla, när den används på ett genomtänkt och konkret sätt, är en central faktor för att frigöra individen från lidande. För att kunna praktisera medkänsla effektivt krävs också välkonstruerade och tydligt definierade teoretiska ramverk, vilka fungerar som kraftfulla verktyg i detta avseende.

En sociopat är ett emotionellt svart hål, vilka kunskaper du än tillför så kan du fortfarande inte väcka de känslor som styr över beslut som innefattar moral, empati och etik.
Filosofi är bara logik som tex matematik för en som är känslomässigt nollställd inför andras känslor.
Att agera enligt de sociala och lagstiftade normerna är inget som helst problem för det kan man lära sig men man kan inte lära sig känna vilket du verkar tro.
Har man ingen drift att plåga djur, människor eller på annat sätt utmärka sig kan man glida genom livet tämligen enkelt utan att ses som den man egentligen är.
Alla har en mask dom drar på sig såfort dom vaknar på morgonen, många schizoidas och psycho/sociopaters är bara mycket tjockare än alla andra och dom är betydligt mer medvetna om sin mask som väldigt sällan om ens någonsin spricker.
Dom/vi behöver aldrig tänka i banor av tänk om eller varför och så vidare.
Det är bara logiska beslut som tas utan att bli störda av det känslomässiga spektrat som ofta väcker tvivel och vidare funderingar.

Det är troligtvis så, och det var därför jag nämnde de utmaningar som kan bero på individuella förutsättningar i mitt första inlägg.

Att tolka begreppet medkänsla eller medlidande behöver inte nödvändigtvis innebära att man känslomässigt påverkas av ett aktivt fenomen som fungerar som en katalysator för handling – en handling som syftar till att erbjuda assistans.

Medlidande uttrycks snarare genom själva handlingen, i att assistera, och det är fullt möjligt att göra detta utan att vara under påverkan av ett konkret känslomässigt fenomen. Moral, etik, regler och disciplin kan vara lika kraftfulla katalysatorer för handling.

Detta kan faktiskt vara en mer fördelaktig position, eftersom när en känsla är aktiv, särskilt om den är intensiv, kan den negativt påverka våra kognitiva funktioner. Detta kan leda till att den hjälp vi erbjuder inte bara blir mindre effektiv, utan även orsakar mer skada eller problem för den vi försöker hjälpa. Dessutom kan starka känslomässiga reaktioner leda till att vi själva lider.

Det är inte nödvändigt att ha en stark eller konkret känsla för att uttrycka medlidande. En person kan, även om denne inte känner något särskilt för någon, fortfarande agera moraliskt och genom sina handlingar uttrycka och utöva medlidande. Skillnaden ligger i att handlingen inte är känslomässigt grundad, utan snarare intellektuell och konceptuell.

Det är också viktigt att påpeka att det att känna sympati för sina medmänniskor utan att konkret omsätta detta i handling inte är samma sak som medlidande. Att känna sympati utan att agera hjälper ingen konkret. "Rätt" medlidande innebär alltid att det omsätts i praktisk handling, vilket jag anser vara en väsentlig del av begreppet.

Du kan uppenbarligen inte greppa hur stor roll känslorna har när det gäller en människas agerande.
Vet inte riktigt hur jag skall nå dig.
Jag kan bara lova dig att jag varken har moral, etik eller empati.
Saker jag gör gör jag bara för att jag tror det gagnar mig själv.
Jag bryr mig inte om andra människors lidande bara mitt eget i den mån det finns något.
Gör jag något för andra så är det som jag skrev för att jag tror mig kunna få något ut av det för egen del.
Jag har genom ett helt liv lärt mig hur andra gör, när och varför så om det passar mig så kan jag agera annars inte.
Jag har inga emotionella triggers inför andra människor.
Eller ja, irritation och att jag tycker folk är idioter men det är inget som jag ger uttryck för och det skakar jag av mig så fort situationen är över.

Du verkar tro att en intellektualisering av begrepp som medlidande och empati gör att man agerar på det.
Läs en bok om hur man gör reklam tex, triggar folks känslor med olika sinnes intryck.
För mig är reklam lika intrycksgivande som att glo på en tegelvägg medans folk runt mig kan prata om någon ny grej dom skall köpa för dom såg det kommit en ny färg eller modell eller eller.
Kan man inte vädja till känslor går det inte att styra folk.
Du kan locka mig med logik men det förutsätter att jag dels var intresserad från början samt att jag själv tillåts ta mig tid att ta in det nya och komma fram till om det är förmånligt för mig.
Tror aldrig jag impulshandlat något i hela mitt liv.

Du kan uppenbarligen inte greppa hur stor roll känslorna har när det gäller en människas agerande.
Vet inte riktigt hur jag skall nå dig.
Jag kan bara lova dig att jag varken har moral, etik eller empati.
Saker jag gör gör jag bara för att jag tror det gagnar mig själv.
Jag bryr mig inte om andra människors lidande bara mitt eget i den mån det finns något.
Gör jag något för andra så är det som jag skrev för att jag tror mig kunna få något ut av det för egen del.
Jag har genom ett helt liv lärt mig hur andra gör, när och varför så om det passar mig så kan jag agera annars inte.
Jag har inga emotionella triggers inför andra människor.
Eller ja, irritation och att jag tycker folk är idioter men det är inget som jag ger uttryck för och det skakar jag av mig så fort situationen är över.

Du verkar tro att en intellektualisering av begrepp som medlidande och empati gör att man agerar på det.
Läs en bok om hur man gör reklam tex, triggar folks känslor med olika sinnes intryck.
För mig är reklam lika intrycksgivande som att glo på en tegelvägg medans folk runt mig kan prata om någon ny grej dom skall köpa för dom såg det kommit en ny färg eller modell eller eller.
Kan man inte vädja till känslor går det inte att styra folk.
Du kan locka mig med logik men det förutsätter att jag dels var intresserad från början samt att jag själv tillåts ta mig tid att ta in det nya och komma fram till om det är förmånligt för mig.
Tror aldrig jag impulshandlat något i hela mitt liv.

Det där visar ju bara att du är störd.

Låt oss förenkla det lite.

I Sverige och många andra länder är det olagligt att döda någon. Detta är en lag, en form av regel – följer du den? Och om du gör det, vad är det som hindrar dig från att döda andra och ta deras tillgångar eller resurser för egen vinning?

Störd och störd, jag vet vad jag gör och varför.
Men du behöver inte vara rädd för mig om du inte är dum mot mig.*klipp*

Det där visar ju bara att du är störd.

Låt oss förenkla det lite.

I Sverige och många andra länder är det olagligt att döda någon. Detta är en lag, en form av regel – följer du den? Och om du gör det, vad är det som hindrar dig från att döda andra och ta deras tillgångar eller resurser för egen vinning?

Jag är inte rädd för dig.

Det är du som ska vara försiktig.