Karaktärer i Ankeborg

Jo. Snäll är bra, men känns som typisk liberal eller centerpartist. Som att han skulle hålla med vad man än sa och oavsett vem som sa det.
Fast bättre än Alexander Lukas ändå.
Kalle är nog skönast även om han skulle behöva hjälp med sitt temprament. Han blir bokstavligen helt röd över hela kroppen av raseri.

Skurkarna var utan tvivel det bästa i serierna!

Sedan var Stålkalle också rätt bra, gillade utomjordingarna med sitt imperium o coola skepp samt vapen design

Guld Ivar flint hjärta,Bubba och knasen gillar jag.

Kapar tråden lite:

Jag tyckte det var konstigt när jag var liten/ung att det fanns två olika serier från Kalle-universumet i handeln. Den ena var väl "Kalla Anka o co" , och där var det Kalle, de tre knattarna, samt Von Anka, Kajsa, och några till.

Sen fanns det en andra tidning/pocket helt parallellt med den, och där var typ ALLA (samma) karaktärer med UTOM Kalle. Det var typ knattarna och Von Anka, men ingen Kalle.

Kan någon förklara detta lite närmare?

EDIT: jag googlade nu och tydligen hette den andra versionen "Farbror Joakim". Men mina funderingar kvarstår.

Kalle är bäst anser jag.
"Han" fick till och med en Oscar som nazist:
https://www.youtube.com/watch?v=L90smU0SOcQ

Jag gillar Gittan, jag kan sympatisera med hennes olyckliga förälskelse i Farbror Joakim. Men jag kan även sympatisera med Farbror Joakim när han försöker hålla sig undan henne... De andra kvinnliga karaktärerna kan jag dock varken identifiera mig med eller sympatisera med. Kajsa är både för aggressiv och för fåfäng och ytlig. Magica är för beräknande. Farmor Anka är än så länge för gammal för att jag ska identifiera mig med henne, men en dag är man väl där. Jag gillar att hon är en riktig "matmamma" och står för trygghet och stabilitet för alla i den stora familjen och vänkretsen.

Knase är rolig, jag har känt människor som har varit precis så på riktigt. D.v.s. ställt till med det ena efter det andra i sin dumhet.

Såklart gillar jag huvudpersonen Kalle Anka också. Särskilt det där att han blir starkt uppslukad av en sak åt gången, och inspireras av detta att göra saker (ibland vilda saker) - där känner jag faktiskt igen mig själv! Mina kids skulle nog känna igen sig i Knatte, Fnatte och Tjatte är jag rädd, när de försöker få ner honom på jorden igen...

Sedan gillar jag Farbror Ludvig, för att jag alltid gillar människor som är intelligenta, belästa och visa.

Tycker som de flesta här. Ankorna är de häftiga och roliga. Musse med vänner är tråkigare. Undantaget Långben som kan vara kul. Alltid kul namn på bifigurer. Gissa vem sångerskan Skråla Häckvift syftar på.

Kalle kör Skruttomobil

JvA Schabbillac

Fast när Musse var detektiv var skurkarna alltid orakade, så de spoilade de skyldiga!

Tycker filmen om den magiska lampan var höjdpunkten eller klimaxet liksom, men jag kanske är hyfsat ensam om att tycka det? Merlock kändes som en riktig superskurk, vilket serien annars inte har från vad jag vet. Liksom ett riktigt hot. Alla andra skurkar känns liksom mindre onda, hotfulla och lite mer lättsamma, som björnligan liksom. Vilket för övrigt är helt okej och har definitivt sin plats i en sådan här serie så missförstå mig inte.

Kajsa är en jävla borderline höna som direkt är otrogen med Lukas, mästerfotografer, gymnaster & äventyrare så fort Kalle gör fel...
Dumba Kajsa som alltid krossar Kalle´s svajande självförtroende!

Måste tillägga att Carl Barks & Don Rosa är de som satsat mest på karaktärerna och utvecklat dem genuint och med kärlek.

Tillägg : Magica, alltid varit lite förälskad i denna nemesis till Joakim.

Guld-Ivar var kul när han skulle ta upp fighten med Joakim om vem som var rikast. Minns en serie när Joakim växlade in alla sina pengar till en enorm sedel som inte gick att använda och satte sig på en parkbänk och beklagade sig för Guld-Ivar vilket fattiglapp han var