Citat:
Vi vet från neurologin att hjärnan är ett distribuerat system där enskilda delar ofta bara har en distinkt funktion. Språket vi lär oss som barn sitter i en del av hjärnan och språk vi lär oss efter 12 års ålders sitter i en angränsande del och därför förekommer det att människor får hjärnskador som gör att de plötsligt bara kan tala språk de lärt sig efter 12 års ålder men inte längre kan tala sitt modersmål. Och det finns åtskilliga exempel på hur lokala hjärnskador slår ut enskilda funktioner medan resten av hjärnan tycks fungera som innan.
Hos primitivare ryggradsdjur som fiskar (och möjligen alla djur utom människor) tycks det inte finnas något mer än dessa delar bestående av nätverk som försöker styra kroppen utifrån sin egen specifika funktion och vad musklerna slutligen gör är resultatet av en dragkamp mellan nätverk som vill olika saker.
Jämfört med en dator vars cpu är generisk och i princip kan användas till vad som helst beroende på vilka instruktioner den matas med, så är den primitiva hjärnan av tämligen statisk natur och kan i princip aldrig utveckla några nya förmågor utöver de som finns genetiskt kodade då den genetiska koden bestämmer vad varje enskild del skall ha för funktion.
Människors hjärnor har förutom de funktioner som djurens hjärnor har (som i princip representerar det omedvetna) även nya funktioner i form av språk, introspektion (vi vet vad vi själva tänker) och deklarativ kunskap (vi kan berätta för andra vad vi tänker och minns). När vi återupplever händelser genom att tänka, minnas, berätta eller höra berättas om sådant vi själva har upplevt, så aktiveras samma nätverk i den distribuerade hjärnan som aktiverades vid den ursprungligen händelsen. På så sätt har den språkliga (eller medvetna) delen av hjärnan en förmåga att styra nätverken i den primitiva hjärnan som annars bara skulle triggas av signaler utifrån. Men till skillnad från den primitiva hjärnan där varje del bara kan göra vad den är genetiskt förprogrammerad att göra, så kan den språkliga delen göra nya saker som den aldrig gjort förut. Vi kan lära oss nya berättelser utan att ha i förväg dedikerade nätverk för varje möjlig berättelse som språket tillåter, vilket gör att den språkliga delen faktiskt är mer lik en generisk cpu (som också kan göra olika saker beroende på program), än vad den är lik den primitiva hjärnan där varje del bara kan utföra sin förutbestämda funktion.
Spelar vi schack så kan vi dels känna efter vad intuitionen tycker att vi skall göra, vilket i princip innebär att vi drar statistiska slutsatser baserat på tidigare erfarenheter. Det är en omedveten process som förmodligen bygger på att hjärnans syntolkning aktiveras när vi ser brädet. Men vi kan även i vårt inre prova olika spekulativa drag och låta syntolkningen utvärdera våra inre bilder av hur brädet ser ut efter att ha flyttat en eller flera pjäser. Det senare betraktar jag som en algoritmisk förmåga då vi allt väsentlig utforskar ett spelträd precis som en dator skulle kunna göra.
Ovanstående handlar naturligtvis om hur jag tror att hjärnan fungerar och jag är helt öppen för att jag kan ha fel och att det finns bättre förklaringar.
Hos primitivare ryggradsdjur som fiskar (och möjligen alla djur utom människor) tycks det inte finnas något mer än dessa delar bestående av nätverk som försöker styra kroppen utifrån sin egen specifika funktion och vad musklerna slutligen gör är resultatet av en dragkamp mellan nätverk som vill olika saker.
Jämfört med en dator vars cpu är generisk och i princip kan användas till vad som helst beroende på vilka instruktioner den matas med, så är den primitiva hjärnan av tämligen statisk natur och kan i princip aldrig utveckla några nya förmågor utöver de som finns genetiskt kodade då den genetiska koden bestämmer vad varje enskild del skall ha för funktion.
Människors hjärnor har förutom de funktioner som djurens hjärnor har (som i princip representerar det omedvetna) även nya funktioner i form av språk, introspektion (vi vet vad vi själva tänker) och deklarativ kunskap (vi kan berätta för andra vad vi tänker och minns). När vi återupplever händelser genom att tänka, minnas, berätta eller höra berättas om sådant vi själva har upplevt, så aktiveras samma nätverk i den distribuerade hjärnan som aktiverades vid den ursprungligen händelsen. På så sätt har den språkliga (eller medvetna) delen av hjärnan en förmåga att styra nätverken i den primitiva hjärnan som annars bara skulle triggas av signaler utifrån. Men till skillnad från den primitiva hjärnan där varje del bara kan göra vad den är genetiskt förprogrammerad att göra, så kan den språkliga delen göra nya saker som den aldrig gjort förut. Vi kan lära oss nya berättelser utan att ha i förväg dedikerade nätverk för varje möjlig berättelse som språket tillåter, vilket gör att den språkliga delen faktiskt är mer lik en generisk cpu (som också kan göra olika saker beroende på program), än vad den är lik den primitiva hjärnan där varje del bara kan utföra sin förutbestämda funktion.
Spelar vi schack så kan vi dels känna efter vad intuitionen tycker att vi skall göra, vilket i princip innebär att vi drar statistiska slutsatser baserat på tidigare erfarenheter. Det är en omedveten process som förmodligen bygger på att hjärnans syntolkning aktiveras när vi ser brädet. Men vi kan även i vårt inre prova olika spekulativa drag och låta syntolkningen utvärdera våra inre bilder av hur brädet ser ut efter att ha flyttat en eller flera pjäser. Det senare betraktar jag som en algoritmisk förmåga då vi allt väsentlig utforskar ett spelträd precis som en dator skulle kunna göra.
Ovanstående handlar naturligtvis om hur jag tror att hjärnan fungerar och jag är helt öppen för att jag kan ha fel och att det finns bättre förklaringar.
Tack för ditt svar och mycket stämmer med hur jag förstår neurologin. Att hjärnans funktionalitet är distribuerad är just något neurologer "påvisat" genom avläsning av synaptisk aktivitet och tolkning av sådan.
Där våra uppfattningar skiljer sig handlar nog främst om den genetiska aspekten i våra förmågor, och om det verkligen är neuroner som "gör" något.
Vidare så tror jag inte att den "primitiva" hjärnan är genetisk kodad att utföra vissa funktioner och statisk. Min uppfattning är snarare att alla neuroner i hjärnan(och celler i gemen) skapas helt aningslösa efter celldelning, och lär sig hitta sin roll i samspel och konkurrens med andra neuroner baserat på kontext (omgivning), sammanhang och behov.
Varefter fostret utvecklas från enda cell och framåt, så uppstår nya behov (arbetsuppgifter) för neuroner/celler att ta till sig varpå neuronerna specialiseras. Betänk t.ex att alla barn i princip föds blinda och att tolka signaler via synnerv är något som utvecklas. Likaså motoriska funktioner (som att gå o.s.v). Varefter behov ändras förändras även neuronernas uppgifter. Därav t.ex hjärnans placticitet. Om en människa drabbas av hjärnskada där viss motorisk funktion påverkas, så tar andra hjärnceller över den motoriska funktionen när patienten lär sig tala/gå/etc på nytt.
DNA kodar bara för proteiner och samma cell, med samma dna, kan påverkas att bli såväl en hudcell som en neuron. Vi kan t.ex idag göra om en hudcell till en stamcell och sedan till en neuron. Samtliga celltyper innehåller identisk DNA men vilka gener som uttrycks avgörs av cellens typ och cellens omgivning. Vad som styr denna process har vi ingen aning om, men Michael Levin har påvisat att t.ex bioelectricitet påverkar morfologi.
Denna process att specialicera sig och ta till sig nya funktioner börjar alltså redan väldigt tidigt i fostrets utveckling och är ett sk emergent resultat snarare än kodat. Hur denna emergens uppstår och regleras har vi i princip noll aning om men att den finns och uppstår redan på molekylär nivå i celler vet vi. Liv och agens är emergenta fenomen ur denna molekylära soppa av interaktioner.
Framlidne Daniel Dennet gav en väldigt bra föreläsning på Google för 7 år sedan där han belös AI (Absolut Ignorans) och dess "competence without comprehension".
Förutom att föreläsningen förtydligar skillnaden mellan intelligens och kompetens genom att beskriva hur det är människans kulturella utveckling som driver förmågor så som tänkande (på tal om att "intelligens" snarare är kulturell än genetisk, och en externt emergent förmåga), så motiverar Dennet varför användare av AI borde avkrävas licens för användning. Där licenstagaren avkrävs att förstå begräsningarna med AI innan licens medges (Ola hade legat dåligt till för tillfället
).Han belyser hur kunskap och tänkande är förmågor som kommer ur "appar" vi laddar våra aningslösa hjärnor med under livets gång, men framför allt det faktum att våra kognitiva funktioner uppstår ur ett levande substrat. Ett substrat bestående av levande konkurrerande celler med egen individuell agenda.
Neuroner är ju Eukaryoter som en gång i tiden levde ensamma i haven, innan de började bilda multicellulära organismer. Där varje cell hade egen agenda och drivkraft. Och det har de än idag. Så som animala celler i en kropp är de semiautonoma, men isolerar man dem och låter dem leva i en petriskål så får de helt andra och egna agendor.
Visst är det så att neuroners aktivitet koncentreras till olika områden i våra hjärnor vid olika skeenden, precis som neurologin visar. Men cellerna i hjärnan kommunicerar på många fler sätt än via synapser. Och vad som får nervsignaler att utlösas, eller neuroner att förändra/skapa nya kopplingar till andra neuroner, har vi ingen koll på. Så vad synaptisk aktivitet egentligen betyder vet ingen neurolog, förutom att det blinkar på deras skärmar p.g.a olika biokemiska förändringar.
Betänk sedan att gaser som används som narkosmedel är helt inerta. De påverkar alltså inte celler kemiskt eller elektriskt. Ändå pausar de cellers aktivitet helt. Hur detta sker har vi ingen aning om heller.
Kontenta efter långt inlägg. Jag har inte heller någon aning om hur vår hjärna egentligen fungerar. Och vågar faktiskt inte ens tro något.
Men jag tror däremot att Dennet har rätt i att Absolut Ignorans är en bättre akronym för AI.
__________________
Senast redigerad av HomoDeus 2025-01-04 kl. 21:09.
Senast redigerad av HomoDeus 2025-01-04 kl. 21:09.
Citat:
Vill bara förtydliga att jag med genetisk kodning inte menar att det finns någon form av färdig ritning i vårt DNA som beskriver hur den vuxna kroppen kommer att se ut, men likväl finns det något i våra gener som gör att alla friska barn föds med tio fingrar och tio tår. Hade vi haft andra gener kunde vi istället fötts med tolv fingrar och tolv tår. Således är slutresultatet genetiskt betingad även om vi inte riktigt vet hur det går till, vilket även torde gälla hjärnans olika delar. En apa kommer aldrig lära sig tala hur mycket vi än tränar den och det finns ingen annan förklaring än att apor har andra gener än människor.
Tack för ditt svar och mycket stämmer med hur jag förstår neurologin. Att hjärnans funktionalitet är distribuerad är just något neurologer "påvisat" genom avläsning av synaptisk aktivitet och tolkning av sådan.
Där våra uppfattningar skiljer sig handlar nog främst om den genetiska aspekten i våra förmågor, och om det verkligen är neuroner som "gör" något.
Vidare så tror jag inte att den "primitiva" hjärnan är genetisk kodad att utföra vissa funktioner och statisk. Min uppfattning är snarare att alla neuroner i hjärnan(och celler i gemen) skapas helt aningslösa efter celldelning, och lär sig hitta sin roll i samspel och konkurrens med andra neuroner baserat på kontext (omgivning), sammanhang och behov.
Varefter fostret utvecklas från enda cell och framåt, så uppstår nya behov (arbetsuppgifter) för neuroner/celler att ta till sig varpå neuronerna specialiseras. Betänk t.ex att alla barn i princip föds blinda och att tolka signaler via synnerv är något som utvecklas. Likaså motoriska funktioner (som att gå o.s.v). Varefter behov ändras förändras även neuronernas uppgifter. Därav t.ex hjärnans placticitet. Om en människa drabbas av hjärnskada där viss motorisk funktion påverkas, så tar andra hjärnceller över den motoriska funktionen när patienten lär sig tala/gå/etc på nytt.
DNA kodar bara för proteiner och samma cell, med samma dna, kan påverkas att bli såväl en hudcell som en neuron. Vi kan t.ex idag göra om en hudcell till en stamcell och sedan till en neuron. Samtliga celltyper innehåller identisk DNA men vilka gener som uttrycks avgörs av cellens typ och cellens omgivning. Vad som styr denna process har vi ingen aning om, men Michael Levin har påvisat att t.ex bioelectricitet påverkar morfologi.
Denna process att specialicera sig och ta till sig nya funktioner börjar alltså redan väldigt tidigt i fostrets utveckling och är ett sk emergent resultat snarare än kodat. Hur denna emergens uppstår och regleras har vi i princip noll aning om men att den finns och uppstår redan på molekylär nivå i celler vet vi. Liv och agens är emergenta fenomen ur denna molekylära soppa av interaktioner.
Framlidne Daniel Dennet gav en väldigt bra föreläsning på Google för 7 år sedan där han belös AI (Absolut Ignorans) och dess "competence without comprehension".
Förutom att föreläsningen förtydligar skillnaden mellan intelligens och kompetens genom att beskriva hur det är människans kulturella utveckling som driver förmågor så som tänkande (på tal om att "intelligens" snarare är kulturell än genetisk, och en externt emergent förmåga), så motiverar Dennet varför användare av AI borde avkrävas licens för användning. Där licenstagaren avkrävs att förstå begräsningarna med AI innan licens medges (Ola hade legat dåligt till för tillfället).
Han belyser hur kunskap och tänkande är förmågor som kommer ur "appar" vi laddar våra aningslösa hjärnor med under livets gång, men framför allt det faktum att våra kognitiva funktioner uppstår ur ett levande substrat. Ett substrat bestående av levande konkurrerande celler med egen individuell agenda.
Neuroner är ju Eukaryoter som en gång i tiden levde ensamma i haven, innan de började bilda multicellulära organismer. Där varje cell hade egen agenda och drivkraft. Och det har de än idag. Så som animala celler i en kropp är de semiautonoma, men isolerar man dem och låter dem leva i en petriskål så får de helt andra och egna agendor.
Visst är det så att neuroners aktivitet koncentreras till olika områden i våra hjärnor vid olika skeenden, precis som neurologin visar. Men cellerna i hjärnan kommunicerar på många fler sätt än via synapser. Och vad som får nervsignaler att utlösas, eller neuroner att förändra/skapa nya kopplingar till andra neuroner, har vi ingen koll på. Så vad synaptisk aktivitet egentligen betyder vet ingen neurolog, förutom att det blinkar på deras skärmar p.g.a olika biokemiska förändringar.
Betänk sedan att gaser som används som narkosmedel är helt inerta. De påverkar alltså inte celler kemiskt eller elektriskt. Ändå pausar de cellers aktivitet helt. Hur detta sker har vi ingen aning om heller.
Kontenta efter långt inlägg. Jag har inte heller någon aning om hur vår hjärna egentligen fungerar. Och vågar faktiskt inte ens tro något.
Men jag tror däremot att Dennet har rätt i att Absolut Ignorans är en bättre akronym för AI.
Där våra uppfattningar skiljer sig handlar nog främst om den genetiska aspekten i våra förmågor, och om det verkligen är neuroner som "gör" något.
Vidare så tror jag inte att den "primitiva" hjärnan är genetisk kodad att utföra vissa funktioner och statisk. Min uppfattning är snarare att alla neuroner i hjärnan(och celler i gemen) skapas helt aningslösa efter celldelning, och lär sig hitta sin roll i samspel och konkurrens med andra neuroner baserat på kontext (omgivning), sammanhang och behov.
Varefter fostret utvecklas från enda cell och framåt, så uppstår nya behov (arbetsuppgifter) för neuroner/celler att ta till sig varpå neuronerna specialiseras. Betänk t.ex att alla barn i princip föds blinda och att tolka signaler via synnerv är något som utvecklas. Likaså motoriska funktioner (som att gå o.s.v). Varefter behov ändras förändras även neuronernas uppgifter. Därav t.ex hjärnans placticitet. Om en människa drabbas av hjärnskada där viss motorisk funktion påverkas, så tar andra hjärnceller över den motoriska funktionen när patienten lär sig tala/gå/etc på nytt.
DNA kodar bara för proteiner och samma cell, med samma dna, kan påverkas att bli såväl en hudcell som en neuron. Vi kan t.ex idag göra om en hudcell till en stamcell och sedan till en neuron. Samtliga celltyper innehåller identisk DNA men vilka gener som uttrycks avgörs av cellens typ och cellens omgivning. Vad som styr denna process har vi ingen aning om, men Michael Levin har påvisat att t.ex bioelectricitet påverkar morfologi.
Denna process att specialicera sig och ta till sig nya funktioner börjar alltså redan väldigt tidigt i fostrets utveckling och är ett sk emergent resultat snarare än kodat. Hur denna emergens uppstår och regleras har vi i princip noll aning om men att den finns och uppstår redan på molekylär nivå i celler vet vi. Liv och agens är emergenta fenomen ur denna molekylära soppa av interaktioner.
Framlidne Daniel Dennet gav en väldigt bra föreläsning på Google för 7 år sedan där han belös AI (Absolut Ignorans) och dess "competence without comprehension".
Förutom att föreläsningen förtydligar skillnaden mellan intelligens och kompetens genom att beskriva hur det är människans kulturella utveckling som driver förmågor så som tänkande (på tal om att "intelligens" snarare är kulturell än genetisk, och en externt emergent förmåga), så motiverar Dennet varför användare av AI borde avkrävas licens för användning. Där licenstagaren avkrävs att förstå begräsningarna med AI innan licens medges (Ola hade legat dåligt till för tillfället
).Han belyser hur kunskap och tänkande är förmågor som kommer ur "appar" vi laddar våra aningslösa hjärnor med under livets gång, men framför allt det faktum att våra kognitiva funktioner uppstår ur ett levande substrat. Ett substrat bestående av levande konkurrerande celler med egen individuell agenda.
Neuroner är ju Eukaryoter som en gång i tiden levde ensamma i haven, innan de började bilda multicellulära organismer. Där varje cell hade egen agenda och drivkraft. Och det har de än idag. Så som animala celler i en kropp är de semiautonoma, men isolerar man dem och låter dem leva i en petriskål så får de helt andra och egna agendor.
Visst är det så att neuroners aktivitet koncentreras till olika områden i våra hjärnor vid olika skeenden, precis som neurologin visar. Men cellerna i hjärnan kommunicerar på många fler sätt än via synapser. Och vad som får nervsignaler att utlösas, eller neuroner att förändra/skapa nya kopplingar till andra neuroner, har vi ingen koll på. Så vad synaptisk aktivitet egentligen betyder vet ingen neurolog, förutom att det blinkar på deras skärmar p.g.a olika biokemiska förändringar.
Betänk sedan att gaser som används som narkosmedel är helt inerta. De påverkar alltså inte celler kemiskt eller elektriskt. Ändå pausar de cellers aktivitet helt. Hur detta sker har vi ingen aning om heller.
Kontenta efter långt inlägg. Jag har inte heller någon aning om hur vår hjärna egentligen fungerar. Och vågar faktiskt inte ens tro något.
Men jag tror däremot att Dennet har rätt i att Absolut Ignorans är en bättre akronym för AI.
__________________
Senast redigerad av WbZV 2025-01-04 kl. 21:30.
Senast redigerad av WbZV 2025-01-04 kl. 21:30.
Citat:
Tack för ditt svar och mycket stämmer med hur jag förstår neurologin. Att hjärnans funktionalitet är distribuerad är just något neurologer "påvisat" genom avläsning av synaptisk aktivitet och tolkning av sådan.
Där våra uppfattningar skiljer sig handlar nog främst om den genetiska aspekten i våra förmågor, och om det verkligen är neuroner som "gör" något.
Vidare så tror jag inte att den "primitiva" hjärnan är genetisk kodad att utföra vissa funktioner och statisk. Min uppfattning är snarare att alla neuroner i hjärnan(och celler i gemen) skapas helt aningslösa efter celldelning, och lär sig hitta sin roll i samspel och konkurrens med andra neuroner baserat på kontext (omgivning), sammanhang och behov.
Varefter fostret utvecklas från enda cell och framåt, så uppstår nya behov (arbetsuppgifter) för neuroner/celler att ta till sig varpå neuronerna specialiseras. Betänk t.ex att alla barn i princip föds blinda och att tolka signaler via synnerv är något som utvecklas. Likaså motoriska funktioner (som att gå o.s.v). Varefter behov ändras förändras även neuronernas uppgifter. Därav t.ex hjärnans placticitet. Om en människa drabbas av hjärnskada där viss motorisk funktion påverkas, så tar andra hjärnceller över den motoriska funktionen när patienten lär sig tala/gå/etc på nytt.
DNA kodar bara för proteiner och samma cell, med samma dna, kan påverkas att bli såväl en hudcell som en neuron. Vi kan t.ex idag göra om en hudcell till en stamcell och sedan till en neuron. Samtliga celltyper innehåller identisk DNA men vilka gener som uttrycks avgörs av cellens typ och cellens omgivning. Vad som styr denna process har vi ingen aning om, men Michael Levin har påvisat att t.ex bioelectricitet påverkar morfologi.
Denna process att specialicera sig och ta till sig nya funktioner börjar alltså redan väldigt tidigt i fostrets utveckling och är ett sk emergent resultat snarare än kodat. Hur denna emergens uppstår och regleras har vi i princip noll aning om men att den finns och uppstår redan på molekylär nivå i celler vet vi. Liv och agens är emergenta fenomen ur denna molekylära soppa av interaktioner.
Framlidne Daniel Dennet gav en väldigt bra föreläsning på Google för 7 år sedan där han belös AI (Absolut Ignorans) och dess "competence without comprehension".
Förutom att föreläsningen förtydligar skillnaden mellan intelligens och kompetens genom att beskriva hur det är människans kulturella utveckling som driver förmågor så som tänkande (på tal om att "intelligens" snarare är kulturell än genetisk, och en externt emergent förmåga), så motiverar Dennet varför användare av AI borde avkrävas licens för användning. Där licenstagaren avkrävs att förstå begräsningarna med AI innan licens medges (Ola hade legat dåligt till för tillfället).
Han belyser hur kunskap och tänkande är förmågor som kommer ur "appar" vi laddar våra aningslösa hjärnor med under livets gång, men framför allt det faktum att våra kognitiva funktioner uppstår ur ett levande substrat. Ett substrat bestående av levande konkurrerande celler med egen individuell agenda.
Neuroner är ju Eukaryoter som en gång i tiden levde ensamma i haven, innan de började bilda multicellulära organismer. Där varje cell hade egen agenda och drivkraft. Och det har de än idag. Så som animala celler i en kropp är de semiautonoma, men isolerar man dem och låter dem leva i en petriskål så får de helt andra och egna agendor.
Visst är det så att neuroners aktivitet koncentreras till olika områden i våra hjärnor vid olika skeenden, precis som neurologin visar. Men cellerna i hjärnan kommunicerar på många fler sätt än via synapser. Och vad som får nervsignaler att utlösas, eller neuroner att förändra/skapa nya kopplingar till andra neuroner, har vi ingen koll på. Så vad synaptisk aktivitet egentligen betyder vet ingen neurolog, förutom att det blinkar på deras skärmar p.g.a olika biokemiska förändringar.
Betänk sedan att gaser som används som narkosmedel är helt inerta. De påverkar alltså inte celler kemiskt eller elektriskt. Ändå pausar de cellers aktivitet helt. Hur detta sker har vi ingen aning om heller.
Kontenta efter långt inlägg. Jag har inte heller någon aning om hur vår hjärna egentligen fungerar. Och vågar faktiskt inte ens tro något.
Men jag tror däremot att Dennet har rätt i att Absolut Ignorans är en bättre akronym för AI.
Där våra uppfattningar skiljer sig handlar nog främst om den genetiska aspekten i våra förmågor, och om det verkligen är neuroner som "gör" något.
Vidare så tror jag inte att den "primitiva" hjärnan är genetisk kodad att utföra vissa funktioner och statisk. Min uppfattning är snarare att alla neuroner i hjärnan(och celler i gemen) skapas helt aningslösa efter celldelning, och lär sig hitta sin roll i samspel och konkurrens med andra neuroner baserat på kontext (omgivning), sammanhang och behov.
Varefter fostret utvecklas från enda cell och framåt, så uppstår nya behov (arbetsuppgifter) för neuroner/celler att ta till sig varpå neuronerna specialiseras. Betänk t.ex att alla barn i princip föds blinda och att tolka signaler via synnerv är något som utvecklas. Likaså motoriska funktioner (som att gå o.s.v). Varefter behov ändras förändras även neuronernas uppgifter. Därav t.ex hjärnans placticitet. Om en människa drabbas av hjärnskada där viss motorisk funktion påverkas, så tar andra hjärnceller över den motoriska funktionen när patienten lär sig tala/gå/etc på nytt.
DNA kodar bara för proteiner och samma cell, med samma dna, kan påverkas att bli såväl en hudcell som en neuron. Vi kan t.ex idag göra om en hudcell till en stamcell och sedan till en neuron. Samtliga celltyper innehåller identisk DNA men vilka gener som uttrycks avgörs av cellens typ och cellens omgivning. Vad som styr denna process har vi ingen aning om, men Michael Levin har påvisat att t.ex bioelectricitet påverkar morfologi.
Denna process att specialicera sig och ta till sig nya funktioner börjar alltså redan väldigt tidigt i fostrets utveckling och är ett sk emergent resultat snarare än kodat. Hur denna emergens uppstår och regleras har vi i princip noll aning om men att den finns och uppstår redan på molekylär nivå i celler vet vi. Liv och agens är emergenta fenomen ur denna molekylära soppa av interaktioner.
Framlidne Daniel Dennet gav en väldigt bra föreläsning på Google för 7 år sedan där han belös AI (Absolut Ignorans) och dess "competence without comprehension".
Förutom att föreläsningen förtydligar skillnaden mellan intelligens och kompetens genom att beskriva hur det är människans kulturella utveckling som driver förmågor så som tänkande (på tal om att "intelligens" snarare är kulturell än genetisk, och en externt emergent förmåga), så motiverar Dennet varför användare av AI borde avkrävas licens för användning. Där licenstagaren avkrävs att förstå begräsningarna med AI innan licens medges (Ola hade legat dåligt till för tillfället
).Han belyser hur kunskap och tänkande är förmågor som kommer ur "appar" vi laddar våra aningslösa hjärnor med under livets gång, men framför allt det faktum att våra kognitiva funktioner uppstår ur ett levande substrat. Ett substrat bestående av levande konkurrerande celler med egen individuell agenda.
Neuroner är ju Eukaryoter som en gång i tiden levde ensamma i haven, innan de började bilda multicellulära organismer. Där varje cell hade egen agenda och drivkraft. Och det har de än idag. Så som animala celler i en kropp är de semiautonoma, men isolerar man dem och låter dem leva i en petriskål så får de helt andra och egna agendor.
Visst är det så att neuroners aktivitet koncentreras till olika områden i våra hjärnor vid olika skeenden, precis som neurologin visar. Men cellerna i hjärnan kommunicerar på många fler sätt än via synapser. Och vad som får nervsignaler att utlösas, eller neuroner att förändra/skapa nya kopplingar till andra neuroner, har vi ingen koll på. Så vad synaptisk aktivitet egentligen betyder vet ingen neurolog, förutom att det blinkar på deras skärmar p.g.a olika biokemiska förändringar.
Betänk sedan att gaser som används som narkosmedel är helt inerta. De påverkar alltså inte celler kemiskt eller elektriskt. Ändå pausar de cellers aktivitet helt. Hur detta sker har vi ingen aning om heller.
Kontenta efter långt inlägg. Jag har inte heller någon aning om hur vår hjärna egentligen fungerar. Och vågar faktiskt inte ens tro något.
Men jag tror däremot att Dennet har rätt i att Absolut Ignorans är en bättre akronym för AI.
Eftersom jag verkar omnämnas i ditt långa inlägg:
Det är Mitokondriers, cellernas kraftverk, som påverkas av de gaser som används som narkosmedel. Om du bryter strömmen till AI så sker även där en inaktivering. Så jag undrar vem av oss som behöver olika licenser.... 🙂
Citat:
Eftersom jag verkar omnämnas i ditt långa inlägg:
Det är Mitokondriers, cellernas kraftverk, som påverkas av de gaser som används som narkosmedel. Om du bryter strömmen till AI så sker även där en inaktivering. Så jag undrar vem av oss som behöver olika licenser.... 🙂
Det är Mitokondriers, cellernas kraftverk, som påverkas av de gaser som används som narkosmedel. Om du bryter strömmen till AI så sker även där en inaktivering. Så jag undrar vem av oss som behöver olika licenser.... 🙂
Det där är bl.a Nick Lanes hypotes. Vi har ingen aning. Vilket Nick också säger. Och du förstod nog inte det där med att gaserna var inerta. Kolla fler klipp på tuben du.
__________________
Senast redigerad av HomoDeus 2025-01-04 kl. 21:54.
Senast redigerad av HomoDeus 2025-01-04 kl. 21:54.
Citat:
Absolut, är inte han en av dina idoler?
https://youtu.be/c2xXQwMsbIs?si=IZQNfh7i90opo_BH
Nej det var nog Michael Levi. Jag håller inte reda på alla bio-religiösa. Men, visst: Komplexiteten hos biologiska varelser/existenser/entiteter är beundransvärd. Problemet är dock att evolutionen tagit väldigt lång tid på sig att åstadkomma allt detta. Att jämföra med allt som åstadkommit med avancerat socialt och språkligt AI, under en, väldigt kort, tidsperiod. Att sedan, dagens AI fejkar ganska klumpigt och har en massa brister, är det, egentligen något konstigt? Vilka krav har du på en så ung teknologi igentligen? Förstå vad som kummer att hunnit kunna hända om bara 10-15 år, om inte långt tidigare!
I somras stod alla, skeptiker till LLM-Transformers och skrek: "LLM:s kommer, aldrig, att kunna tänka logiskt!" Nu står de och skriker: "LLM:s tänker logiskt på fel sätt!" 🙂
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera