Flashback bygger pepparkakshus!
  • 1
  • 2
2024-11-26, 13:27
  #1
Medlem
Blev inspirerad av inseminations-tråden...
https://www.flashback.org/t3643548
...och började fundera på en sak...

Det har ju blivit mer eller mindre trendigt för ensamma kvinnor samt samkönade par att skaffa barn genom insemination eller surrogatmödraskap.

När dessa barn växer upp och dom försöker hitta sin identitet gissar jag att dom förr eller senare känner saknad av en faders-gestalt (eller moders-gestalt i fall av två pappor).
Visar dessa föräldrar förståelse för sina barn där, eller försöker man kväva dessa känslor med argument som "vi klarar oss bra utan en pappa" eller "men Annika är ju som en mamma för dig... tänk inte på det mer nu..."

Jag har svårt att se att ego-mamman som valde att åka till Köpenhamn och bli gravid, klarar av att ge barnet upprättelse. Att säga "Förlåt... jag valde av egoistiska skäl att skaffa barn själv. Jag har full förståelse för att du saknar en pappa och jag är ledsen att jag utsätter dig för det"


Men vad vet jag?
Är jag helt ute och cyklar?
Citera
2024-11-26, 13:30
  #2
Finns det någon som skaffar barn av andra skäl än egoistiska?
Citera
2024-11-26, 13:43
  #3
Avstängd
Konstnarren5s avatar
Du tar upp något viktigt. Därför skall alla framtida barn avlas fram på samma sätt. Vi måste göra oss fria detta tjat om pappa hit och pappa dit. Låt oss avskaffa pappa helt och hållet. Då slipper kvinnor få svåra frågor. Och slipper hitta på kreativa svar inför barnet varför det inte finns någon pappa.
Citera
2024-11-26, 13:44
  #4
Medlem
Libertarismuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Fogfury
Blev inspirerad av inseminations-tråden...
https://www.flashback.org/t3643548
...och började fundera på en sak...

Det har ju blivit mer eller mindre trendigt för ensamma kvinnor samt samkönade par att skaffa barn genom insemination eller surrogatmödraskap.

När dessa barn växer upp och dom försöker hitta sin identitet gissar jag att dom förr eller senare känner saknad av en faders-gestalt (eller moders-gestalt i fall av två pappor).
Visar dessa föräldrar förståelse för sina barn där, eller försöker man kväva dessa känslor med argument som "vi klarar oss bra utan en pappa" eller "men Annika är ju som en mamma för dig... tänk inte på det mer nu..."

Jag har svårt att se att ego-mamman som valde att åka till Köpenhamn och bli gravid, klarar av att ge barnet upprättelse. Att säga "Förlåt... jag valde av egoistiska skäl att skaffa barn själv. Jag har full förståelse för att du saknar en pappa och jag är ledsen att jag utsätter dig för det"


Men vad vet jag?
Är jag helt ute och cyklar?
Nej, du är inte ute och cyklar. Att som kvinna skaffa barn när man är ensamstående är mycket illa och oansvarigt. Dels eftersom barnet behöver både en mamma och en pappa, dels eftersom en ensamstående mamma sällan har de ekonomiska förutsättningar för att skaffa ett barn.

Ett barn behöver i ung ålder emotionell trygghet och omhändertagande, någonting som primärt kvinnor kan ge ett barn. När barnet blir äldre behöver den dock mer maskulin energi, nämligen att ge barnet förutsättningar för att en dag känna sig självständig och duglig. Det är just förhandlingen mellan det feminina och maskulina i hemmet som kan ge barnet rätt förutsättningar att å ena sidan bli en sympatisk och emotionell trygg individ, samt å andra sidan en individ som tror på sig själv och kommer att jobba hårt.

Ett barn som växer upp med en mamma och ingen pappa kommer antagligen aldrig få de krav på sig som den behöver. Detta barn kommer att växa upp med föreställningen att allting är "gratis" och man inte behöver jobba för det man vill ha. Känner många sådana barn som den dagen de blev vuxna tog avstånd från sin ensamstående mamma. De kände ett förakt mot henne eftersom hon aldrig satte krav på dem som barn, någonting som en närvarande pappa hade gjort.
__________________
Senast redigerad av Libertarismus 2024-11-26 kl. 13:46.
Citera
2024-11-26, 13:44
  #5
Citat:
Ursprungligen postat av SvenHelsing
Finns det någon som skaffar barn av andra skäl än egoistiska?
Partnern/ens familj vill men inte du själv.
Citera
2024-11-26, 13:45
  #6
Medlem
Libertarismuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av SvenHelsing
Finns det någon som skaffar barn av andra skäl än egoistiska?
Ja, av altruistiska skäl.
Citera
2024-11-26, 14:01
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av SvenHelsing
Finns det någon som skaffar barn av andra skäl än egoistiska?

Jag var själv inte övertygad att skaffa barn till en början, eftersom världen ser ut som den gör.
Min sambo sa att om alla vettiga människor resonerar likadant, befolkas snart världen uteslutande av idioter.
Där såddes ett frö som till slut mognade i att jag idag har två fantastiska barn, som är mitt bidrag till att det ska finnas någon form av hopp för mänskligheten trots allt.
Så i mitt fall var det inte så mycket av egoistiska skäl som av... ja... för kollektivets skull.
Det är (oftast) underbart att vara förälder, så det är inget jag ångrar.
Citera
2024-11-26, 14:44
  #8
Medlem
RIKSKRIMs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Fogfury
Jag var själv inte övertygad att skaffa barn till en början, eftersom världen ser ut som den gör.
Min sambo sa att om alla vettiga människor resonerar likadant, befolkas snart världen uteslutande av idioter.
Där såddes ett frö som till slut mognade i att jag idag har två fantastiska barn, som är mitt bidrag till att det ska finnas någon form av hopp för mänskligheten trots allt.
Så i mitt fall var det inte så mycket av egoistiska skäl som av... ja... för kollektivets skull.
Det är (oftast) underbart att vara förälder, så det är inget jag ångrar.

Och vem bedömde er som vettiga människor?
Citera
2024-11-26, 14:49
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Fogfury
]"vi klarar oss bra utan en pappa"

"Förlåt... jag valde av egoistiska skäl att skaffa barn själv. Jag har full förståelse för att du saknar en pappa och jag är ledsen att jag utsätter dig för det"




Finns det inget mellan dessa två?
Citera
2024-11-26, 15:22
  #10
Citat:
Ursprungligen postat av Libertarismus
Nej, du är inte ute och cyklar. Att som kvinna skaffa barn när man är ensamstående är mycket illa och oansvarigt. Dels eftersom barnet behöver både en mamma och en pappa, dels eftersom en ensamstående mamma sällan har de ekonomiska förutsättningar för att skaffa ett barn.

Ett barn behöver i ung ålder emotionell trygghet och omhändertagande, någonting som primärt kvinnor kan ge ett barn. När barnet blir äldre behöver den dock mer maskulin energi, nämligen att ge barnet förutsättningar för att en dag känna sig självständig och duglig. Det är just förhandlingen mellan det feminina och maskulina i hemmet som kan ge barnet rätt förutsättningar att å ena sidan bli en sympatisk och emotionell trygg individ, samt å andra sidan en individ som tror på sig själv och kommer att jobba hårt.

Ett barn som växer upp med en mamma och ingen pappa kommer antagligen aldrig få de krav på sig som den behöver. Detta barn kommer att växa upp med föreställningen att allting är "gratis" och man inte behöver jobba för det man vill ha. Känner många sådana barn som den dagen de blev vuxna tog avstånd från sin ensamstående mamma. De kände ett förakt mot henne eftersom hon aldrig satte krav på dem som barn, någonting som en närvarande pappa hade gjort.


Enkla fakta. Barnens bästa ska komma först, och det ska det göra redan innan man blir gravid. En mamma.En pappa. Gifta.
Citera
2024-11-26, 15:29
  #11
Medlem
bo-jerrys avatar
Jag tror du kommer få ett unikt svar för varje förälder som känner sig träffad. Detta är ju fortfarande något som är i den svenska gråzonen. Många har tänkt väldigt långt innan detta alternativ genomförs.
Citera
2024-11-26, 16:34
  #12
Citat:
Ursprungligen postat av Fogfury
Blev inspirerad av inseminations-tråden...
https://www.flashback.org/t3643548
...och började fundera på en sak...

Det har ju blivit mer eller mindre trendigt för ensamma kvinnor samt samkönade par att skaffa barn genom insemination eller surrogatmödraskap.

När dessa barn växer upp och dom försöker hitta sin identitet gissar jag att dom förr eller senare känner saknad av en faders-gestalt (eller moders-gestalt i fall av två pappor).
Visar dessa föräldrar förståelse för sina barn där, eller försöker man kväva dessa känslor med argument som "vi klarar oss bra utan en pappa" eller "men Annika är ju som en mamma för dig... tänk inte på det mer nu..."

Jag har svårt att se att ego-mamman som valde att åka till Köpenhamn och bli gravid, klarar av att ge barnet upprättelse. Att säga "Förlåt... jag valde av egoistiska skäl att skaffa barn själv. Jag har full förståelse för att du saknar en pappa och jag är ledsen att jag utsätter dig för det"


Men vad vet jag?
Är jag helt ute och cyklar?
Nej, de lever i förnekelse. Har haft ett "modernt" par i min närhet. Vårt samhälle har gjort homosexuella till offer som ska ha alla rättigheter de vill, med kryddan att de förtjänar mer än så. För de är ju förtryckta. De skiter egentligen i barnet (de flesta) det är en principsak att de ska ha ett bara.

Jag har sagt det hela tiden, det är inte rätt att förvägra en människa dess ursprung.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in