Citat:
Förut hade man ett jobb där man kunna känna en gemenskap och att man bidrog med något till samhället. Ens vänner och gamla kollegor dör som flugor, den fysiska hälsan börjas sättas på prov och hjärnan är inte alltid riktigt där. Även om man innerst inne vet att SVT är statlig propaganda är det ändå skönt att luta sig tillbaka till hjärntvättsmaskinen om dagarna. Kort och gott, man blir latare.
Gamla vanor lever kvar, vet många pensionärer som fortfarande använder väckarklockan (man vill ju inte sova bort hela dagen ju!), tvättider tar man gladeligen på kvällen och givetvis ska man ge sig ut och handla när alla andra handlar.
Livet känns ensamt och höjdpunkten är att ta hand om barnbarnen för då jävlar händer något i sitt liv. Man känner sig även värdefull och får prata av sig.
Livet som pensionär känns monotont och inte alls så där härligt underbart som man kan tänka sig.
Vad gör ni om dagarna?
Hur mår ni?
Har ni några bra tips till oss yngre som fortfarande jobbar?
Gamla vanor lever kvar, vet många pensionärer som fortfarande använder väckarklockan (man vill ju inte sova bort hela dagen ju!), tvättider tar man gladeligen på kvällen och givetvis ska man ge sig ut och handla när alla andra handlar.
Livet känns ensamt och höjdpunkten är att ta hand om barnbarnen för då jävlar händer något i sitt liv. Man känner sig även värdefull och får prata av sig.
Livet som pensionär känns monotont och inte alls så där härligt underbart som man kan tänka sig.
Vad gör ni om dagarna?
Hur mår ni?
Har ni några bra tips till oss yngre som fortfarande jobbar?
Jobbet är monotont. Det blir monotont till slut för alla i pensionärsåldern, Vissa skräms av att gå i pension, och jag vet en som träffade psykolog strax efter pensioneringen, det gick bra till slut. Han var bara en av dom som krisade ihop eftersom han antagligen förknippade sitt personliga värde med jobbet.. Själv tycker jag bara det var skönt att plötsligt slippa åka till jobbet
Min kalender för November och December är fulltecknat. Med kulturhändelser av alla slag. Gratis och betalda biljetter .Högt som lågt .Korta resor ingår också , tid att läsa böcker ,Lusten att skriva och debattera - Det har man flashback till.
Jag tänker inte sitta hemma och glo på dumburken och tycka synd om mig själv
Mina självbekräftelsebehov klaras av under en middag 1 gång i veckan med ett par jag känner. Och då blir det öl och vin och jägermeister . Sedan får det vara bra .
Mitt enda tips till de yngre : Att ha ett liv utanför jobbet är absolut avgörande. Om man tar sig hem efter jobbet och omedelbart börjar chilla och inte göra någonting utan ägnar sig åt passiv underhållning, år efter år, då har man glömt bort att ta hand om sitt verkliga liv .
Alltså, att skaffa sig en ny identitet där man tillåter sig själv att drömma om saker att uppleva anser jag vara mycket viktig. Vi alla kan hamsterhjulet redan. Vi är alla förutsägbara, ansvarsfulla, förnuftiga,väluppfostrade tråkmånsar när allt kommer omkring. Men drömmarna ska hållas vid liv på något sätt. Nya upplevelser är nyckeln till det hela.
Kanske har jag haft tur, min nyfikenhet är fortfarande stor, medans jag känner några som upplever alla lediga dagar som tortyr , oftast dom som varit plikttrogna hela livet och inte varken vågat eller kunde utveckla det verkliga jaget
Citat:
Jag har anhöriga som är pensionärer. De har gott om pengar och åker på resor titt som tätt, gymmar, är ute i skogen och på sjön.
De åker på vinprovningar och middagar. Äter ute flera gånger i veckan.
Pensionssystemet är verkligen orättvist för när det är min tur blir det fattigdom och inte som dagens lyxpensionärer.
(Det finns fattiga pensionärer också, jag vet).
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera