Citat:
Ursprungligen postat av
Frupluttis
Precis. Och lasten kan lotsas över till andra skepp. Så det er antingen idioti, tröghet eller därför att det är nåt konstigt med båten.
Jag gissade att ANet var säckat och råkade skriva lite fel. Säckar finns i 25, 50, 300 och 600 kg.
600 kg kallas "storsäck" av någon slags nylonfibrer, och stora jordbruk köper sådant.
300 kg är för helikopterspridning tex här:
https://rivheli.com.au/
https://rivheli.com.au/services/fertiliserseeding-bucket/
Det är billigare per ton konstgödning att sprida med helikopter än att sprida med traktor eftersom det går så fort, och man tar en stor yta på så pass kort tid.
Man har vanligen två buckets, så att helikoptern bara kan släppa den tomma bucket och direkt kroka i en full på samma vända.
Om ANet ligger löst i lastrummen så vill man nog inte läkta över lasten ute till havs.
ANets största fiende är nämligen fukt och dimma, och får konstgödningen att klumpa ihop sig i hårda krustor och klumpar.
Att läkta över lasten ute till havs kan dessutom göra fartyget instabilt om det görs fel.
Dessutom så med nuvarande miljöregler så får de inte tappa lasten i havet heller.
Dock är 20 000++ ton en piss i Atlanten eftersom havet är så pass stort.
En annan orsak till att man inte gärna överför en tyngre last på ett annat fartyg är förstås sjögången plus att lasten i princip kan bli oförsäkrad.
Avlastning vid kaj däremot så blir lasten hamnmyndighetens ansvar så snart lasten ligger på kajen.
Så då bryts inte försäkringskedjan någonstans.
När det gäller bunkring med bunkerolja och färskvatten så kan man göra det ute till havs men det är inte så vanligt att man gör det. Slangarna kan slitas av av sjögången och då är det förkylt.
Finns filmklipp där man bunkrar ett hangarfartyg ute på havet. Inte så enkelt som man kan tro.
Bägge fartygen ligger inte stilla under processen utan håller lagom låg fart bredvid varandra för att motverka sjögången.
Men de måste förstås segla helt spikrakt bredvid varandra, medans bunkeroljan pumpas över.
Dessutom har många av dessa fartyg gastäckning med kvävgas att bränsletankarna måste samtidigt måste hållas fyllda med kvävgas, det reducerar risken med antändning och explosioner av ångorna från fartygsbränslet. Bränslet pumpas nämligen över i uppvärmt tillstånd för att rinna lättare.
Att två fartyg seglar seglar bredvid varandra verkar vara mycket svårt att uppnå i praktiken, det kräver perfekt roderverkan och perfekt styrning av propellervarvtalet. Inte så enkelt egentligen.
ANet i Beirut kunde inte säljas på grund av att det hade klumpat ihop sig av värmen och fukten från havet så pass länge som det låg. Beirut är mycket varmt och ständigt fuktigt där.
Och att de skulle varit tvungna att manuellt slå sönder dessa klumpar med släggor mm.
Det är visst bara värt knappt 9000 kronor per ton läste jag någonstans, så det kan hända att de helt enkelt inte hittade hamnarbetare som ville göra det jobbet ?
Tänk er att slå med släggor i den hettan som brukar vara där mitt på dagen i Beirut och dessutom så svider och bränner ANet så snart det fastnat på huden. ANet är nämligen ett slags salt.
CIA och Mossad hävdade rätt tidigt efter smällen att
det inte skulle röra sig om ett av Hizbollahs vapenlager som påstods ligga där samtidigt. Så orsaken till att det small kanske inte blir utredd om man inte gör ett stort antal experiment i lite större skala ?
Detta AN som exploderade i Beirut har kanske inte ett så skumt förflutet som man kan tro ?
Det kan ha handlat om ett konkurslager som någon skeppare hade köpt billigt,
men sedan gick allt åt h-e. Det skumma rederiet hade tydligen inte fått betalt för andra frakter
och därför hamnade de så småningom i stora svårigheter.
Åtminstone om man får tro på "hobbyforskare" på området, tja kalla dem spågubbar, vad vet jag ?.
Hamnarna jorden runt har lager på lager av gods som tagits i beslag, så konstgödning är nog inget undantag. Och rederier som köper upp beslagtaget gods på auktion, och sedan seglar vidare till nästa hamn och försöker sälja det där istället.
Och tjäna en hacka på det.
Kan de inte sälja det där så tar de nästa hamn osv.
För att simulera kärnvapenexplosioner så har man ibland använt ANFO, dvs AN som är mixat med något brännbart, tex paraffinolja eller vaxliknande substanser
Här tex två sådana försök år 1985,
Minor Scale och Misty Picture:
https://en.wikipedia.org/wiki/Largest_artificial_non-nuclear_explosions
Dessa explosioner användes bland annat för att kalibrera mätutrustning mm.
