Dödsstöten för mrkoll,Lexbase och liknade sidor är GDPR

Av förordning (2007:975) med instruktion för Integritetsskyddsmyndigheten framgår
att myndigheten är tillsynsmyndighet – såvitt berör denna sak - för
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om
skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om
det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG
(dataskyddsförordningen) och lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser
till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen). Sagda förordning ger inte stöd för
att IMY skulle ha tillsynsrätt utanför de explicit föreskrivna lagstiftningsområdena.
Bolagets databehandling av personuppgifter rörande brottmålsdomar sker
uteslutande med stöd av utgivningsbevis och skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen
(1991:1469) och tryckfrihetsförordningen (1949:105) (YGL resp TF och gemensamt
informations- och yttrandefrihetsgrundlagarna).

Redan av 1 kap 1 § YGL framgår att bolaget gentemot det allmänna är tillförsäkrad
rätten att ur en databas lämna uppgifter i vilket ämne som helst utan andra
begränsningar än de som YGL uppställer. Vidare klarläggs i 1 kap 14 § YGL följer att
en myndighet inte får ingripa mot bolagets databehandling som sker med
utgivningsbevis. Ingenstans i informations- och yttrandefrihetsgrundlagarna framgår
att IMY skulle ha tillsynsrätt eller någon annan roll att spela.
Sammantaget står det klart för bolaget att IMY saknar tillsynsrätt över bolagets
genom informations- och yttrandefrihetsgrundlagarna skyddade verksamhet, vilket i
sin tur innebär IMY:s föreläggande för bolaget att besvara frågor som rör publicering
av brottmålsdomar sker utan författningsstöd. Av samma skäl är bolaget heller inte
personuppgiftsansvarig får sådan publicering eftersom den rollen inom informations-
och yttrandefrihetsgrundslagana innehas av den ansvarige utgivaren.
Av 1 kap 1 § 2 st YGL instrueras det allmänna att vid tillämpning av annan
lagstiftning som får inskränka yttrandefrihetsgrundlagarna beakta ändamålet med
YGL, till vilka hör att säkra en fri och allsidig upplysning. Såvitt bolaget uppfattar
IMY:s inställning skulle dataskyddsförordningen kunna inskränka YGL i vart fall såvitt

avser sådana personuppgifter som avses i artikel 10 i dataskyddsförordningen och
som det är fråga om i denna sak.
Bolaget begär att IMY i ljuset av YGL:s ändamålsstadgande, med stöd av 6 § i
förordningen (2018:219) med kompletterande bestämmelser till EU:s
dataskyddsförordning, beslutar att bolaget i syfte att publicera brottmålsdomar får
databehandla de personuppgifter som är föremål för IMY:s frågor enligt ovan angivet
diarienummer.

När det gäller det klagomål som IMY tagit upp till behandling och som beskrivs i det
ovan angivna diarienumret har bolaget på sätt som anges i IMY:s klagomålsärende
tagit emot privatpersonens önskemål, besvarat detta huvudsakligen genom att
förklara att publicering av brottmålsdomar inte omfattas av dataskyddsförordningen
utan exklusivt av informations- och yttrandefrihetsgrundlagarna och nekat att
avpublicera brottmålsdomar. För det fall bolaget inte erhållit privatpersonens
önskemål anges det bifogade kompletterande skrift. Bolaget varken har eller avser
att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av personens önskemål. Om
klagomålet skulle röra sådana uppgifter som avses i 1 kap 2 § 1 st YGL publicerar
bolaget inte sådana uppgifter.

Orsaken till att bolaget inte tillmötesgår privatpersoners önskemål om att bolaget ska
sluta publicera brottmålsdomar som de förekommer i beror på att bolaget med stöd
av YGL i databasen lämnar uppgifter i vilket ämne som helst (1 kap 1 § 1 st YGL).
Den som önskar att bolaget inte ska publicera brottmålsdomar hänvisar vanligen till
att bolaget skulle vara skyldigt att radera sådana uppgifter enligt
dataskyddsförordningen. Dataskyddsförordningen är dock inte tillämplig lagstiftning
för bolaget eftersom YGL är exklusiv lagstiftning för bolagets publicering. YGL
innehåller inga krav på att radera uppgifter.

Bolagets närmare inställning till varför bolaget inte ska tillämpa
dataskyddsförordningen redovisas översiktligt nedan.
Sverige har med stöd av artikel 85.1 i dataskyddsförordningen antagit
dataskyddslagen. Av 1 kap 7 § dataskyddslagen följer att dataskyddsförordningen
och dataskyddslagen inte ska tillämpas i den utsträckning som dessa skulle strida
mot TF respektive YGL. Innebörden av dataskyddslagens undantag är att databehandling av brottmålsdomar inte omfattas av dataskyddsförordningens begränsningar om sådan databehandling
sker med stöd av YGL. Bolaget (liksom konungariket Sverige på sätt som framgår av statens yttrande i EU domstolens mål C-199/24) menar att de svenska informations- och
yttrandefrihetsgrundlagarna är okränkbara och att dataskyddsförordningen är
sekundär i relation till dessa. Bolaget utvecklar sin uppfattning enligt följande.