Skvallertråden om Robert Laul!

Alla kan inte vara Olof Lundh. Det behövs alla typer av bevakning sen behöver man inte läsa allt.

Problemet är väl att han är överengagerad och får fritt spelrum för en manisk agenda. Att han är sjuk är redan konstaterar i denna tråd och detta beteende verkar vara relaterat.

I hans referat av gårdagen menar han att folk lämnade arenan och att ingen väl orkar bry sig om det sportsliga efter det som hände. Jag var själv där och av 18 000 på plats såg jag ingen som lämnade och 17 999 som brydde sig om resultatet. Så mer rätt är att trots supporterskandal så bibehölls intresset för fotbollen. 180 grader fel alltså. På sittplats var förtjusning stor och kamerorna många under den enorma bränningen i starten av matchen.

Det blir pinsamt när han är så ensam.

Jag har inte läst honom på ett antal år så jag betvivlar inte din observation. Däremot så behöver supportrar / supportergrupper granskas. Det finns så många dårar inom det här grupperna som tror sig stå över klubbarna och samhällets lagar.

Håller med och hade Laul valt en mer sansad approach hade han kanske kunnat spela den rollen. Men ingen lyssnar på en dåre som hävdar att supportrarna förstörde festen när alla som var på festen hade världens fest.

Det har du rätt i

Vad är status med min gamla favorit Robert Laul?

Han jobbar på Göteborgs-Posten. Jobbar på sporten där med mycket grävande reportage runt om kring främst fotboll samt landslaget

Dessutom har han blivit mycket tråkigare sedan han blev nykter.

Han är ganska speciell att följa på sociala medier. Ständiga hyllningar bortom sans till filmregissören Christoffer Nolan. Han är som en tonårstjej som äkskar en artist.

Får lite känslan av att han är manisk när man läser hans tweets om Christopher Nolan. Alltså, inte bara att han är väldigt besatt av sin hobby, utan att han har ett pågående skov. Känns inte helt friskt.

Ja han ÄLSKAR Nolan helt villkorslöst, definitionen av en plattfilmsmak enligt mig (jag är i sammanhanget en pretentiös snobb).

Han var intervjuobjekt i P4 Extra Gästen i dagarna, intervjuades där av gamle skåningen Anders S. Nilsson som ledde Parlamentet förr i världen:

https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sportjournalisten-robert-laul-jag-befann-mig-pa-botten


Ja, han skrev nånstans i sina tweets att han sett The Odyssey tjugo gånger. I radion sade han att han hade sett Interstellar femtio gånger. Om det är sant eller inte kan man bara sia om men jag tror mer att det här nya twittrandet handlar om ett uppdämt uppmärksamhetsbehov som har sitt ursprung i barndomen. När man läste hans självbiografi förstod man mer om hur och varför Laul är som han är. Fick inte tillräckligt mycket kärlek och uppmärksamhet som liten helt enkelt.

Lite som en nedtonad mini-variant på Birro i yngre dar. Plötsliga "skov" av uppmärksamhetsbehov.