Uthängd väcker enskilt åtal mot Dumpen (Fällande dom, 2026-02-06)

Du får läsa NJA 1992 s. 594 (”Smygfilmningen”), där Högsta domstolen hade motsatt uppfattning. Att sprida en film föreställandes en person kan vara förtal av personen, även när filmen inte är förvanskad på något sätt.

Försök att läsa och ta till dig vad Aramir2 har förklarat för dig här, MattiKrax.

Det är ingen som har påstått att filmande och citat i sig är olagligt. Det är spridning av förtalsuppgifter som är olagligt. Vilket du har fått rättskällor som stödjer.

Jag fattar inte vad du grundar ditt eget ställningstagande på, MattiKrax? Definitivt inte lagen eller någon annan rättskälla iaf.

Logik och tryckfrihetslagen. Angående rättskällor kan du grunna på detta fall: https://www.domstol.se/nyheter/2022/03/juryn-friar-den-kvinna-som-star-atalad-for-tryck--och-yttrandefrihetsbrott/

Då handlade det om utpenkade av någon som våldtäktsman (ett brott han friades för) Det är väsentligt värre än att visa vad någon själv skrivit i en chatt.

Jag antar att med "tryckfrihetslagen" så menar du tryckfrihetsförordningen? Förtalsbestämmelsen däri är nästan identisk med den i BrB:
"Som tryckfrihetsbrott anses förtal som innebär att någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning."
(TF 7:3 1 st.)

Angående din länk - ja, så kan det går när en tryckfrihetsjury får avgöra skuldfrågan. Det har både jag och Aramir2 påpekat tidigare.

Som det står väldigt tydligt i länken så gav de dock inga domskäl (vilket en tryckfrihetsjury aldrig gör). Av någon anledning verkar du ha fått för dig att länken dock säger något om vad du kallar för "egenansvar" o.s.v., men det är inget som finns i lagen.

Det väsentliga är att man utan bevis kan peka ut någon som våldtäktsman och ändå inte fällas för förtal. Tror du då att den som visar något som ju faktiskt är helt sant och bevisat (vad man skrivit i en chatt) kommer dömas?

Det fall du hänvisar till är inte relevant eftersom det inte gäller ett tryckfrihetsbrott. Fallet motsvarar f ö närmast det som senare kommit att kallas olaga integritetsintrång och den lagen är inte tillämpbar för medier med utgivningsbevis.

https://www.sjf.se/aktuellt/201903/olaga-integritetsintrang-yrkesutovande-journalister-omfattas-inte

Det handlar alltså om Cissi Wallins bok.
Då skall det påpekas ett par saker.
I boken pekas aldrig någon person ut, varken med namn eller bild.
JK åtalade ändå för att de ansåg att det pga allt runt om kring framgick tydligt vem det var som åsyftades.
Bland annat hade Wallin tidigare blivit dömd för förtal mot personen och Expressen och Ressumé blev fällda av Pressens Opinionsnämnd.
Det var ett mycket känt fall.
Utöver det var detta under Me too rörelsen.

Varför juryn valde att fria vet vi inte. Men det finns i princip inga likheter mellan fallet mot Wallin och fallet mot Dumpen.

Inget i det fallet antyder att det skulle finnas något undantag för citat och bilder eller att det skulle finnas något sorts eget-ansvar som du påstår.
Detta är något du hittat på helt på eget bevåg utan stöd av lag, förarbete eller praxis.

En vanlig missuppfattning kring svensk ärekränkningslagstiftning är att så länge som det som sägs är sant är det omöjligt för en journalist (eller deras ansvarige utgivare) att dömas för förtal.

Det finns en skillnad mellan de uttrycksformer som skyddas av TF/YGL och de som inte gör det vad gäller processen. Vägen till en fällande dom för förtal ser olika ut (JK kontra vanliga åklagare, tryckfrihetsjury, med mera). Det finns däremot ingen väsentlig skillnad vad gäller förtalbrottets definition. Om man jämför BrB 5:1 med TF 7:3 är de enda skillnaderna språkliga petitesser, som att ”eljest” uppdaterats till ”annars”. Definitionerna är inte väsensskilda.

Det betyder, i synnerhet, att journalister inte kan hoppa över försvarlighetsfrågan. Se exempelvis NJA 1987 s. 285. Där var bristen på försvarlighet avgörande, innan det ens kom in på frågan om det som publicerades var sant. Se även NJA 2003 s. 567, NJA 2006 s. 16 och NJA 2022 s. 1136 – alla tre gällde förtal via grundlagsskyddade medier, och i samtliga fall tog HD ställning till försvarligheten. HD säger inte ”eftersom publiceringen skett via medier som skyddas av TF/YGL är det per automatik försvarligt.”

Om en journalist sprider en oförvanskad film via medier som skyddas av TF/YGL så kan den ansvarige utgivaren fortfarande dömas för förtal av personen filmen föreställer om det var oförsvarligt att sprida filmen. Det är inget jag själv hittat på, utan en beskrivning av praxis i Högsta domstolen. Jag nämnde förut NJA 1992 s. 594, men låt mig citera nyckelavsnittet:

Den som visar en enskild person på film får anses därigenom lämna de uppgifter om denne som filmen förmedlar (se Nils Beckman m fl, BrB I, 5 uppl s 231). Uppgiftslämnandet utgör enligt 5 kap 1 § BrB ett förtalsbrott, om uppgifterna är ägnade att utsätta den enskilde för andras missaktning.

För att göra en lång historia kort: medier som skyddas av TF/YGL kan inte sidsteppa frågan om försvarlighet genom att säga att det rör sig om en film eller ett citat.

Om JK anser att det gick att identifiera personen så är det ju samma sak som ett utpekande. Mycket allvarlig anklagelse om fullbordat brott som han friats från. Sågs inte som förtal i tryckfrihetsmålet. Dumpen: inget påstående om begånget brott, bara ett korrekt påpekande att chattarna tyder på att gäddan planerade det.

Nå, är det värre att peka ut någon för att de planerat ett brott eller påstå att någon faktiskt fullbordat ett brott (som i Cissi-fallet)? Vilket av fallen tror du har har störst allmänintresse (barnens utsatthet eller att en vuxen felaktigt utpekas som våldtäktsman?. Cissi friades!

(Att hon fälldes för förtal för publicering på Instagram beror på att Instagram inte är grundlagsskyddat media vilket uttryckligen framgår av Hovrättsdomen - olika regelverk helt enkelt).

Fortfarande irrelevant eftersom det inte var ett tryckfrihetsmål. Det är skilda regelverk.

Läs vad Aramir2 skriver här, MattiKrax.

Sen kan du inte utläsa något ur den domen. Anledningen till att en tryckfrihetsjury inte motiverar en friande dom är att man uttryckligen sade att det ska undvikas, för att jurys inte ska kunna skapa en praxis, då de inte är juridiskt kvalificerade att göra det.




Nej, det är inte JK som bestämmer det. Det är domstolen.




Som diseuse skrev så ligger regelverkens skillnad i processen, inte i vad som utgör förtal. Där är bestämmelserna i stort sett identiska.

Jag menar, läs själv:
"Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter."
(BrB 5:1)

"Som tryckfrihetsbrott anses förtal som innebär att någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning."
(TF 7:3 1 st.)




Lycka till att hitta något där som säger att det är olagligt att utpeka någon som våldtäktsman normalt, men plötsligt lagligt om man hamnar under TF. Eller kanske det är att de använder "annars" istället för "eljest" som åstadkommer det?




Det är faktiskt lite komiskt hur envist du argumenterar för din ståndpunkt. Du har googlat fram lite artiklar, och kommer till helt fel slutsats baserat på dem. När kunnigare människor som Aramir2 förklarar saker för dig så kommer du med ad hoc-lösningar som är lika felaktiga dem.

Du är som en vandrande Dunning-Kruger effekt.

Om du inte fattat det än så blev hon fälld i vanlig domstol när hon publicerade på Instagram och friad när samma förtalsuppgift spreds i grundlagsskyddad media.

https://www.jpinfonet.se/kunskap/nyheter4/2022/april/parallella-fortalsprocesser-enligt-skilda-regelverk/