Citat:
Ursprungligen postat av
Diskmaskinsmedel
Jag begriper ärligt talat inte hur detta har kunna nå dessa svindlande höjder av vansinne. Som ett företag med en idé och vision som baserar sig på en produkt, så måste man ju börja med att kunna göra produkten i sig i småskalig omfattning för att sedan utöka verksamheten. Riskanalyser? Hur har allt detta kunnat klubbas genom, det är ju helt befängt.
Om de hade haft ett geni som gjort ett batteri i ett garage som visade sig vara bättre än ett kinesiskt, då hade de ju kunnat lösa en större produktion vid det här laget. Istället är det liksom 4 år senare de kommer på att, ojsan, vi får inte riktigt till våra batterier som vi sagt vi kan göra.
Det här kommer skada Skellefteå något offantligt.
Jag tror inte det finns ett svar på den frågan, snarare flera olika faktorer som samverkat för att skapa den perfekta storm vars följder sannolikt kommer belasta Skellefteå för lång tid framöver.
Vi har en riskkapitalist (Mix) med bevisat track record när det gäller att berika sig på gröna investeringar utan egentligt resultat.
Vi har en VD (Carlsson) utan teknisk bakgrund som varit verksam i USA under en tid då många amerikanska teknikföretag lidit hårt av idéerna om att allehanda högteknologiska produkter är mogna, "commodities", som kan utvecklas och tillverkas lite hur som helst av vem som helst (Boeing som typexempel), företagets eventuella framgång beror bara på ledningens arbete. Som inköpare i en organisation (Tesla) med hög teknisk kompetens inhouse och rätt samarbetspartners fungerade det att beställa maskiner och material och ut kom batterier ganska snart efteråt. Troligen har Carlsson grovt överskattat sin egen del i den processen när han skulle försöka återskapa den i egen regi.
Wilderäng må vara en första klassens fåne och en tredje klassens författare men att helt utesluta en kinesisk koppling framstår som naivt. Det pågår ett lågintensivt kunskapskrig mellan Kina och västvärlden där Kina nekas tillgång till ASMLs deep UV-teknik för halvledartillverkning och fick se landet tömmas på amerikanska halvledarexperter efter sanktionsåtgärder för ett par år sedan. Samtidigt har Kina genom den fortlöpande läroprocess som massproduktion innebär hamnat i en situation där man är en av ytterst få aktörer som behärskar tillverkning i relevant skala av mängder av kritiska produkter. Det är ingen slump att det står kinesiska maskiner på Northvolt, vill man köpa en enorm kapacitet och få den installerad snabbt är det inte säkert att det ens fanns något alternativ, och definitivt inget europeiskt.
Batteritillverkning är ett uttalat fokusområde från kinesiskt statligt håll, och hur stort intresse har man då av att en europeisk satsning inom samma område ska nå framgång, särskilt som ett av målen säga vara att frigöra sig från just Kina? Misslyckas den satsningen har Europa just betalat mångmiljardbelopp till Kina för insikten att vi själva inte förmår producera batterier.
Såhär i efterhand framstår idiotin som så uppenbar. "Hej, vi representerar ett företag som aldrig gjort ett batteri, nu ska vi göra jättemånga och jättebra, får vi bara alla era pengar så är de klara strax. Det är viktigt att vi gör det här, för klimatet och för att minska beroendet av Kina. Just ja, batteritekniken och produktionsutrustningen är 100% kinesisk men i övrigt så är det här en riktigt europeisk batteritillverkning, absolut."
