85 Bostadsrättsföreningar i konkurs enligt SVT. Dags att se över systemet?

Det stämmer: Så det är den stora skillnaden mellan att äga en BR mot att äga en fastighet.
En BRF kan begäras i konkurs men det kan inte en fastighet med äganderätt.
Finns många i andra länder som stått i det dilämmat.
Känner folk både i Tyskland och i Storbritanien, som stått som betalningansvariga för lägenheter som de inte kunnat nyttje och i vissa fall varit obeboliga.
En nära vän satt kvar i en lägenhet i Berlin 7år(Med betalningsansvar för skatter avgifter etc), tills en fastighetsutvecklare lyckades överta samtliga äganderätter och renoverade huset.
I de läget är den svenska modellen av BRF att föredra då du har möjlighet att avsäga ditt medlemskap, det vill säga att du blir av med kommande kostnader.

Ja, allt ekonomiskt samarbete innebär ju risker. Det ser vi också inom aktiebolag, men även kommuner, landsting och stat som förvaltar medborgarens pengar mer eller mindre framgångsrikt. Det är ju för närvarande mycket problem med organiserad brottslighet och det gäller långt ifrån bara inom bostadsrättsföreningar, utan i högre grad inom olika aktiebolag och även inom offentlig förvaltning.

Lösningen på problemen är som du är inne på ett större engagemang, att bry sig om de resurser man satsat. Men även bättre lagar och kontroll. Liberalism och låt-gå-tänk har en del fördelar, men också många nackdelar, det ser vi nu i samhället. Eller sammanfattat som det brukar heta: "Förtroende är bra, men kontroll är bättre."

Ja, du är inte personligt ansvarig för en BRF:s åtaganden, lån och andra skulder. I värsta fall kan man bara dra, som man gör i vissa delstater i USA när de inte kan betala sina fastighetslån. Klart du förlorar dina pengar, men du riskerar inte att bli skyldig resten av livet för föreningens åtaganden. Privata skulder följer naturligt vis med.

Det är många i den här tråden som svamlar. Jag har bott i condo i New York och månadsavgiften är givetvis betydligt högre än det som nämnts här (800 euro per år? Ha! 1700 USD per månad betalade jag för en tvåa). Sen om det är dyra renoveringar kan det bli fråga om att pytsa in cash, men åtminstone där jag bodde var det mesta inräknat i avgiften (löpande underhåll, fondering för större saker, osv). I praktiken var det mycket lite som skiljde det från en Brf. Men det finns också så kallade co-ops i USA, med gemensamma elavtal, vattenräkningar, osv, istället för att alla betalar sina egna, och man ”äger” precis som i en brf bara rätten att bo, inte lägenheten i sig.

Skillnaden i avgifter mellan de två är mer eller mindre enbart skillnaden i att betala el, vatten, internet själv istället för att det bakas in i avgiften.

Jag delar helt din uppfattning Karman. Det vi ser är ett samhälls"problem" där människor engagerar sig allt mindre och därmed behövs starkare lagar och regler.

// CC

Må så vara att bostadsrätten skall vara kvar som boendeform men regelverket kring detta behöver ses över och stramas upp betydligt. När bostadsrättslagen tillkom var det ett helt annat samhälle. Man kunde i stort sett lita på varandra och alla satt mer eller mindre i samma båt och arbetade sig strävsamt framåt i livet. Det fanns inga klippare som ville tjäna snabba pengar på andra på samma sätt som nu. Ingen massinvasion av människor från andra kulturer med andra sätt att se på sina medmänniskor.

Den lite slappa utformningen som bostadsrättslagen har medför att den öppnar upp för folk som olagligt vill ta del av andras resurser, i det här fallet en förenings kassa. De elektroniska pengarna och dess snabba gireringsmöjligheter underlättar betydligt för denna form av kriminalitet.

1. Om någon vill vara med i styrelsen kan detta hindras av andra boende genom att de inte röstar på denne vid årsstämman. Demokratiskt och bra? Jag tycker inte det. Anledningen till att vissa hålls utanför kan vara att främst styrelsen vill hålla vissa personer utanför styrelsen då den nuvarande styrelsen kanske håller på med kriminalitet som man inte vill att det skall avslöjas.

2. Styrelseprotokollen är hemliga. Varför det? En öppenhet härvidlag skulle öka transparensen till styrelsens göranden.

3. Många styrelser skulle må bra av en större professionalitet. Nu kan vem som helst sitta i styrelsen, det märks har jag upptäckt, det är inte bra för föreningarna.

4. En grundligare kontroll av de presumtiva styrelsemedlemmarna borde göras med hänsyn till till tidigare kriminalitet bl.a.

"Kinesiska Muren" i Malmö är ju ett skräckexempel på hur det kan gå i en BR-förening om det går riktigt illa. Styrelsen "kapades" där av kriminella som sedan tömde BRF:en på kring 200 miljoner, pengar som inte har återbetalats än. Detta kan fortfarande ske, ingen ändring av lagverket har skett efter detta. Detta kan också ske i mindre omfattning som är svårare att upptäcka för vanliga BR-medlemmar men likafullt är lagbrott som i värsta fall kan äventyra föreningens fortlevnad och BR-innehavarnas satsade kapital.

Regelverket kring BRF:er är inte anpassat till vårt nuvarande samhälle och den typ av människor som lever idag och behöver därför omarbetas.

I teorin kan detta låta vettigt, men i praktiken brukar folk ha för mycket förtroende för den som är ordförande i en förening. Om någon utmanar den sittande styrelsen kommer han eller hon att vara i underläge. Mycket möjligt att någon i styrelsen tömmer föreningens kassa på pengar medan alla andra tror att det är frid och fröjd.

Allt gällande styrelsen kokar ner till "Det ska vara ordning och reda!!!" - "Ok. Är du intresserad av att vara med i styrelsen?" "Nej - det vill jag inte MEN DET SKA VARA ORDNING OCH REDA!!!"

Du har rätt i sak att man måste granska hela föreningen bättre inkusive styrelsen innan man köper in sig i en förening.
Där har det skett en förändring, både p.g.a av att vi fått in människor med en annan mentalitet samt att många blivit mer bekväma och inte vill ta asnvar.
Mycket i den här tråden visar att folk faktiskt inte förstår vad en BR och en BRF är för något.

Men frågan är vad man skall säkerställa att det inte missbrukas.
Finns ganska många ideer runt om i världen, där många har misslyckats.
Strikta ägalägenheter finns i bl.a. Tysklan och England: Funkade bra när ekonomin var uppåt och folk hade pengar.
Men det blev ganska många som blev totalt kaos i bl.a norra strobritanien när kolgruvorna las ner och i Tyskland bland annat Berlin efter samanslagningen.
Grejen med dem var att du ägde det som var närmast din lägenhet så den som bor högst upp är ansvarig för taket och var och en för sin del av fasaden, fönster etc.
Så inte helt lyckat när den 80åriga damen på övervåningen inte ansåg sig ha råd att laga det läckande taket. t.ex.

1. Motsatsen blir ju möjlig om man ändrar, dvs den som har oärliga intentioner kan tvinga sig in i styrelsen mot övrigas vilja. Hur stor ska styrelsen vara, kan fem personer "kräva" sig in och få majoritet. Därmed inte sagt att det inte kan finnas skäl att se över reglerna, men öppet inträde till styrelsen bara för man vill tror jag inte är lösningen.

2. Håller delvis med dig här, om protokoll av slentrian inte delges medlemmarna i någon form ska man nog börja fundera på om styrelsen är lämplig. Mycket av det som beslutas finns ingen anledning att hålla hemligt. Däremot finns det ärenden som absolut inte bör spridas, speciellt inte om man tar med underlag med siffror inför en ombyggnad mm, då kan det spridas till men för föreningen. En styrelse som är välfungerande kan hitta en bra balans med öppenhet i majoriteten av frågorna men hålla relevant hemligt.

3. Även här riskerar krav att slå fel, ska man kräva utbildning så begränsar man urvalet, hur gör man om föreningen inte har medlemmar som uppfyller det formella kravet, ska man ta in utomstående styrelseproffs som inte har någon koppling osv.

4. Det är bra att kolla upp, att däremot sätta upp krav på vad man inte får ha gjort osv öppnar för godtycke och är inte lämpligt enligt mig. Om jag gjorde något för 3 år sedan är det givet att jag är olämplig idag, 5 år, 10 år. Vilka typer av handlingar ska diskvalificera mig osv.

Jag vill säga att det inte är direkt fel på dina tankar, men nuvarande regler (1 och 2) finns av en anledning och att göra en helomvändning är lika fel enligt mig, däremot kan man gärna utvärdera och se om justeringar kan göras. Exempelvis kan en kvalificerad minoritet kanske få rätt att få en minoritetsrevisor, styrelseobservatör eller vad det nu kan vara för att inte bli helt överkörda.

Eller idrottsklubbens kassa, eller ett företags, en stiftelse i svenska kyrkan. Det händer hela tiden i alla möjliga sammanhang, finns det någon som helst belägg för att bostadsrättsföreningar skulle vara särskilt utsatta?

Det jag menar, ja. Jag har inte BR själv, men jag har märkt att folk i idrottsklubbar sällan ifrågasätter den som är ordförande. Problemet med en BRF är att konsekvenserna kan bli mycket svåra för de som bor där om de låter styrelsen ha för mycket makt, och även de som är kritiska mot styrelsen kommer att drabbas om majoriteten är korkade och godtrogna. Om förskingring sker i en idrottsklubb är det typ skitsamma. Den enskilda medlemmen förlorar inte mycket pengar.