Lite bakgrund och information gällande åtalet
Jan Axelsson ifrågasätter inledningsvis i sig att alla angivna inlägg ens objektivt är att anse som hets mot folkgrupp. Som exempel så är ett av de 12 inläggen en kommentar i tråden
(FB) Afrikansk man snabbutbildades till läkare i Sverige - åtalas nu för mängder av brott.
"Bara i sverige. Att neka en neger läkarlegitimation vore rasistiskt. Bring them on, ta hit varendra neger och ge dom kvalificerade legitimationer. Nästa gång är det en inkvoterad neger som flyger dig eller är polis."
Här hänvisar JA till NJA 2023 sid 246. I domen anges bland annat följande:
"Uttalanden som kan ses som saklig kritik faller utanför det straffbara området för hets mot folkgrupp. Enligt förarbetena kan straffansvar endast komma i fråga om det står fullt klart att gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion om gruppen i fråga har överskridits. Kriminaliseringen ska inte utgöra ett hinder mot opinionsfriheten eller ett hot mot den fria åsiktsbildningen och påståenden som bäst bemöts eller tillrättaläggs genom en fri och öppen debatt bör inte omfattas."
"Eftersom bestämmelsen innebär en begränsning av yttrandefriheten ska den tolkas restriktivt. Vid tolkningen ska hänsyn tas till grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen och till de krav som följer av Europakonventionen."
"En begränsning av yttrandefriheten får inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och får inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Vid bedömningen av vilka begränsningar som får göras ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet i bl.a. politiska angelägenheter."
För ansvar enligt lagen om elektroniska anslagstavlor krävs dessutom att inläggen uppenbart utgör hets mot folkgrupp. I lagkommentaren står följande att läsa angående det:
"Uppenbarhetskravet har införts bl.a. för att det inte ansetts realistiskt att begära att den som tillhandahåller tjänsten skall kunna ta ställning till svåra juridiska gränsdragningsproblem (se prop. 1997/98:15 s. 17). Se vidare NJA 2007 s. 805 I."
"Uppenbarhetskravet fyller i praktiken även en viktig funktion för att säkerställa att begränsningen av yttrandefriheten blir proportionerlig (jfr beträffande tillämpningen av ansvarsfrihetsregeln i artikel 14 i direktivet om elektronisk handel, EU-domstolens dom den 22 juni 2021 i mål C-682/18, YouTube och Cyando, p. 111–118)."
När det gäller skyldigheten att ta bort meddelanden som kan anses utgöra hets mot folkgrupp hänvisas det till NJA 2007 s. 805 där tillämpningen av lagen utvecklas av Högsta domstolen. Långt ifrån alla anmärkta inlägg torde i ljuset av gällande rättsläge kunna anses som uppenbart hets mot folkgrupp.
Vad det beträffar meddelanden som uppenbart har utgjort hets mot folkgrupp så gör JA, med hänvisning till vad som angivits i hans förhör, gällande att han har en sedan många år noggrant strukturerad organisation för att hålla uppsikt över inlägg i de olika forumen. Sammanlagt finns cirka 100 moderatorer som löpande utövar tillsyn över inläggen och själva i stor utsträckning tar initiativ till att radera inlägg.
Därutöver tillhandahålls en automatiserad rapporteringsfunktion för alla som är inloggade på forumet. Alla inlägg som rapporteras blir föremål för genomgång och bedömning av flera moderatorer. Om man inte är inloggad så finns även möjlighet att rapportera inlägga via mejl. De aktuella inläggen - som åtalet gäller - raderades samtliga samma dag som de blivit rapporterade, på den grunden att de strider mot flera av Flashbacks regler.
Under den aktuella perioden (2022-2023), när inlägen var postade, så gjordes sammanlagt cirka 8,5 miljoner inlägg på forumet. Redan med hänsyn till mängden inlägg är man beroende av att regelvidriga inlägg rapporteras, vilket också sker i mycket stor omfattning från meningsmotståndare eller personer som är måna om att debatten håller en anständig nivå. Av de 8,5 miljoner inläggen har cirka 750.000 raderats. Något generellt krav på att samtliga inlägg på en anslagstavla måste gås igenom föreskrivs inte av lagstiftaren. Av regeringens proposition 1997/98:15 (ansvar för elektroniska anslagstavlor, s. 15-18) framgår följande:
"Tillhandahållaren bör därför vara skyldig att hålla sådan uppsikt som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten … Hur en tillhandahållare praktiskt skall förfara för att uppfylla uppsiktskravet måste alltså bedömas i det enskilda fallet. Det kan t.ex. inte krävas att tillhandahållaren ständigt aktivt kontrollerar varje enskilt meddelande som sänts till tjänsten. Däremot bör någon form av återkommande kontroll krävas ... Tillhandahållaren bör därför regelbundet gå igenom innehållet i den elektroniska anslagstavlan. Vad som är ett rimligt tidsintervall får avgöras från fall till fall och främst med hänsyn till hur många som regelmässigt kopplar upp sig mot tjänsten ... Avsikten är inte att tillhandahållare skall drabbas på ett sådant sätt att deras verksamhet i någon väsentlig mån försvåras eller att uppkomsten av nya tjänster äventyras. Ett sätt att uppfylla uppsiktsplikten om mängden meddelanden gör det svårt att läsa alla meddelanden i tjänsten med en rimlig arbetsinsats eller till rimliga kostnader kan därför vara att med hjälp av en ”klagomur” ge användarna möjligheter att nå tillhandahållaren för att påtala en eventuell förekomst av straffbara meddelanden."
Jan Axelsson anser sig varken haft uppsåt, eller varit grovt oaktsam, i förhållande till att inläggen hade publicerats. Mot denna bakgrund saknas, enligt hans mening, skäl att förvänta sig en fällande dom.
admin
