Obligatoriskt faderskapstest - vad skulle det kunna leda till

Man får väl sköta det hela snyggt? Ta faderskapstestet i lönndom. Visar det sig att man är biologisk far, så är allt frid och fröjd och ingen behöver veta något. Visar det sig att man inte är biologisk far, så behöver man ju inte berätta att man tagit testet för kvinnan. Utan kan istället säga "jag har tänkt och jag tycker att... " valfri bra mening där man får in att man vill göra ett faderskapstest. Att visa misstanke mot någon som ju bevisligen har undanhållit sanningen/osäkerheten för en vem som är biologisk pappa, är ju givetvis lättare än där man inte vet säkert själv.

nu vet jag med säkerhet att mina barn är mina biologiska. Men om jag inte visste det och idag fick reda på att de inte var mina biologiska barn. Så skulle det inte förändra någonting. De är mina barn för att jag älskar dem och de är det finaste jag har! Att de även rent biologiskt är mina är en bisak i sammanhanget. Det är inte pga. att de bär på mina gener, som gör att jag älskar dem. Det är för att jag varit där sedan deras första dag, sett dem ta sina första steg, hört dem säga sina första ord, tröstat dem, skrattat massor med dem, fått gosiga kramar av dem, sett dem med lysande och glada ögon springa mot mig när jag hämtar dem på förskolan/fritids, sett deras finurliga lekar, upplever deras underbara personligheter, levt med dem hela deras liv osv. Som gör att jag har band till dem som är mer än livslångt starka.

Men visst, det finns säkert män och kvinnor som tycker att det viktigaste i att få barn är att få sprida sina gener...............

Nu läste du inte vad jag skrev.

självklart borde ALLA få veta om man ska bli pappa eller om slampan/sliddjuret ljuger igen !

Det blev fel i syntaxen och är editerat.

Bara för att du känner på detta vis betyder inte att alla barn och fäder känner likadant, även om många nog gör det.

Att du vet vem som är fader till dina barn säger väl ingenting, för vem i hvete skulle sätta på dej frivilligt.

Mkt bra förslag, borde givetvis göras vid födsel, bl a för ev kommande genetiska sjukdomar.

Jag ser inga problem, rätt ska vara rätt. Vem som helst kan knulla och yngla av sig. Men att ta ekonomiskt/emotionellt ansvar för ett nytt liv är inget som man bör ta så lätt på.

Det är sjukt att detta inte är ett måste redan, jag tror mörkertalet är mycket större än man tror.

Fatta vilken pungspark som snubbe att få reda på att ett eller flera eller ta mig fan samtliga av ens ungar inte är ens egna och att man i själva verket stått för notan för nån annans avkomma.

För att att inte tala om den tid och uppoffringar man fått göra. Och inte minst lögnen man levt i som berövat en chansen att bilda ett eget avtryck/arv på den här jorden.

Det är inte riktigt så att man får en till chans.... i alla fall inte om det gått så långt att får reda på det sent i livet.

Och fatta vilket jävla trauma för övriga inblandade. Sen kan det ju ibland vara så att den riktiga pappan inte ens vet... ännu en person som blivit berövad sanningen och kanske möjligheten att få vara pappa.

Nej , inför obligatoriskt faderskapstest omgående....

Fadern till mina barn gjorde det . så det är väl svaret på din fråga.

Vilket förslag och hur hindrar det genetiska sjukdomar

Du är så jla blåst, vem har sagt att det ska hindra ngt?
Men trots att du är så svagbegåvad borde du ändå kunna förstå fördelen med att veta vilka som är ens genetiska föräldrar.

Alla som vill kan testa sig. Det är bara pappan och barnet som är inblandade, mamman behöver inte vara med.

Jag är emot obligatoriska test vid födseln, med anledning av att mödravård inte finns till för att tillfredsställa mäns egon, utan för mamman och barnets hälsa. Mödravård ska inte inkludera ett obligatoriskt misstänkliggörande av kvinnan. Tänk dig själv du är gravid, går igenom en 48 timmar lång förlossning, spricker och kan knappt gå på toa på 2 månader. Inget av detta skulle ha hänt om inte pappan i fråga först hade gjort dig med barn, och mitt i detta tycker både pappan och sjukvården att prio 1 är att kontrollera så du inte varit otrogen?

Sorry, men det är inte sjukvård. Inte ens om mamman har varit det. Inför faderskapsvård i så fall. Pappan kan komma in med sin bebis under det första halvåret, kontrollera att pappan mår bra efter fruns förlossning och att barnet verkligen är hans.

Självklart ska man testa om man vill det, och kvinnor ska inte ljuga om sådant. Varken för en man eller för sitt barn. Om siffran nu är 1,7 så är det väldigt långt ifrån de 20 % som det tidigare pratats om. Det finns inte samma anledning längre att registrera fel pappa. Förr var det skandal att skilja sig t ex, eller att få barn själv, det är det inte längre. Pappan kanske var gift med någon annan så av den anledningen uppgavs ingen eller fel far.

Det var nog också ganska vanligt att män fullt medvetet tog på sig faderskap för barn som inte var deras, av olika skäl.

Nåja, du VET faktiskt inte hur du skulle reagera på ett sådant besked i verkligheten. Det vet man aldrig nämligen, förrän man är där. Det handlar ju i detta fall inte "bara" om att barnen inte är dina, vilket även hade kunnat hända om de blivit förväxlade på BB t.ex., utan att de är barn till en man som din fru har smugit med i många år (om vi säger att han är far till alla barnen). Du kommer då att känna ett hat till den mannen, om du är normal.

Jag kan faktiskt förstå - även om det inte är "rätt" - att en man som svikits på det sättet, känner att hatet mot den mannen smittar av sig på barnen, trots att han egentligen vet att de är helt oskyldiga i sammanhanget. Att han börjar se likheter mellan barnen och den biologiska fadern - samma charmiga leende kanske, som frun en gång föll pladask för. Jag måste säga, att jag skulle inte döma en man som i det läget kände, att han inte orkade vara far till dessa barn längre. Eller i alla fall tog en paus ifrån dem, för att känna efter i lugn och ro.

Nu kan ju sådant inte hända åt andra hållet, men som kvinna kan man ju försöka tänka sig hur det skulle vara, att först få veta att mannen haft en älskarinna under flera år under äktenskapet - och sedan dessutom att barnen är hennes... (Skulle förresten faktiskt kunna hända om barnen kommit till med IVF, och maken mutat fertilitetskliniken att använda hans älskarinnas ägg i stället för ens egna... men nu är vi lite OT.)

Så du håller med henne om att det är inte riktigt jämförbara problem?

Men du kan väl ändå inte hålla med henne i hennes resonemang att det är helt inadekvat ifall det är 2% av männen som är våldsamma mot kvinnor eller om det är 10 % av männen som är det?

Det här belyser ett problem vi har i dagens debatter där bland annat debatten kring mäns våld mot kvinnor är ett bra exempel. Det belyses som ett mansproblem. Att den toxiska maskuliniteten visar sig i mäns våld mot kvinnor. Att män är våldsamma m.m.

Håller du med om nedanstående?
Om man tittar på den genomsnittlige mannen är han inte så mkt mer agressiv/våldsam än den genomsnittliga kvinnan. Det är i ändarna av fördelningskurvan, i extremerna som de stora skillnaderna mellan könen uppstår.