Obligatoriskt faderskapstest - vad skulle det kunna leda till

Det finns naturligtvis skäl för pappan att veta att ett barn är hans. Men mycket viktigare för barnet. Att veta sin genetiska bakgrund gör att man kan förhindra lidande och förebygga sjukdom. Det är fler och fler sjukdomar som idag kan spåras via gentest, fler av dessa kan snart åtgärdas om man vet genetisk bakgrund.
Dessutom, vilken chock för barnet när de i vuxen ålder gör ett test för att hitta släktingar! Det hände min lillebror som visade sig ha en annan pappa än vi äldre syskon.

Bra ide´ ur vissa aspekter. Bra att fadern får samma bergsäkra vetskap av att avkomman är hans, som mamman har (mamman vet ju att barnet är hennes och vet ju i regel också bergsäkert vem som är pappan). För även om han har den känslan, att det är hans som är pappan, så är ju "svart på vitt" ännu starkare än bara känslan. Bra vad gäller arv, vetskapen om ärftliga åkommor, anknytningen barn-pappa osv. Och framförallt så har barn rätt att få veta sitt ursprung.

Samtidigt är det som Micro skriver, märkligt att staten ska in i frågan. Det blir ju i princip som att staten misstänkliggör alla gravida kvinnor som otrogna nymfomaner som inte har en aaaaaning om vem som är far till deras barn och därmed behöver statens hjälp att reda ut detta. Är det verkligen statens ansvar?

Är det inte mer vissa mäns (och vissa kvinnors) ansvar, som känner sig osäkra, att begära att få säkerhet i frågan? I synnerhet är det väl de kvinnors ansvar, som är osäkra, att för sin avkommas skull begära faderskapstest, så att hon med säkerhet kan säga till avkomman "detta är pappa". Dessa osäkra män och osäkra kvinnors ansvar att ge barnet 100% säkerhet i vem som är dess far.

Finns ju ett fall, där en kvinna hade sex både med sin nya dejt och med sitt ex, i ungefär samma veva. Hon blev gravid med tvillingar. Och hon hade en misstanke att barnen hade olika pappor. Faderskapstest gjordes, pga osäkerheten. Och det visade sig att hon hade rätt. Tvillingarna hade olika pappor: det ena barnet är hennes ex barn och det andra barnet är hennes nya partners barn. Bra att familjen fick det klargjort. Så att den tvilling som har mammans ex som pappa, får en bra relation med sin pappa, trots att det barnet inte bor med sin pappa.

https://www.youtube.com/watch?v=fZl8-nPHHog

Fast kvinnor är opålitliga.

Det borde naturligtvis redan vara standard. För varför inte? Den som har rent mjöl i påsen har inget att frukta. De enda som kan tänkas ha invändningar är kvinnor som agerar grannskapets spermabank och det vill ju ingen vara…

Exakt, män är också till viss del opålitliga. Skillnaden här är att en kvinna kan vara säker på att barnet är hennes, det kan inte män.

Så jag tycker att vi anammar feminismens retorik här gällande aborter, att det är kvinnans kropp och hennes ensak. Vi män skall inte ha någon talan i frågan. Så med det sagt, kvinnor kan vara säkra och vi män kan inte vara det och vi vill vara säkra, så kvinnor har ingen talan i frågan. Det är bara införa testen, vi har tekniken och vi män vill vara säkra.

Och så är det redan. Är en man osäker har han rätt att begära faderskapstest. Den rättigheten finns redan.

Frågan i TS handlar snarare om ifall faderskapstest ska vara obligatoriska eller inte.

För att plocka bort stigmat i att ställa kravet borde testet vara obligatoriskt och tas på alla barn. Det borde vara väldigt intressant för stat och samhälle att vara säkra på att människor verkligen är släkt på riktigt. Det handlar om arv och rättigheter, stora summor kan stå på spel.

Det här borde ske automatiskt. För varför inte? Du har väl inget att dölja?

Fungerar inte riktigt så. Är du gift så blir du automatiskt pappa och då är det endast barnet som kan begära faderskapstest. Är man inte gifta så är det socialtjänsten i kommunen som fastställer faderskapet och då kan man som man om man är osäker begära faderskapstest, eller det är socialtjänsten som i så fall begär faderskapstest å dina vägnar.

Många män vill nog inte behöva ta denna fråga med en partner, så det bästa vore om staten införde ett obligatoriskt test. Då kvinnor också kan ljuga för mannen och hemlighålla otrohet så är bästa att det är obligatoriskt.

Jovisst, jag är helt med på fördelarna med faderskapstest. Men samtidigt: är det verkligen statens ansvar? Är det inte mer mannen och kvinnans ansvar att begära faderskapstest om båda/den ena är osäker?

Om staten är inne och kräver obligatoriska faderskapstest, blir det ju lite som att staten ser alla kvinnor som otrogna nymfomaner. Blir rätt märkligt.

Ska staten även begära obligatoriska DNA-tester på alla män? Så att man lätt ska kunna hitta en våldtäktsförövare vid en misstänkt våldtäkt? Det blir ju som att staten ser alla män som eventuella våldtäktsförövare.

Bättre att ta DNA-tester när misstanke finns om att någon är en våldtäktsförövare. Eller om osäkerhet finns kring faderskapet.

Ska vi ta DNA-test på alla män också? Ifall en våldtäkt sker, så kan man kolla i dataregister vem som matchar DNA.

Obligatoriska tester blir ju ett misstänkliggörande av alla. Och är det verkligen statens uppgift att se alla gravida kvinnor som eventuellt otrogna nymfomaner eller alla män som eventuella våldtäktsförövare?

Ska inte DNA-tester mer tas vid osäkerhet/misstanke?

Bättre i så fall att ta bort obligatoriskt faderskap. Så att även gifta män kan begära faderskapstest vid osäkerhet i frågan. För även det obligatoriska faderskapet, blir ju märkligt. Vad är det som säger att en gift kvinna enkom håller sig till sin äkta make medans en icke-gift kvinna inte håller sig trogen... Nej, väck med obligatoriskt faderskap och förenkla för osäkra män (och osäkra kvinnor) att begära faderskapstest, oavsett deras relationsstatus. Det är ju bättre så.

Nej då, mamman får pengarna tillbaka utav den riktiga fadern.

Nej, jag tycker inte att det är en bra idé. Dels för att jag är för att staten lägger sig i familjers privata liv så lite som möjligt och dels för att det tar bort det personliga ansvaret. Folk behöver bli mer selektiva i sitt partnerval, inte mindre. Kan män lägga över ansvaret på staten gällande frågan om hans kvinna är pålitlig eller inte behöver han inte vara selektiv alls.

Och innan någon börjar - nej, det gäller inte mig. Jag har bara legat med en person som bara legat med mig. Och det vill jag faktiskt veta om honom själv, inte att staten ska vara kontrollant.