Nästa steg efter adhd utredning?

Lång historia kort. Haft liknande mående hela livet såvitt ja kommer ihåg. Är nu 39 år
Efter utmattningssyndrom (gick in i väggen) för ungefär 1 1/2 år sedan känns livet väldigt mycket tyngre. Fick då träffa en arbetsterapeut som ganska omgående sa att det kunde handla om någon sorts npf. Add och autism trodde hon. Har inget man kan kallar fysisk överaktivitet.
Hon sa att hon inte fått någon remiss godkänd på länge men undrade om jag ville påbörja en remiss även om den antagligen skulle nekas.
Tog chansen med tanken att det inte skulle bli något av det men att det var en chans att förstå mig själv och mina problem bättre. Något jag aldrig tagit mig tid till.


Några möten och tester senare var remissen färdig att skickas in. Arbetsterapeuten var en fantastisk kvinna som jag kunde öppna upp mig för till 99% vilket alltid varit svårt för mig. Så bra det kändes bra.

3 veckor senare fick jag till hos specialistpsykiarin för ett möte med deras psykolog. Kändes inte bra men vi fick framme det som han behövde. Jag var hela tiden rädd att jag skulle missa något som kunde vara viktigt i sammanhanget. Och jag vet att jag har svårt att uttrycka mig och ha en röd tråd genom sånna samtal

6 veckor senare fick jag nästa tid. Och ännu en tid på onsdagen samma vecka. Fick papper hem med massa tester som jag fyllde i.
Gick på mötet som jag trodde skulle vara annorlunda men det var likadant som det första. När mötet avslutades sa han att han skulle gå igenom mina tester med en specialist och att jag skulle få svar på onsdagen. Var väl 95 procent ärlig i mina svar
Sa att det var bättre än det är hemma och på jobb. Samt med självmordstankar. Och det är väl pga av att jag känner en skam av att må så dåligt.
Han ville även rätt jag skulle skriva upp vad jag ville ha hjälp med mer specifikt.
Kan copy pasta det jag skrev i slutet. Eftersom det visar vilka problem jag har.

Onsdagen kom och åkte på sista mötet. Han började med att gå igenom testerna. På det som hade med adhd att göra fick jag 64 poäng. Cut off (där man slutar räkna sa han) var 44.
Ej bipolär på tester.
På alla andra "personlighetsstörnimgarna" hade jag full pott eller hälften.
Efter detta sa han "du har inte adhd"
Ritade upp en graf där han visade att 5 procent behöver medicin. Med jag låg i 75% och uppåt.

Har ju massa frågor nu i efterhand men i stunden kunde jag inte tänka klart.
Har inte adhd men visar ändå på en graf på vilken nivå jag ligger i adhd..
Jag tror själv att jag har någon npf. Mest pga av att jag senaste tiden läst om det. Men kan ju vara något annat också. Det enda jag vet säkert är att ingen ska behöva må såhär utan att få hjälp.
Han skulle skriva till vc arbetsterapeuten och jag skulle få hjälp med rutiner. Min lista jag lagt tid på frågade han inte ens om.
Känns lite som jag blivit övergiven. Visste att det skulle bli så då jag nästan alltid upplevt samma sak när jag haft med sjukvården att göra.

Var ska jag vända mig med det jag vill ha hjälp med? VC verkar så tafatt och det händer aldrig något.

Här kommer iaf min "få hjälp med lista"


Jag vill ha hjälp med att förstå vilken problematik/diagnoser jag har. Och utifrån det få hjälp att ta mig framåt.

Jag vill ha hjälp att leva mitt liv hemma och på jobbet utan konstant stress i huvudet

Hjälp att kunna gå på sociala tillställningar utan oro och ångest.

Jag vill ha hjälp med att vara en tillgång istället för en belastning för min sambo

Jag vill ha hjälp med att kunna komma igång med arbetsuppgifter/hemarbete. Fokusera på en sak i taget och att färdigställa det jag påbörjat.

Jag vill ha hjälp att kunna ha samtal med människor utan att tänka på annat och kunna fokusera på samtalet längre än några minuter eller överhuvudtaget.

Jag vill ha hjälp att vara i nuet med min familj/ på arbetet istället för att känna att jag inte varit delaktig i sinnet och knappt kommer ihåg vad vi gjort el sagt i olika sammanhang eftersom jag tänkt på annat.

Jag vill ha hjälp att kunna klara enkla vardagssysslor.
Ringa enkla samtal och ha konversationer både på jobb och fritid utan att börja överanalyserar., tänka ut vad jag ska säga och svara beroende på deras svar osv osv. Vilket ofta leder till att samtalen inte görs om det går att undvika.
Läkare, tandläkare, verkstad osv

Jag vill ha hjälp med att kunna gå till en affär och köpa det jag ska istället för att glömma bort och köpa något annat. Eller kunna handla kläder/skor utan 6 månaders velande fram och tillbaka vilket ofta resulterar i att det inte händer

Få hjälp att få bukt med överanalysering, katastroftankar, humörsvängningar och oro som hela tiden finns där

Hjälp med att hitta sinnesro och återhämtning och ordentligt sömn vilket aldrig känts möjlig pga för hög tankeverksamhet.

Vilka utslag fick du på asperger/autism?

Vet inte ens om det testades? Han sa inget om det..
Var bara ADHD han nämnde och att jag klarade jobb och familj så det hade ja inte.

Hade ingen tanke på det faktiskt 🤦 Men just det autism har ju helt fallit bort

Låter jobbigt och jag lider med dig även om jag inte har någon diagnos själv. Förstår att vardagen är jobbig. Hur kan jag säga det då?

Jo under de senaste 2 månaderna har både min 50-åriga sambo och mina två söner fått adhd diagnoser. Det var allt annat än strait forward speciellt för mina söner men efter ca 2 år i kö och vad det känns miljarder samtal och möten så är det klart.

Men tillbaka till min sambo som jag tror du har mest gemensamt med. Hon har lidigt mycket i princip sedan hon var tonåring. Gick in i väggen för ca 15 år sen och har haft svårt med arbete sen dess. Nu när hon fått sin diagnos så är det terapi och snart kanske medicinering.

Är ingen expert men från erfarenhet att leva med personer med npf kanske jag kan ge dig något på vägen.

Få hjälp med diagnos/medicinering:
Min sambo fick hjälp hos en klinik i Halmstad (Alm) som hon rekommenderar. Dom har samarbeten med vissa län. VC är snällt sagt dumma i huvet så försök hitta andra vägar att gå. Ring runt och berätta om dina symptomer osv så får du ofta börja med intervjuer och ta det där ifrån. Det viktigaste men kanske också svåraste är att inte ge upp utan försök på andra kliniker om inte VC har kunnat hjälpa dig.

De flesta av dina andra symptom skulle jag säga medicineringen är till för. Min ena son har börjat med sin och han klarar av skolan mycket bättre då han hör mer tydligt vad läraren säger, han känner sig lugnare, han har inte tusen tankar i huvudet, han har en allmänt lugnare vardag till medicinen är ur kroppen.

Har också en god vän som är i 40-års åldern som tar adhd medicin och enligt honom är det natt och dag.
Finns olika sorters medicin med olika verkningsgrader och långverkan. Sånt får man testas sig fram med om det blir aktuellt och om det nu är adhd du har.

När du berättar om det du kämpar med i din vardag är det dock mycket som liknar adhd. Är som sagt ingen expert men ser många likheter i min familj och mycket av det du punktar upp är spot on. Så ändå förvånad att det inte indikerade adhd på dig, men samtidigt ändå inte då (som jag nämnde innan) inget är strait forward när det gäller att få fram diagnoser.

Hoppas detta hjälper dig något och att du hittar rätt hjälp. Bara skriva här om du undrar något🧡

Låter som du har ADD. Eller vad man kallar det nu. Det överlappar rätt mycket mot autism i just de exekutiva föörmågorna. Autister har LSS att få hjälp av, ADD:are får ingenting, kanske medicin. Det är högst orättvist.

Jag tycker de med ADD ska få gå på hab som autister.

Tack för ditt svar. Kliniken i Halmstad, var den privat och isf vad kostar det? Sett kliniker på mellan 20-40 tusen. Och lockar med medicin direkt osv. Ganska läskig utveckling måste ja säga.

Vill bara få veta vad felet är. Lider varje dag., min familj blir lidandes, mitt jobb. Vet att jag snart inte orkar mer men kör racet så långt det går iaf

Uppskattar ditt svar.
Ska läsa på om vad LSS är.

Man kan få skitmycket hjälp via LSS som autist om man bor i rätt stad. Typ samtal, tips på organisation, viss utbildning i sin diagnos, har även fått krishjälp med praktiska saker när mitt psyk kastade ut mig.

Vissa ADHD-team på en del psyk har liknande hjälp av sköterska, men det är inget de måste ha. Tycker det är helt fel att bara ena gruppen får hjälp. Behoven är nästan identiska. Man kan dock få viss hjälp genom SoL, om man har ADHD. Jag skulle också behöva hjälp för ADD, vet inte exakt hur, men mitt liv funkar inte. Och har slutat med medicin.

Kliniken är privat men eftersom dom har ett avtal med det länet vi bor i är det gratis. Kan vara värt att kolla upp. Borde finnas liknande kliniker med såna avtal på andra platser i landet. Vet att det är jobbigt men försök att googla på kliniker nära dig och om det inte är det du söker så fråga om dom vet eller har tips.

Jag tror KBT kan hjälpa dig

Testat kbt 2 ggr och förstår inte vitsen. Sitter och prata mest orelevant saker. Känner mig inte bekväm och bygger upp en fasad ochså så jag ska verkat ok. Öppnat upp mig 1 gång och det var mötena med arbetsterapeut.

Är broarna brända från vc och allmänn psykiatrin nu när man redan varit där 1 gång? Känner inte att jag fått något svar ang autism och den zonen. Och adhd sa han men Add som det står i journalen är väl inte samma sak egentligen?

Och får jag gnälla lite så efter att ha levt ett liv i ständig depression fyllt med sned steg, våld, vredesutbrott. Social fobi., inga vänner och ständig stress i huvudet känns det nu totalt hopplöst. Hela denna process utan att få något ut av detm bara ett nej till adhd. Frågande ändå vad är det då? Men fick inget svar.
Nu ska man ju inte skämma men gråten är nära konstant. Freu och barn drabbas ju såklart med.
Sorry för gnället men ville få ut allt