Tråd för att diskutera litteraturkritik och litteraturkritiker

Visst, som bokverk, typiskt sett i andra hand.

Ja, och där är Tusen och en natt en väldigt bra utgångspunkt. Det finns många sedelärande historier däri.

Okej, så mer essäer då? Du samlar bokkritik? Det utesluter tillfällighetsverk i dagstidningar som det hittills enda exemplet på ämnet i vår tråd.

Tusen och en natt är inte litteraturkritik men det finns kanske en annan tråd.

Nej, jag samlar på äldre utgåvor av Tusen och en natt, i synnerhet på svenska men även fina utgåvor på andra språk. Mitt bibliotek är omfattande, det finns en hel del litteraturkritiska verk i det.

Tillägg: Min litteraturkritiska ingång var att jag irriterar mig på att jag inte tog en kopia av nazisten Teratologens recension av en utgåva av Tusen och en natt i en volym, sjuttiotal om jag minns rätt, jag orkar inte gå och se efter.

Det var mycket som försvann med Tidningen Kulturen. Deras vurm för högerextremister var ganska besvärande men de publicerade också en del läsvärt.

Så finns det något eller några verk du vill rekommendera?

Det senaste jag bläddrade i som skulle kunna vara relevant är Polonica: Kulturbilder från det äldre och nyare Polen. Du bör kunna snabla hem ett ex för en hundring eller två från webbantikvariaten.

Du verkar vara inriktad på nazistisk litteratur som ETC har skrivit om. Det luktar vänstertroll om däj. Men gärna om du vill diskutera litteraturkritik och litteraturkritiker så är ju kvällstidningarna helt gratis.

Jag har en liten samling nazistisk litteratur, i synnerhet ockultistisk sådan, men det är ju ingenting som märkts här. Antologin om kultur i Polen är äldre än nazismen, den kom ut 1917. Den innehåller bl.a. litteraturkritiska essäer.

Du är uppenbarligen av en annan uppfattning men jag undviker reklamblad oavsett om de kallar sig press eller något annat.

Guido älskade flashback. Jag vill minnas att han brukade komma in och sparka mig i röven precis innan pressläggning av Stockholms Fria Tidning när de kontrakterade mig för att bygga deras IT gång i tiden någongång under Jura. Internet var ju nytt då.

Sparkar av kärlek. Han grät enligt uppgift när han själv fick kicken därifrån. Sen startade han Kulturen och gjorde sin grej. Han skämdes givetvis lite över ha sparkat mig i röven när jag började leva som kvinna men det var många år senare på Facebook förmodligen och pga hans självbild som latin lover.

Jag tror han var den roligaste litteraturkritikern Sverige haft tbh. Helt skogstokig. Bra att han klippte sig.

Skål Guido wherever you are i existensen. Hoppas du är i västra paradiset.

Du är den av oss två som är den kunniga om nazistisk tillika ockult litteraturkritik. Om du är som Kilo98 så är jag säker på att du kan vara pedagog så väl som demagog, så vilket blir det?

Jag vill inte låna litteraturkritiken åt mörka alltför syften. Ockultism är mörkt nog i sig. Linda Skugge skulle avfärda ditt bibliotek på rent kontrollbehov.

Träffade Guido som hastigast en gång, i sällskap med Mohamed Omar, som numera försöker distansera sig från den tiden med nya namn och så vidare. Han var rolig att snacka lite med, och det var väldigt underhållande att se den vida avgrund i intellektuell förmåga som låg mellan Omar och honom.

Ser ut som en datorsyntes.

Det tips du har fått är bra, följ upp det.

Guido var aldrig självmedveten på det sättet. Var han inne i en diskussion spelade det ingen roll att han hade köttfärssås rinnande i mungipan, han var helt inne i samtalet.

Han påminde mycket om Juan som drev Freak Scene Records på St Eriksgatan på den tiden folk lyssnade på vinyl som också kunde fokusera på konsten och musiken helt utan ego och sen göra en totalt rättvis bedömning om det var skit eller inte.

Jag tänker att han tolkade inte konst så mycket som han upplevde.

En av de mer fantastiska människor jag mött tbh.