2024-08-21, 13:01
  #1
Medlem
Dom flesta människor i mina ögon har dubbelmoral. Hur är det med dom som har väldigt lite empati för andra människor. Kan dom känna empati för andra okända människor som blir utsatta av någon annan?

ex A gillar att tortera men när någon annan gör det så finner A det obehagligt och lider med dom som blir utsatta.

Tror ni detta scenarion är möjligt?
Citera
2024-08-21, 13:18
  #2
Medlem
StudiumValors avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Nyfikenpaallt
1.Dom flesta människor i mina ögon har dubbelmoral. 2. Hur är det med dom som har väldigt lite empati för andra människor. Kan dom känna empati för andra okända människor som blir utsatta av någon annan?

ex A gillar att tortera men när någon annan gör det så finner A det obehagligt och lider med dom som blir utsatta.

Tror ni detta scenarion är möjligt?
1. Moralisk avsky och empati är inte samma sak.
Din moral kan tala om för dig att något är fel, men dina drifter gör att du ändå njuter av det
2. Kort svar JA. det handlar om kontroll och makt; man njuter inte av själva lidandet i sig. man kan dessutom ibland enklare kunna rättfärdiga sin egen tortyr som rättfärdig eller nödvändig. Det kan finnas en skam i resultatet av den egna kampen mellan moral och njutningen av handlingarna som blir tydligare på distans när man ser andra utsättas för tortyr.
--------
Detta kan naturligtvis variera otroligt mycket vilket det inte gives utrymme för att här ytterligare beskriva, men svaret är: JA, det är möjligt
Citera
2024-08-22, 17:58
  #3
Medlem
nonameds avatar
Jag har märkt att det spelar roll vem som blir torterad för många och vem som gör det.
Citera
2024-08-27, 17:31
  #4
Medlem
Något man saknar kan ju inte kopplas av/på beroende på omständigheterna.
Citera
2024-08-27, 20:30
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kringkring
Något man saknar kan ju inte kopplas av/på beroende på omständigheterna.

Håller nog med där, om inte man gillar andra mer
Citera
2024-08-27, 21:55
  #6
Medlem
Ja, det kan de, men det beror på sammanhanget, vilka offer som socialt anses vara legitima offer och inte.

Enligt min erfarenhet finns det främst, men säkert också andra, två kategorier:

1: Människor som påstår att de står för demokrati, rättvisa, tolerans, alla människors lika värde etc. och kanske rentav brinner för detta, och som samtidigt njuter av att straffa eller se människor bli straffade för något som de har gjort eller inte har gjort - gjort eller inte har gjort har ingen betydelse. Helt otroligt vad många gör för att få tillhöra en grupp och inbilla sig att de är bättre och moraliskt högre stående än utgruppen. Vilket påminner mig om en kollega vars favorituttryck är "Usch!" och "Usch och fy!". Vad hon själv har för perversa och undertryckta begär vill jag inte veta, men hon borde gå till en psykoterapeut och reda ut sig själv.

2: Människor som kanske har blivit hunsade hela livet, upplever att de har blivit orättvist eller illa behandlande, och vill ge igen. Oerhört patetiska människor. Om deras offer är skyldiga till något eller inte har inte heller här någon betydelse, bara det är socialt accepterat att plåga vederbörande - de kommer ju känna en pervers njutning och komma undan med det.

Det båda kategorier har gemensamt är att de är ryggradslösa, skenheliga hycklare, och att de är för dumma för att fatta det.

Nazisterna ville utplåna en hel folkgrupp av oskyldiga människor och mer därtill, men ansåg sig värna om djur.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in