Journalister skriver som krattor numera - vad göra?

Jo, fast det handlar ju om översättningen av en text, och hur ordet i fråga skall tolkas i ett specifikt sammanhang. Det är inte alltid en översättning som strikt följer definitionen i ordboken som är den bästa.

Fast i detta fall är ju knäckfrågan att förstå skillnaden mellan norska präger och påvirker och att inte göra egna tolkningar om hur man tycker att han bör känna.

Det finns exempelvis en klar skillnad på svenska mellan inverkar och påverkar. Likaså en skillnad mellan hur något präglar och hur något berör någon. Präglar är mer mekaniskt.

Men vi är ju tvungna att försöka göra en tolkning utifrån sammanhanget om vi skall översätta texten, eftersom det uppenbarligen inte fungerar att göra en ordagrann översättning enligt definitionen av "prege" i ordboken. Hur skulle man annars gå till väga?

Men det har jag ju redan skrivit i mitt första inlägg. Det finns ju en anledning till att han inte säger påvirker och det är det som gör att påverkar inte är en helt bra översättning även om den präglar är helt uteslutet.

Sammanhanget är att något har hänt och reaktionen kan vara att detta på något sätt rör personen ifråga utan att det därför berör vederbörande. Personen behöver förhålla sig till det, men inte nödvändigtvis påverka personens hållning till livet. Det är mer en praktisk fråga än en livsingripande fråga.

- Ja det har hänt och jag får förhålla mig till det, men nu ska jag fortsätta att heja på våra tävlande i OS.

Jo, men jag skulle tolka "rör" i det här sammanhanget som att han skulle vara inblandad i händelsen på något sätt, medan "berör" bara antyder att det kommer att få någon typ av konsekvenser för honom. Inte nödvändigtvis att han skulle vara känslomässigt berörd, eller enbart känslomässigt berörd.

Den kanske bästa översättningen är möjligen att det: sätter sina spår.

"Nestor" betyder nog inte riktigt vad SvD-journalisten Alexander Dominici tror att det betyder. En nestor är den som är äldst i en grupp av män. Man kan inte vara något av en nestor, antingen är man äldst eller så är man det inte. En nestor är en auktoritet främst i kraft av sin ålder och erfarenhet.


https://www.svd.se/a/Vzgd0p/poddtips-olle-jonsson-vargattacken-och-anthony-bourdain (bakom betalvägg)

Rubrik på TV4-nyheterna nyss: "Omdebbatterat avtal" (om DCA-avtalet).

Blandat ihop det med »expert«, liknande sammanblandning som när folk tror att legio betyder regel.. Nestor kan vara både för- och efternamn. Vanligare med det senare.

Ännu mer, inbillar jag mig, med "auktoritet",

Faktum är att jag är lite orolig för svenskans framtid. Som de flesta i min generation, så anser jag förstås att svenska språket har ett värde i sig självt. Man samtidigt ser jag framför mig en framtid där en liten klick skriver och talar "högsvenska", medan pöbeln pratar någon sorts förenklad blatte-kreol-svenska. Den hör du exempel på bara du överhör ett samtal ungdomar emellan på en buss, och jag ser den i skrift på nätet och när nyanställda, yngre kollegor skriver myndighetsbrev.

Problemet blir förstås att folket inte förstår vad makten skriver eller säger.

Därför är jag inte helt säker på att det är bra grej att journalister skriver "bra". Jag menar, journalister kan ju hålla på och ge varandra priser för "stilistik" och sånt, men journalistik måste väl i slutändan handla om kommunikation?

En mening som "Nu för tiden kommer inte bussarna i tid" kommer nog vara svårläst för vanligt folk om 20-30 år, eftersom "Nu för tiden, bussarna kommer inte i tid" förmodligen kommer vara det folkliga sättet att uttrycka sig på.

I DN kan man läsa, apropå Sven-Göran Erikssons bortgång:

»Dokumentären var Svennis avskedsbesked.«

»Avskedsbesked«? Vad är det för klumpigt ord? Det är tydligen norpat från en artikel i Gazzetta dello sport, där det talas om värmlänningens messaggio d’addio, dvs avskedsord.

Hur kan abnormiteter som »avskedsbesked« slippa igenom?