Hur blev ni matlagningsintresserade?

Jag börjar med mig själv.

Jag växte upp i ett hem där fiskpinnar, blodpudding, korvstroganoff och falukorv med makaroner var standard.
Kroppen tål en hel del stryk alltså, eftersom jag fortfarande har hälsan i behåll.

Denna traumatiska barndom, som uncle fucking ben förstörde, gav alltså inget intresse till att söka sig till en kockutbildning; tvärtom var matlagning någonting som bara var tvunget att göras.

Men efter ett visst kinavirus började härja och efter år av terapi, så fick jag en snilleblixt:

Det här med matlagning verkar ju avkopplande. Och är det inte lite kul att få ingredienser att funka ihop? Vore det inte lite spännande att stå upp och ta fighten mot Uncle Ben?
Jag hade också innan det blivit mer intresserad av kost ur ett hälsoperspektiv , och då får man fan ta och lära sig litegrann för att inte lida

Det var så jag började. Så jag är fortfarande ingen mästerkock utan en intresserad glad amatör. Som man brukar säga.

*Varför/hur blev ni intresserade av matlagning?
*Vad lagade era föräldrar?
*Vad är er skill level? 1-5 (1=Jag kan inte ens koka ägg, 3=Medelsvensson, 5= Pro)

I tonåren när man ville bli Mister Olympia så skar man kycklingfiléerna och lärde sig skilja äggvitan från gulan. Då var intresset stort men sen dess har ungen inte öppnats.
Det är mikrovågspizza och stort intresse att det ska gå snabbt som gäller eftersom man istället för att bli en Arnold och biff blev en Schumacher och grönsak.

Se där ja!

Fram tills för några år sedan var hela tanken att det bara skulle gå fort och vara lätt så en så bred repertoar hade man inte men ändå helt nöjd smakmässigt.

För min del kom det i samband med jag skaffade TikTok, 90% av dom jag följer sysslar med matlagning, och just det vackra att det är människor ifrån hela världen. Sen har det blivit jag kollar gamla gubbar och kärringar på YT som gör traditionell husmanskost och det gillar jag!

Min skill level är väl 3. (har gått ifrån 1.5)

*Hemkunskapen i skulle väckte något om jag minns rätt. Det odlades sedan när man började gå ut och äta och märkte att det var skillnad på mat och mat.

*Mycket snarlikt din egen beskrivning. Uncle Ben, halvdan stroganoff o.s.v.

*Skulle kalla mig en entusiastisk och passionerad amatör-fyra.

Farsan jobbade krog när han var ung och tog med storköksmanéren in i äktenskapet, så jag lärde mig som liten grabb.

Det är kemi bara, lär man sig en del principer för det så är matlagning simpelt och handlar mest om att hitta en trevlig process och räkna på proportioner.

Inte intresserad av matlagning men gillar god mat så det är ett ont måste. Väldigt mycket är enkelt att göra speciellt med tillgången till alla recept.

Åt samma skit som dig när jag växte upp.

Ser mig själv som en 4a i skill!

Insåg hur mycket skit jag har stoppat i mig under hundåren som fattig student. Blev äcklad och gjorde nånting åt det. Där föddes intresset.

I samband med friluftsliv o terränglådeaktiviteter.

Man börja piffa upp knorr spageteria o varma koppen men sen börja man o kocka riktig mat ofta i fält

Aldrig ätit skräpmat och är uppvuxen på carnivore

Ja det kräver ett genomtänkt svar med en lite längre förklaring för mig, men återkommer till det
:-) med ett sånt svar på frågan än bara kort och koncist

När man flyttade hemifrån och började intressera sig för mat man blir stark av.

Mina föräldrar jobbade på restaurang så fick följa med och stå på drickaback i köket och 'hjälpa till' som liten, dagisåldern. Då bestämde jag mig för att bli kock.
Började jobba i kök som 15-åring på 90-talet.
Är fortfarande kvar.

Hemma lagades vanlig mat.
Hade tur som hade mormor och morfar boendes nära så åt där och var med mormor i hennes kök också men hon var nog bättre på bakning av fikabröd, kakor och sånt än vardagsmat, men hon gjorde goda söndagsmiddagar.
Vi reste ganska mycket när jag växte upp så hade turen i ungdomen att få se annat än svensk mat också.

Får nog säga att jag är bra, men när jag var yngre var jag mer insöad och passionerad, uppslukad av subkulturen, allt var spännande.

*Varför/hur blev ni intresserade av matlagning?

Mitt intresse för mat och matlagning är i grunden egentligen ganska skevt; jag brukar ibland beskriva mitt förhållande till mat som "en autistiskt treåring" och är ytterst skeptisk till att pröva nya smaker och texturer och lägg därtill ätstörningar (kombination självsvält/hetsätning utan kompensation) i mixen...
Med det sagt, i samband med att jag blev tvåsam på riktigt i 30-årsåldern så ökade intresset för att stå vid spisen och jag började utmana en del av mina matdemoner. Jag är fortfarande kanske inte så äventyrlig i mitt matlagande, men den mat jag lagar gör jag förbaskat bra och jag tycker det är kul med "en dutt av det, lite sånt, en nypa här" och har vänner som gärna kommer på middag och tar med matlådor hem så helt usel kan jag inte vara.

*Vad lagade era föräldrar?

Ganska så standard lägre medelklass-mat a la 70/80-tal ; makaroner och korv, kyckling och pommes, spaghetti & köttfärssås, panerad torsk och potatismos, pannbiff med lök, stekt fläsk och löksås, slottsstek på söndagarna hos farmor & farfar...

*Vad är er skill level? 1-5 (1=Jag kan inte ens koka ägg, 3=Medelsvensson, 5= Pro)

Jag vill nog påstå att jag landar in på en sisådär 4,1825 i alla fall; snor ihop en bearnaisesås utan problem, kan improvisera ihop en välsmakande måltid, balanserar upp smaker trots restriktioner på vilka kryddor som kan användas (spännande med kombinationen får ej innehålla vitlök eller peppar t.ex)