Skvaller om United Family Fia (Sofia Palm)

Det stämmer inte överhuvudtaget. Eventuellt kan föräldrar inte få ut allt om vad som sagts under ett barnsamtal av olika anledningar behöver skyddas från att nå föräldrarna. Men överlag kan föräldrar få ut i stort sett allting där de själva är involverade, även orosanmälningar hör dit givetvis.


Ombuden får utredningen och de läser igenom den. Det är ungefär vad de hinner med på den lilla tiden som tilldelas klienten. Självklart kan klienten begära ut allt material och delge sin advokat, men det måste han eller hon komma ihåg att göra själv och själv gå igenom alla felaktigheter. För det kommer inte advokaten ha tid med. Domstolen har inte dessa uppgifter överhuvudtaget.

Nu har jag lyssnat på det långa avsnittet som ”Guldtand” gett ut. Det var intressant att hör hennes historia där. Men jag vet inte om jag blir klokare på det hela.

Sofia är ju väldig nitisk och hård kring det mesta när hon uttalar sig, snudd på otrevlig, svår och kantig. Det kan ju vara så att den här historian gjort henne så. Hon är så less, upprörd och chockad över detta så hon helt skiter i hur hon framställs. MEN det kan ju också vara så att hon verkligen har svårt att se sin del i historien och extremt svårt att se sina egna fel och brister. Det finns ju människor som verkligen tror att alla motgångar som möter en är någon annans fel. De vänder på saker och är helt övertygade om att de sitter på sanningen.

I mitt tidigare inlägg så nämnde jag att hon fått 33 anmälningar på sig, att anmälningarna kom från olika myndigheter som träffat henne och barnen. Nu verkar det som att den siffran inte stämde. Vet någon hur det ser ut. Att hon enbart fått några från pappan, stämmer det verkligen? Eller väljer hon att formulera sig så, typ ”jag har bara fått några anmälningar från pappan” för att undvika att nämna att FÖRÄLDRAR har fått många anmälningar, men inte hon ensam.

Hon är ju duktig på att tala och argument, samtidigt undviker hon vissa delar, samt har en förmåga att bete sig som djävulens advokat när hon sätter sig in i alla beslut som fattats.

• Hon påstår att kramar man sin barn, så kan soc ta dem. Givetvis är det inte så.
• Hon ville inte anmäla pappan då han tagit heroin och låg blodig på toaletten, för att hon lärt sig att en anmälan skulle straffa henne, men valde att göra det dagen efter.
• Det här brevet som ett av barnen ska ha skrivit. Finns det något mer kring detta. Det låter osannolik att så pass små barn skulle skriva brevet och lyckas posta det till henne.
• Om hon verkligen är ”felfri” (normalfungerande) mamma, varför skulle så många vara emot att hon får vårdanden? Det är ju så många som varit med och fattat beslutet. De måste ju ha någon form av underlag. Att underlag kan ha felaktighet, det fattar jag, saker kan missförstår och man uppfattar saker olika, men det här rör ju ett omhändertagande. Det är ju inte gjort på en kvart av en person. Det borde finns rätt mycket, alla människor har ju dessutom både för och nackdelar och det samma gäller föräldrar. De måste ju finns mycket som talar emot henne om ett permanent omhändertagande ska ske.
• Varför får hon inte ens träffa barnen, det är ju rätt allvarligt? Vad är det vi missar. Jag köper inte ”Alla håller varandra om ryggen”

De får utredningen och de övriga dokument som utredningen bygger på som tex journaler från sjukvård om det finns uppgifter i utredningen om ohälsa . Det är ombud tillsammans med klient som ska delge domstol de uppgifter de önskar använda precis som soc lämnar in "bevis" på vad de hävdar .

Hon får inte träffa barnen för att det anses att hon triggar igång dåligt beteende.
De öppnar hennes post av samma skäl , i ett brev hade hon ju berättat att S*lle flyttat in hos henne och det var ju inte direkt något barnen behövde veta att , att en okänd man bor i deras rum

Barnen har inte skrivit brevet , de kunde vid den tiden varken läsa eller skriva

De stora mängder anmälningar kommer indirekt från henne genom att hon berättat saker för olika människor som gjort anmälningar på dessa uppgifter , berättar man saker för de med anmälningsplikt så blir det anmälningar

Fast de barn som blir omhändertagna är ju barn som redan har det svårt eller riktigt svårt. Att statistiken visar att de senare i livet mår dålig, hamnar i kriminalitet, är överrepresenterade inom missbruk osv osv är inte konstigt. Oddsen var låga redan från början.

Det svåra, eftersom det inte går att veta, är om ett omplacering är det minst dåliga eller sämre för just det barnet. Det är som sagt att välja mellan pest eller kolera. Det finns ju massor med barn som haft jätte bra liv tack vara att de kom hemifrån, och så klart barn som mår dåligt över separationen. Det som man skulle vela veta är om det var rätt beslut. Jag menar, en person kan ju vara jätte bitter på att soc tog dem och satte dem på ett hem, men de vet ju inte om livet kanske varit värre om de stannat eller om de haft helt andra problem då. Att tas från sitt hem som sättas i en mer normalfamilj kan ju också få ett barn att utvecklas och reflektera över hur hen är och hur livet är. En person som växer upp i en understimulerad miljö, inte går klart skolan, börjar med droger tidigt kanske inte har samma förmåga att se sitt liv utifrån. Dels vet de inget annat och de har kanske aldrig lärt sig att reflektera.

Alla människor kan även hitta fel på sin barndom, lärare, uppväxt, föräldrar, kompisar, skolgång— men en jobbig historia kanske bara är jobbig till man har en ännu jobbigare historia.

Summa summarum — man kan nästan aldrig helt säkert veta om man har fattat rätt beslut eller inte. Svaret ska ju hela tiden i jämförelse med något man aldrig fick veta.

Fast mister man umgängesrätt för att man valt en märklig sambo? Barnen vet väl inte vem det är? Man kan ju träffa barn utan att de sover över, eller har jag fel? Jag har tolkat det som att hon inte alls får träffa dem.

Det här med att man skriver ett brev som man sedan påstår att barnen skrivit är oerhört märkligt. Man framstår ju inte som en sund och resonlig person.

Så Sofia har baktalat pappan, och det har resulterat i anmälningar hos soc? Vad hade hon för skäl att göra det? Pappan har väl inte velat ha vårdnaden? Missförstår jag? Vad var poängen med det? Man framstår ju inte heller själv som en vettig person om man skaffar två barn med ett pucko. Varför slutade hon inte bra ha kontakt med pappan? Han verkar ju inte skadat barnen fysisk, och det här med att han knarkar brukar ju lösa sig. Personer som tar droger brukar inte lägga prio på barnen, för lägger de prio på barnen så tar de inte droger eller ser till att träffa dem när de inte är höga.

Man kan inte veta vilka barn som är sk maskrosbarn som kommer att klara sig bra trots en uppväxt i mycket dålig miljö .
Ättikaflickan lär må så pass bra att hon redan sedan hon var bebis i veckor och månader i streck bodde med mormor och hennes sambo tills mormor blev sjuk och senare avled , hon hade några andra som gav henne det hon behövde

Hon säger att hon inte hade någon riktig relation med pappan och det ser utifrån som om hon tänkt sig att han inte alls skulle finnas i barnens liv att hon tom hoppades att han inte skulle vara intresserad men att så inte var fallet .

Anmälningar började redan när barnen var nyfödda och pågick år efter år vilket påverkade barnen som när de omhändertogs inte var åldersadekvata , mycket aggressiva mot varandra och mot andra barn , därför de inte kan bo tillsammans , deras beteende förbättrades när de blev skilda åt.

Pappan har haft delad vårdnad sedan de var bebisar och har haft umgänge .

Att i brev berätta till små barn som man säger mår dåligt för att de inte får vara hemma att en okänd person flyttat in är väldigt konstigt , ett litet barn kan ju tro att det blivit utbytt och någon har tagit ens rum och säng

Många placerade barn mår mycket dåligt av att vara placerade och de har blivit illa behandlade under sin placering på olika sätt. Det finns många barn som vittnar om ren vanvård. Barn tvingas flytta runt och leva i en kappsäck. Det är inte värdigt något barn. Jag tycker att vi ska lyssna på barnen och inte på LVU-fans som vill experimentera med andras ungar. Det är en helt sinnessjuk fantasi.

Nej och eftersom soc bara tänker "safety first" så landar nästan alltid bedömningen på LVU och barnet kommer aldrig hem och tvingas flytta runt bland olika jourhem utan en fast punkt och ofta separerade från sina syskon och familj.

Det finns så mycket som tyder på att samhället bör undvika LVU in i det längsta. Det ska ses som ett misslyckande och inte som någon permanent lösning.

Det låter ju alldeles fantastiskt om det faktiskt var så det gick till. Men i praktiken stämmer det inte överens med verkliga förhållanden då barn ofta tvingas flytta runt utan en fast punkt och samtidigt både behandlas illa och mår dåligt.


Nej men det finns inget som tyder på att LVU är någon mirakelkur och att det gör någon nytta i längnden. Det bör ses som en extrem åtgärd som bara ska användas i absoluta nödfall och inte missbrukas som det görs idag. Det är bättre och billigare att jobba förebyggande och inge förtroende hos befolkningen. Men eftersom folk vet vad socialtjänsten är för typer så undviker folk att söka hjälp av dem.

De borde jobba mer med kundnöjdhet och lyssna på vad föräldrarna faktiskt behöver hjälp med, än att hota med LVU och manipulera sina utredningar. Makten måste bort från denna myndighet för att det ska kunna bli bra och att folk ska kunna lita på och känna sig trygga med att vända sig till dem.

Kring 3600 lvu per år tyder inte på något missbruk med tanke på att det kommer in över 400 000 orosanmälningar per och det i 40 % görs en utredning vilket ger 160 000 utredningar , 3600 av 160 000 tyder väl inte på att lvu används särskilt ofta

Någon som har koll på om det finns någon som kan/har beskrivit Sofia innan det här hände? Är hon uppvuxen i Vallentuna norr om Stockholm? Hur var hon i skolan eller på arbetet? Hon framstår ju som en extrem rätthaverits som inte kan acceptera att inte få rätt och förstå att att andra ser på saker annorlunda. Det är ju svårt att bilda sig en vettig uppfattning när det handlar om fråntagna barn. Skulle allt det Sofia påstår stämma så skulle ju många bli snudd på galna. Men jag har svårt, faktiskt väldigt svårt att tro att inte soc inte tänkt tanken ”kan vi gjort fel” och titta en extra gång på ärendet.

Det faktum att hon blir så missförstådd hela tiden är också konstigt. Om hon nu bara kramat barnen, så skulle inte soc ta dem. Om hon skickat med ett brev till fostermamman med info om barnen så har jag svårt att tänka mig att fostermamman skulle bli så stött att hon anmälde henne. Hon borde väl vara van vid knepiga personer och att inte bråka i onödan. Vad stod det i brevet? Man kan heller inte reagerat så för att barnen fick vällning. Även om barn i den åldern inte brukar dricka välling, så är det ju knappast något man ringer soc för eller använder i en fråga om omhändertagande.

Sofia är i strid med väldigt många auktoriteter med insyn i fallet. Om hon var så oskyldig och felbedömd borde hon ju ha endel på sin sida, folk omkring henne med insyn borde göra sig hörda.

Domarna är en sak, utredningar, socionomers grunder och föräldrars erfarenheter en annan. Domarna kan alla beställa då det är offentliga handlingar. Visst kommer man att kunna känna igen fallen. Jag tycker det var så galet att SVT tog med pappan i serien: Att rädda ett barn. Jag tycker inte ens man skulle sänt den. Däremot skulle man ha kunnat dra brallorna av BRY ändå. I en dokumentär.