Citat:
Ursprungligen postat av
GrottNeger
Jag förstår ju vad du och andra tänker runt gärningsmännens utmanade uppväxt. Och det är fullt möjligt, rent av troligt, att en mycket hemsk uppväxt gör att man har hög sannolikhet att ta dåliga beslut och agera sadistiskt.
Så långt all good.
Men, det som stör mig är att många (säger inte att det gäller dig) av socialsekreterar-typen ser denna omständighet som något som förskjuter ansvaret från gärningsmännen till den diffusa urkunden ”samhället” och att brottet därmed blir mindre allvarligt och har lägre personligt ansvar.
Det menar jag är fel.
Denna omständighet gör brottet värre och gör att fler borde hållas ansvariga.
Gärningsmännen bör givetvis ha långa fängelsestraff. I min bok hade dödsstraff också varit acceptabelt, men förstår ju att Sverige aldrig skulle landa där.
Utöver det anser jag att den som misslyckats så kapitalt i sin uppfostran av barn också borde hållas ansvarig i någon form.
För mig är det problematiskt när ”svår uppväxt” flyttar ansvaret till samhället. Det borde snarare vidga ansvaret till ansvariga för denna svåra uppväxt, förutsatt att gärningsmannen fortsatt inte är myndig.
Är barnet under 15 borde dessutom straffen för föräldern vara höga. Barn under 15 ska under inga som helst omständigheter driva omkring fritt på byn och leka gangsters.
Sker det så sker det med förälderns tysta medgivande. Här borde det naturligtvis finnas en livlina för föräldrar att anmäla sina barn för inlåsning tills vidare, om man helt tappat kontrollen.
Men att bara låta det vara är ett aktivt val.
Jag hör vad du säger, och jag förstår hur du menar.
Där är många som vill enbart lägga ansvaret/skulden på samhället.
Precis som många försöker enbart lägga ansvaret/skulden på föräldrarna.
Precis som många försöker enbart lägga, återigen. ansvaret/skulden på mördarna
Men, det är inte så svart och vitt. Allt går ju ihop.
Ett samhälle finns inte utan människorna i det, barnen finns inte utan föräldrar, osv.
Hypotetiskt: (utan att ta upp en faktor som det genetiska arvet)
Om vi inte levt
i ett samhälle, utan bott
helt isolerade med
enbart “kärnfamiljen”,
utan påverkan av någon annan hur vi fostrar våra barn - ja då hade skulden av ett mord legat primärt på föräldrarna.(glöm inte genetik faktorn)
Nu är det inte så,
för i vårt samhälle är det inte enbart föräldrar som “fostrar/formar “ sina barn.
De börjar formas tidigt av omgivningen (om de inte växt upp helt isolerade, vilket är en helt annan diskussion).
De formas under sin barndom och ungdom av till exempel andra barn, fröknar på dagis, släktingar, vänner, skolkompisar, lärare och digitala medier.
[ Forskning visar mer och mer att barn som har en “problemfri” uppväxt formas inte nämnvärt efter vilka föräldrar barnet har, och att våra föräldrars uppfostran är inte avgörande för hur våra personligheter blir.
Studier som gjorts på bland annat tvillingar och adopterade barn visar tydligt att slumpen har en större påverkan på vår personlighet - än vilket föräldraskap vi växter upp i.
Om inte våra föräldrar skulle utsätta oss för våld/övergrepp/missbruk/dåligt föräldraskap så är det primärt resten av uppväxten som gör oss till dem vi är ].
(P.Bloom och R.Plomin)
Och uppväxten sker i samhället vi lever i..
Så jag förstår vad du menar. Men om man nu ska rikta “ansvaret på de ansvariga” (föräldrarna du nu syftar på). Hur kan man göra det när
de själva växt upp “i ett samhälle” som format dem?
Bara en reflektion från min sida.