Citat:
Ursprungligen postat av
Pikovaja
Nej men snälla, du kan ju bara läsa kopian på anmälan till LS. Det är vittnesmål om missförhållanden och att den maskade personen (antar att det är pappan) som borde vara ansvarig också har en konstig djursyn. Inget av det är dock så allvarligt att det skulle berättiga ett besök på studs, det var inget som framkom som visar på nån direkt livsfara för hunden? Vet du hur mkt som ska till för akuta besök?
Jag tror absolut att pappan inte förstått hundar, och att flickan varit våldsam mot hunden. Att pappan sett hunden på ett mer mekaniskt sätt framgår ju av en del uttalanden han gjort i media också.
”Jag tror jag tror jag tror”. Det är något du kan ägna dig åt i andra sammanhang. I verkligheten vet du ingenting (om du inte är anmälaren förstås…😎 å kanske inte ens då om du bara är sur på en fd arbetsgivare som du vill få tvåla till) om hur omständigheterna sett ut, precis som alla vi andra som inte har någon insyn. Men nu kommer ingen få någon insyn.
1. En anmälan består aldrig av ”vittnesmål”. En anmälan lämnas inte under ed eller sanningsansvar som det heter i svenska rättssammanhang. I en anmälan kan man påstå precis vad som helst, man blir aldrig skyldig att kunna bevisa sig eller sitta i en domstol och under sanningsansvar riskera påföljd om det visar sig att man ljuger. En anmälan är ingenting annat än att jag berättar en historia som är sann eller inte till en myndighet som på grund av att jag berättar något alls blir skyldiga att ta ställning till anmälan och om de kommer fram till att det kan finnas fog för anmälan väljer att öppna en utredning. Sen är det deras ansvar och inte anmälarens att utreda på det sätt som myndigheten finner nödvändigt. Och har man beskrivit sådana saker som citerats här i tråden är sannolikheten mycket stor att myndigheten väljer att agera.
2. Att man inte tycker att en myndighet agerar tillräckligt snabbt legitimerar absolut inte att ta lagen i egna händer. Och att brott då helt plötsligt blir något tillåtet.
3. Om anmälaren ansåg att hunden svävade i livsfara så kunde anmälaren ha angett det i sin anmälan. Om hen ville att Länsstyrelsen skulle agera skyndsamt. Anmälaren kunde då också ha vänt sig till polisen.
4. Svar på din fråga; Ja, för ett akutbesök krävs att situationen är akut. Vilket är rimligt. Om situationen inte är akut, så får man vänta in att myndigheten gör sin utredning. Det legitimerar inte att man själv agerar brottsligt.