Varför skäms ingen längre över att vara en hycklare?

Oavsett var folk står politiskt så verkar ingen längre skämmas över sin dubbelmoral och sitt hyckleri.

Varför har det blivit så? Varför skäms ingen längre över att vara en hycklare?

Eftersom det inte är ärlighet som räknas som framgång. Snarare är det vilken karriär du kan göra dig själv och komma undan med som är mycket viktigare.

Har folk någonsin skämts för att vara hycklare?

Jag tror att det är en anpassning till yttre förhållanden. För att nå viss typ av framgång kan det vara nödvändigt att påstå saker som uppenbarligen inte stämmer. Flummigt svar men bra trådstart.

Om alla runt en är hycklare - så blir man själv hycklare.

Jag tror att många som uttrycker åsikter om "det senaste" inte har reflekterat särskilt djupt över vad åsikterna reflekterar för värderingar eller andra filosofiska övertygelser, utan åsikterna speglar bara en ytlig "känsla" av att vara korrekt.

Tyvärr gäller ju det här både politiker och mediepersonligheter likväl som Nisse Plåtslagare, och det är ju beklämmande att människor som har "tyckande" som arbete inte förmår reflektera över sina ställningstaganden och vad de innebär.

Att den djupare analysen saknas gör också att hyckleriet går obemärkt förbi. Någon kognitiv dissonans uppstår inte eftersom konflikten mellan tidigare uttryckta åsikter/värderingar och de aktuella inte är uppenbar, båda "känns rätt" och därför är de också i samklang. Försöker man diskutera detta tar det ofta stopp, blir skällsord och upprörd stämning, och det är ju symptomen på den kognitiva dissonansen, som de gärna hade sluppit uppleva.

Det enkla svaret är att de personer du refererar till troligen inte inser att de är hycklare, vilket förklarar varför "ingen" tycks skämmas över det.

Folk är retards och lever på gruppnivå. Ändrar gruppen åsikt så ändrar dom sin åsikt. Och det spelar ingen roll om det är pöbel eller poltiker på nationell nivå. Folk vänder kappan efter vinden, dom gillar värmen. Soldyrkare kanske?

När det gäller t.ex. politik så kanske man inte är helt överens med partilinjen. Jag är med i ett parti som vill bygga en ny huvudled vid en gångbro här i stan o riva den. Men (kanske eftersom jag bor bredvid) så vill jag inte att de ska bygga denna huvudled o riva bron.

Jag blir då kallad hycklare av andra som vill bevara bron, för att jag är med i partiet. Om jag går emot partiet, så blir man kallad hycklare av ens partikamrater! Det kommer man inte ifrån, det kanske är så pass vanligt att ingen skäms för det längre?

Det jag gör för att slippa bli kallad nått, är att hålla tyst om saken, på båda sidorna!

De som har makt har aldrig skämts för att vara hycklare. I Marquis de Sades Sodoms 120 dagar skrev han att han Hertigen "är en ynkrygg och stolt över det också". Den skrevs 1789.

Behöver inte vara politik. Skäms inte över något.

Därför att om överhuvudtaget säger något obekvämt, så drar någon annan antingen rasistkortet eller talar om diskriminering.
Att råka utför det kan därefter antingen leda till ett gigantiskt drev i sociala medier som alla älskar att dra igång och som är helt tillåtet för fullkomligt haverera för någon annan eller så kan man antingen bli av med sitt jobb eller något annat, vilket inte många gånger också verkligen behöver ha gått rätt till om man tänker efter.
Så därför håller de flesta tyst om massa saker och säger bara det som förväntas, men tänker helt annorlunda och tänker mest på hur fly problemet eller ansvaret.