"Sänk kraven" säger Ann Heberlein

”Ni tjejer som klagar – sänk kraven på män”

Låst artikel
https://www.svd.se/a/MnLl95/ann-heberlein-singelkvinnornas-forvantningar-pa-man-orimliga


"Män ska vara rika, långa, välutbildade, romantiska och ”kunna prata känslor” för att vara intressanta att dejta. Kvinnors krav på den perfekta partnern är orimliga, skriver Ann Heberlein – och uppmanar dem att tänka om."

"När jag hör Megan Boni sjunga att hon letar efter ”a man in finance” tänker jag på min singelväninna som kollar upp alla potentiella partners på Ratsit innan hon går på dejt.

Min väninna dejtar bara män som har en årsinkomst över en miljon om året, äger sin bostad (helst ett hus och givetvis i ett ”bättre område”, gärna med havsutsikt) och är barnlös. Själv ligger hon på mer modesta 600 000 årligen, har ett barn och bor i en mindre bostadsrätt."

1. Har Ann rätt? Är kraven från kvinnor astronomiska och förväntar de sig mer än vad de själva kan erbjuda?
2. Nu är detta en artikel i SvD och hur mycket hennes tänk reflekterar samhället i stort kan man undra, men är förväntningar för höga rent generellt?
3. Människor är ju "indelade" i skilda socioekonomiska grupper, men verkar det som att kvinnor i alla grupper siktar högre?

Det verkar rimligt att vilja att männen är rika eftersom de annars inte har mycket att komma med.

"Gärna med havsutsikt"

ALlt annat är orimligt, annras är du incel

Men sköter inte det där sig själv då utan att Ann måste in och ge råd?



Nu kanske jag har fel, men snubbar som pratar känslor förvandlas väl mer eller mindre till väninnor och är inte liggbara längre?

Det är skillnad på att prata känslor och att vara en liten gnällig bitch. Det jag tror kvinnor menar när de säger så är emotionellt stabila män som kan uttrycka sina känslor på ett moget vis. Dvs inte soyboys som gråter över minsta lilla eller testo-troglodyter som slår sönder halva möblemanget vid minsta lilla. Män som kan kommunicera helt enkelt.

Håller med i det du skriver. Det är min uppfattning också. Kvinnor vill ha någon som möter dem känslomässigt men som också är manligt stabilare i sina känslor än vad kvinnorna själva är. Vi vet alla hur det ser ut i lesbiska förhållanden.

// CC

Fast det är väl rimligtvis inte de enda alternativen? Jag slår inte sönder möblemanget, jag gråter inte, men likväl vill jag inte heller ständigt älta känslor.

Edit: När det blir för mycket krav på att älta samma känslor, istället för att eventuellt göra något konkret åt dem för att eventuellt göra sig kvitt negativa känslor, så har jag många gånger upplevt det lite som så här:

https://www.youtube.com/watch?v=-4EDhdAHrOg&ab_channel=JasonHeadley

Läste för en tid son om ett fruntimmer som varit på 100 dejter Ingen dög åt henne. Bevare oss väl för såna kvinnor.

Ja, allt fler kvinnor idag har väldigt höga krav på män som bl.a. beror på att många kvinnor är totalt okunniga i vad som är det normala (läs median). Många kvinnor tror att en lön på 50-60 tkr är normalt, att 1,90 lång är strax över medianen och att en man på runt 40 år har minst 5 mnkr i nettotillgångar.

Om kvinnor blev mer insatta i vad "medianen" inom olika faktorer är skulle de troligen också sänka sina krav. Många kvinnor behöver en "reality check".

Sedan, som nämnts så många ggr, det ligger i kvinnans natur att leta efter bästa möjliga partner vilket i sig retar gallfeber på alla feminister då det så tydligt påvisar kvinnans hyckleri.

De manliga rörelserna som börjar tröttna på detta växer vilket gör att många bra, stabila vettiga män drar sig ur spelet och då ökar andelen mindre bra män på marknaden så kvinnornas pool av vettiga män blir allt mindre. I viss mån kan jag således förstå de kvinnor som undrar var alla vettiga, bra män är.


// CC

Ältande är inte heller ett emotionellt stabilt beteende, tror det handlar mer om att kunna uttrycka sina känslor och behov i stunden. Ventilera om du så vill.

Det är väl det jag snappat upp från den feedback jag fått genom åren. Ändå är jag singel, fan.

Det kan ju inte finnas många singelmän utan barn som väljer att bo i hus i ett bättre område? Jag antar att vi pratar om Stockholm. Min bild är att extremt få människor flyttar till "hus i bättre område" i Stockholm ensam (även i de fall de ekonomiska möjligheterna finns), utan det gör man med en partner när det vankas barn. Det kan ju inte vara lätt att dejta någon alls, med de kraven.

Haha, relaterbart. Är väl bara att konstatera att män och kvinnor fungerar annorlunda överlag och försöka hitta en balans.