Var går gränsen för att skryta om pengar IRL?

Jag har varit rätt hård mot en del posters här på forumet som tagit i för kung och fosterland med att informera alla om att inte bara är de multimiljonärer, men deras barn, fru, hundar och marsvin är det också. Jag tror jag förstår varför - eftersom det är så extremt tabubelagt fortfarande att prata pengar fritt så byggs det upp en sekretess, som man sedan urladdar med råge så fort man kommer in på ett anonymt forum. Man tar i å det grövsta.

Påminner mig en del om språkbruket på flashback som används här. Det är ett väldigt ofiltrerat språkbruk där n-ordet och värre flängs omkring som om det inte vore något alls - detta beror nog också på att vi är alla tvingade att hålla en låg profil och akta tungan i verkliga livet, så att när man väl hamnar här så känner folk för att trycka till extra hårt och säga de mest sjuka saker.

Har själv inget emot om någon säger att de har mycket pengar, jag föredrar det varje dag i veckan framför rika människor som låtsas vara fattiga (det är fan det värsta som finns) för att flyga under radarn. I verkliga livet så är folk mer försiktiga än här när de skryter så de situationerna uppstår inte speciellt ofta. Funderar ofta hur jag själv skulle agera om jag blev stenrik.

Det vore ju synd om man skulle behöva dölja sin lycka, om man nu blir lycklig av att ha mycket pengar (vilket jag tror att jag skulle bli, men tar det när den dagen kommer). Tror ni att det kommer förändras på sikt, att tabu kring pengar kommer att klinga av? Om man tänker på det, mycket av det som var tabu att snacka om för 60-70 år sedan är inte det idag... så logiken indikerar ju att det borde vara så. Men kanske är pengar en evigt laddad sak som aldrig kan diskuteras fritt i det verkliga livet. Vad tycker ni?

Man har all rätt i världen att vara lycklig för att man har pengar.
Man kanske skall fråga sig vad bevekelsegrunden är för att tala om det för andra.
Och att "tala om" det för andra genom tydliga signaler utan att direkt uttala det.
Var går gränsen?
En gräns kan väl tänkas gå där folk blir irriterade.
Bekymrar man sig ej om detta utgör ju inte det en gräns.

Kul skrivet om sillryggarna på flashback

Nu har jag väl aldrig varit stenrik i den meningen men jag tjänade kanske dubbelt ibland tre gånger så mycket som minna vänner. För min egen del så kände jag inget behov av att prata om det. Det var liksom lön för jobb som alla andra fast högre. Det handlar kanske inte om att flyga under någon radar utan att man inte bryr sig. För mig var och är inte pengar en livsstil utan ett medel som jag skulle ha förvaltat bättre...

här går gränsen:

https://i.kym-cdn.com/photos/images/newsfeed/002/638/668/709.jpg

https://i.kym-cdn.com/photos/images/newsfeed/002/638/669/936.jpg

Jag tror att det blir mindre och mindre tabu bland yngre generationer med tanke på alla influencers som skryter med sin extravaganta livsstil och har miljoner följare.

Tycker själv det är tråkigt att det är så känsligt och det är kanske därför jag ibland skryter här, framförallt när jag druckit för mycket rusdrycker.

Blir själv bara glad och inspirerad när det går bra för folk. De får gärna vara öppna med mig men i princip ingen är det pga att det är så känsligt.

Antar att det handlar om avundsjuka. Jag lunchar ibland med ett gäng sekreterare på jobbet som förmodligen tjänar mindre än 10% jämfört med mig och då undviker jag så klart att prata om pengar. Man blir väldigt ödmjuk när man pratar med dem och hör hur de lever och semestrar osv.

Tar det rätt lugnt ute i riktiga världen, inte för att dölja att jag har pengar utan mest för jag är rätt ointresserad av attributen som visar det. ingen som ser mig första gången skulle tro jag har pengar för jag är totalt ointresserad av kläder, har visserligen en del dyrare attiraljer, men de står inlåsta i vapenskåpet. 15 år gammal bruksbil, en äldre visserligen rätt dyr hoj och en entusiastbil som står i garaget 9 månader om år. Gården är betald och jag har aldrig haft några lån annat än studielån som för länge sedan är betalt.

Vill heller inte locka till mig rånare eller lycksökare, har inga behov att flasha, gillar inte att resa så mycket annat än till Norge Danmark och Tyskland. Trivs inte i varmare länder och heller inte bland mycket folk. Det är jag det.

Någon splurge måste du väl ändå ha? Kanske ett ur för några hundra lakan vore på sin plats ändå så att vi andra knösar vet vem vi har att göra med? Riff raffet skulle inte känna igen den ändå.

Nej, men jag har ett kikarsikte för runt 50

Gränsen går när man lyckats ljuga tillräckligt för att bruden ska bli intresserad och sära på benen. Vilken summa man måste ljuga om varierar.

Vi har alla olika intressen.

Du gillar jakt och det som hör till.
Kanske ett Purdey eller VO finns i ditt vapenskåp?
De som vet vet.
Ofta räcker det bra så

Nu är jag visserligen fattig, men jag umgås också med andra som är fattiga och då är det bäst att låtsas att man är pank hela tiden (även när man inte är det). Annars kommer förfrågningar om lån och ekonomiska bistånd. De som lånar pengar betala ofta inte tillbaka om man inte slösar mycket tid och energi. Berättar inte ens för mina barns mammor hur mycket pengar som finns på banken.

Så jag kan tänka mig att många som har det bra föredrar att flyga under radarn av den anledningen. Lätt hänt att man blir ovän med alla i bekantskapskretsen om man pratar om hur mycket pengar man har och sedan inte vill dela med sig.

Jag förstår inte riktigt frågan. En del tjänar över en miljon i månaden, men lever enkelt ändå. Andra köper en ball bil för sms-lån, fast de knappt har en inkomst. Är trådfrågan vad nedre beloppsgränsen är, eller övre i förhållande till tex sin förmögenhet, eller orsaken till att man skulle behöva skryta, eller nåt annat?