Citat:
Ursprungligen postat av
malin91234
Chiara ser ju troligen mormor som sin primära vårdnadshavare och Nicci som sin andra (pappan i många fall) och pappan går ju vanligtvis till jobbet osv.
Så länge mormor står tryggt kvar och är hemma med Chiara borde väl inte hon fara illa av att Nicci flänger.
Det är väl när personen högst upp i anknytningslistan flänger som det påverkar barnet
Jag känner personer som vart med om liknande som barn, där mormor (pappan fanns ej med i bilden) tagit på sig föräldrarollen. I inget av fallen har dessa mått bra som vuxna.
Jag kanske tar extra hårt på detta (andra, bl.a. du ser ju detta som nåt helt naturligt)
då jag har en släkting som i vuxen ålder är totalt förstörd av droger och psykisk ohälsa.
Där mamman valde just vänner och fester framför barnen. Och mormor tog hand om dom. Det andra barnet sitter i fängelse (Min kompis har också blivit uppfostrad av sin mormor med mamman närvarande som prioriterat annat, gör just nu en utredning för EIPS)
Visst "anekdotisk bevisföring" men jag vet många som känner en stor tomhet genom försummelse av mamman.
Jag är övertygad om att mamman/pappan/adoptivförälder är viktigast för barn (eller har aldrig hört folk säga att dom mår dåligt pga mormor eller farmor försummat dom, enbart föräldrar.
Annat vore det om mormor adopterade för att föräldrarna inte alls finns eller kan ta hand om barnet.
Det är inte fel vid nödfall, alternativet att de hamnar hos okända är självfallet mkt värre Men N verkar ju
välja detta. Det är det jag reagerar på och att ni tycker att det är ok. Varför då?
Jag var själv 20 när jag fick min första, att skylla på ålder är inte rätt när man ändå velat ha barn så länge som N påstår. Uppenbarligen är hon inte beredd att ta en paus från partylivet.
Mina barn är unga vuxna och jag & pappan ska ut och dansa i kväll. Vi tog igen det när barnen blev äldre. Men självfallet kan man festa även som småbarnsförälder, inte det jag säger. Men att vara borta från ett så litet barn så länge. Det är ju inte bara denna resa.