Varför tjänar ingenjörer så lite?

Snittlönen för en läkare är lite över 47k. Menar du att ingenjörer tjänar strax över 30k, som undersköterskor?

Snittlönen för kirurg är runt 80k. Civilingenjör lönen verkar stagnera på iaf <67k, möjligtvis max 80k vid chefsbefattningar.

Ekonomer kan tjäna alltifrån 40k-600k i månaden för olika chefsbefattningar, investerararvoden, optionsprogram, styrelsearvoden, etc.

Civilingenjörer har sällan en möjlighet att tjäna mycket pengar ifall de ej byter spår och jobbar som något en ekonomiutbildat egentligen är lämpad för.

Löneskillnaden mellan en nyexad kemiingenjör på ett familjeägt bolag i Säffle och en engineering manager på ett internationellt it-bolag i Stockholm är sannolikt så stor att det är frågan om det ens är meningsfullt att tala i så breda termer. Ett problem för ingenjörer i stort, men det är nog sant för många om inte de flesta yrken, är att organisationer i Sverige är så platta att karriärstegen åtminstone inom IT är väldigt begränsad. Om du har en senior utvecklarposition så finns efter tech lead i princip bara EM och CTO kvar, vilket alltså är två tjänster på hela bolaget och där samtliga i princip är helt andra yrken än det du tills dess verkat inom (se https://en.wikipedia.org/wiki/Peter_principle). Läkare verkar åtminstone ha något liknande rang och de finns krav på fortbildning för specifika uppgifter, den tydligheten underlättar nog i löneförhandlingen även om arbetsgivaren (vanligen landsting) säkert inte badar i pengar.

Som alltid tjänar man i goda tider betydligt mer som konsult eller stafettläkare, i extremfall upp emot det dubbla. Kan för lite om läkare men fördomen säger att dom riktigt stora pengarna finns i att bli shill för läkemedelsbolagen.

Enl glassdoor verkar åtminstone IT-lönerna i Stockholm som du säger stagnera någonstans runt 70-75tkr (möjligen något högre). Känner personligen till även rena utvecklarpositioner där lönen varit över 90tkr men då har det rört sig om specifika kompetenser som varit mycket eftertraktade, tänk vissa segment av AI när det var som mest hype.

Som du säger, vill man vara petnoga så betalas inte den överväldigande majoriteten av de riktigt höga lönerna för ingenjörer ut för att utföra ingenjörsuppgifter utan för att vara en manager. Å andra sidan kan vägen dit kräva en ingenjörsbakgrund. Men man ska ha klart för sig, om man inte tror att man passar för att leda andra ingenjörer och vara deras representant och tydligt kunna kommunicera deras behov för en ledning (och ledningens behov för ingenjörer) så kommer ens löneutveckling inte vara i närheten av de i det övre segmentet.

Det är skillnad på högskoleingenjör och civilingenjör.

Ingenjörer har ofta autism och har problem med sociala normer och förtjänar därför mindre i lön.

De stora bolagen har lyckats bra med att hålla nere konsultarvoden som inte rört sig mycket på 20 år. Det är en orsak, tror jag, till varför lönerna stagnerar. Sveriges ekonomi som helhet har också blivit sämre och valutan har tagit stryk. Danska ingenjörer tjänar ungefär lika mycket som svenska, nominellt i respektive lands valuta, men danska kronan är värd 50+ % mer. Ingenjörsyrket har lägre status i Sverige än i många andra länder i Europa.

Problemet som läkare är kassa löner, dåliga villkor och arbetstider tills man blir specialist vilket tar 7-8 år efter examen minst. + 5.5 års studier.

Man är liksom låst tills dess att man är specialist.

Man kan väl till det exempel lägga att en 3-rummare kostar 6 mkr i Stockholms innerstad och 1mkr i Säffle så att man tjänar mer i Stockholm gör inte att man har mer i plånboken. Samma för t.ex sjuksköterskor som kan tjäna 10k mer i Stockholm än i Malmö men det är en ren förlustaffär om man räknar med boendekostnaden.

Jo inom områden som inte är väldigt heta och där spetskompetens är mycket begränsad och en bristvara blir arvoden och löner låga. Dessutom är det lätt att i Sverige ta in ingenjörer från hela världen tex. Indien vilket pressar ner löner överallt så länge inte svenska språket är nödvändigt i arbetet. Det är bara att titta på företag som Northvolt som väl har 75% av arbetskraften i Skellefteå rekryterad från utlandet vilket gör att inte ens arbetsmarknaden i mindre attraktiva regioner är bra. Lönerna där är dessutom bland de lägsta i Sverige vilket aldrig varit möjligt utan fri tillgång till arbetskraft från hela världen.

Absolut men nu diskuterades väl specifikt löner? Utgår vi från nån slags bang for buck i medel så ligger sannolikt stafettläkaren extremt bra till. Lönespridning generellt i Sverige är väl så låg att om du väl kan hitta ett kvalificerat yrket på en mindre ort är det nästan alltid hyfsat konkurrenskraftigt sett till ekonomi och livskvalitet - problemet är väl ofta att efterfrågan av dessa tjänster är liten eller obefintlig och att även om en tjänst skulle dyka upp så finns ofta en partner att ta med i beräkningen. Även när man flyttat myndigheter så är det väl en relativt liten del av de anställda som relokerat.

En 3:a i innerstan ligger nog närmre 8 miljoner, men vill man problematisera det så är inte storleken på boendekostnaden så uppenbar som man först kan tro. Nästan alla i en 3:a i innerstan har gjort någon typ av bostadskarriär, vilket är svårt att göra i Säffle men historiskt varit relativt enkelt i Stockholm. Kostnaden för ett bostadslån vid en belåning runt 65-70% har i snitt de senaste 15 åren ofta varit i paritet med att hyra, åtminstone om vi pratar det nya hyresbeståndet. Mycket talar för att en genomsnittlig bostadskarriär i Stockholm under en livstid med stor sannolikhet är en vinstaffär jämfört med att hyra nästan var helst annars i Sverige, för dom rikaste handlar det ofta om flera miljoner. Sedan finns tecken av ett pyramidspel så det är ju väldigt svårt att sia om framtiden, skulle vi t.ex. få allmän fri hyressättning skulle priserna kunna kollapsa. Stabiliserande faktor är väl att till skillnad från stora delar av västvärlden så äger i princip ingen i Sverige fler än en bostad på ren spekulation.

Inte alla "ingenjörer" är ingenjörer, många pysslar med IT - ett yrke för idioter där KY-utbildade har tagit över helt. Man kan inte förvänta sig mycket pengar om en programmör kan utbildas på 2 år och göra samma jobb.

Att bli ingenjör är en större bedrift än att bli läkare, på så sätt att det är mycket större avhopp från ingenjörsutbildningen än läkarutbildningen, och många måsta plugga många extraår innan de når examen. Främst för att utbildningen är svårare. Läkare lär sig nästan ingen universitetsmatte, vilket är märkligt eftersom de kan forska och ska jobba med statistik. Vissa hoppar av från ingenjörsutbildningen just för att universitetsmatematiken är abstrakt och svår att begripa, och andra för att utbildningen har många stora praktiska laborationer och projekt, även det med avancerade problemlösning, som man kanske inte hinner med på schemalaggd tid.

En förklaring kan naturligtvis även vara att många läkarstudenter har högre gymnasiebetyg, men gymnasiebetyget säger inte allt, och vissa ingenjörsstudenter kan ha toppbetyg från gymnasiet men måste ändå hoppa av. Läkarutbildningen har högre tröskel in, och ingenjörsutbildningen högre ut, och man kan diskutera vilket som ska ses som störst bedrift att ta sig över.

Jag tänker att ingenjörsstudenter tar stor risk när de börjar utbildnngen för att risken är stor att de aldrig blir färdiga eller att de måste plugga väldigt länge. Detta skrämmer bort många. Många som skulle kunna bli lysande ingenjörer väljer att bli hantverkare eller liknande. Om man ska locka fler till ingenjörsyrket borde man kompensera dem ekonomiskt för denna risk.