Bosnien är som större delen av världens patriarkalt präglade länder ett riktigt u-land när det gäller kvinnorätt och barnrätt, dvs synen på barn och vad som kan betraktas som lämpliga uppfostringsmetoder.
Läs gärna mer om Nulls fantastiska hemland och ha det i minnet när ni hör henne spotta över svenska myndigheter:
"Trots att Bosnien och Hercegovina har undertecknat och ratificerat internationella konventioner om barns rättigheter, som FN:s barnkonvention, kvarstår utmaningar när det gäller att omsätta dessa rättigheter i praktiken.
Våld mot barn är en allvarlig fråga som påverkar deras fysiska och psykiska hälsa samt möjlighet till utveckling. Tyvärr är det
ett utbrett problem i Bosnien och Hercegovina.
Enligt en rapport från Unicef har omkring 85 procent av barnen i landet utsatts för någon form av våld. Detta kan vara fysisk bestraffning, sexuellt våld, mobbning eller emotionell misshandel.
Fysisk bestraffning av barn är fortfarande
vanligt förekommande i hemmen, trots att det är olagligt enligt nationell lagstiftning. Många föräldrar anser att fysisk bestraffning är en acceptabel form av disciplinering och används som ett sätt att uppfostra sina barn. Detta innebär att barnen inte ges möjlighet att uttrycka sin åsikt eller delta i beslutsfattanden som påverkar dem.
Sexuellt våld mot barn är en annan allvarlig form av övergrepp som förekommer i Bosnien och Hercegovina. Detta inkluderar sexuella övergrepp, barnpornografi och människohandel. Det är viktigt att notera att sexuellt våld mot barn är ett mycket underrapporterat brott på grund av rädsla för stigmatisering och brist på medvetenhet om rättigheterna hos både barn och vuxna.
Barn som utsätts för våld riskerar att drabbas av långsiktiga fysiska, psykiska och sociala påföljder. Det påverkar deras utbildning, deras möjligheter att delta i samhället och deras förmåga att bygga meningsfulla relationer. Det är därför avgörande att stärka skyddet av barn och arbeta för att förebygga och bekämpa våldet mot dem."
https://praktisksolidaritet.se/barns-rattigheter-och-skydd-mot-vald-vad-vi-behover-veta-om-situationen-i-bosnien-och-hercegovina/
BOSNIEN OCH HERCEGOVINA – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer; situationen per den 15 maj 2021
"Det finns omkring 1700 barn i landet som saknar föräldrars omsorg. Arbete pågår med att reformera landets skyddssystem för dessa barn, från institutionsplacering till familjehemsplaceringar. Barnaga är vanligt förekommande, även om statistiken är bristfällig. Enligt UNICEF har hälften av alla barn mellan 2–14 år utsatts för våld i hemmet. Barnaga inom familjen är förbjudet i Republika Srpska men inte reglerat på nationell nivå eller i Federationen och Brčko-distriktet. 2019 tog den nationella ombudsmannen emot 198 klagomål rörande barns rättigheter. Det förekommer att barn utsätts för människohandel, sexuellt utnyttjade och organiserat tiggeri. Under kriget på 1990-talet användes tusentals barn för militära ändamål. Idag är sådan rekrytering kriminaliserad. Det finns ännu ingen lag mot sexuell exploatering av barn. Barnäktenskap förekommer. Staffbarhetsåldern är 14 år.
Landet är ursprungs-, genomfarts- och destinationsland för människohandel för sexuell a ändamål, tvångsarbete, tiggeri och tvångsäktenskap. Global Slavery Index 2020 uppskattar att cirka 12 000 personer i landet lever i någon form av modernt slaveri. 80 procent av dessa är kvinnor och flickor. Romer är överrepresenterade i statistiken och många är minderåriga. Den straffrättsliga regleringen av människohandel är inte harmoniserad mellan statlig nivå och entitetsnivå. I januari 2020 antog ministerrådet en strategi för att motverka människohandel.
Endast 40 procent av landets kvinnor i arbetsför ålder har en inkomstbringande sysselsättning, varav majoriteten arbetar inom servicesektorn. I genomsnitt tjänar kvinnor omkring 20 procent mindre än män. Nepotism, könsdiskriminering och sexuella trakasserier i arbetslivet är vanligt förekommande. Kvinnor är underrepresenterade på ledande positioner i förvaltningen och i näringslivet.
Samhället i stort präglas av patriarkala strukturer, vilket gör att kvinnans ställning ofta är underordnad mannens både offentligt och privat. Män står exempelvis för den absoluta merparten av egendomsinnehav i landet och det är vanligt förekommande att det är mannen som står som ensam registrerad fastighetsinnehavare för familjens bostad. Kvinnor är 15 (22) underrepresenterade på ledande befattningar i politik, förvaltning och näringsliv.
Våld i hemmet och könsrelaterat våld är kriminaliserat men ses ofta som en familjeangelägenhet. Kvinnor som utsätts för våldtäkt drabbas av fördomar och stigmatisering från omgivning och myndigheter, vilket leder till att många inte anmäler brottet. Hälften av alla kvinnor över 15 år uppger att de har utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld, enligt OSSE, men bara 5,5 procent anmälde händelsen eller bad om socialt stöd. Precis som på andra håll uppges att våld i hemmet och könsrelaterat våld har ökat kraftigt under pandemin. De flesta skyddsboenden är underfinansierade.
Bosnien och Hercegovina rankades på plats 73 av 189 stater i UNDP:s senaste index för mänsklig utveckling från 2020.
Enligt International Planned Parenthood Federation (IPPF) använder knappt tolv procent av kvinnorna moderna preventivmedel. Endast gynekologer kan skriva ut preventivmedel och kostnaderna är höga. Abort är lagligt under de första tio veckorna av graviditeten men tillgängligheten till säker abort är begränsad. Medicinsk abort är inte tillgänglig. Sex- och samlevnadsundervisningen skiljer sig mellan entiteter och kantoner. Det lokala styret avgör om och i vilken utsträckning sådan undervisning ingår i undervisningen. Generellt är medvetenheten kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter låg.
Politiker anklagas inte sällan för maktmissbruk och korruption, men ytterst få fall leder till åtal, och än färre till fällande domar. Landet föll i Transparency Internationals korruptionsindex år 2020 till plats 111 (från plats 89 år 2018). Den statliga anti-korruptionsmyndighetens samordnande mandat är svagt och effektiv övervaknings- och utredningskapacitet för korruption inom offentliga företag och vid offentlig upphandling saknas.
I allt väsentligt saknas det inom rättsväsendet särskild kompetens för att utreda och lagföra sexuella och könsbaserade brott, sådana brott leder sällan leder till fällande domar.
Kvinnor är underrepresenterade i de politiska partierna, särskilt på högre poster. Enligt vallagen ska minst 40 procent av vallistorna bestå av det underrepresenterade könet, men i folkvalda församlingar på stats- och entitetsnivå är andelen kvinnor endast cirka 20 procent. Jämfört med de tre konstituerande folkgrupperna är landets 17 erkända nationella minoritetsgrupper kraftigt underrepresenterade. Exempelvis finns inga representanter för de nationella minoriteterna i det nationella parlamentet.
Landet är ursprungs-, genomfarts- och destinationsland för människohandel för sexuell a ändamål, tvångsarbete, tiggeri och tvångsäktenskap. Global Slavery Index 2020 uppskattar att cirka 12 000 personer i landet lever i någon form av modernt slaveri. 80 procent av dessa är kvinnor och flickor. Romer är överrepresenterade i statistiken och många är minderåriga. Den straffrättsliga regleringen av människohandel är inte harmoniserad mellan statlig nivå och entitetsnivå. I januari 2020 antog ministerrådet en strategi för att motverka människohandel.
Lagen förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet. Efterlevnaden är dock bristfällig och hbtqi-personer utsätts fortsatt för hot, våld och diskriminering. Organisationen Sarajevo Open Center dokumenterade ett hundratal fall av hets mot folkgrupp, hatbrott och diskriminering under 2019. I familjelagstiftningen på entitetsnivå erkänns varken samkönade äktenskap eller partnerskap. Transpersoner saknar möjlighet att genomgå könskorrigerande operationer i landet.
Lagstiftning finns för att förhindra diskriminering av personer med funktionsnedsättning, även om enhetliga definitioner saknas. Trots detta är diskriminering vanligt förekommande, och personer med funktionsnedsättning tillhör fortfarande de mest utsatta i landet. Bristande tillgänglighet gör att personer med funktionsnedsättning i stor utsträckning utesluts från det offentliga rummet. Barn med funktionsnedsättning har svårt att få tillgång till lagstadgad skolundervisning. Sociala och medicinska inrättningar är dåligt anpassade. Kvinnor med funktionsnedsättning löper störst risk att utestängas från arbetsmarknaden, oavsett typ av nedsättning. Arbetsgivarna prioriterar krigsveteraner med funktionsnedsättning, en grupp som främst består av män."
