2012-11-26, 02:47
  #13
Medlem
yggdrazils avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ap4thy
Rätta mig om jag har fel, men det är impulsen (Delta P) man får ont av. (Vad gör ondast, att få ett kg bly i huvudet eller ett kg bomull, samma yta?)
Impulsen är F*T, kraften gånger tiden den uträttas. Enligt ditt resonemang gör det lika ont att utsättas för en stark kraft under kort tid (som ett slag) som en svag kraft under en lång tid (som en smekning).

Personligen skulle jag vilja lägga in ett hastighetsberoende där, F*T*v=F*s=E, vilket stödjer min tidigare ide om deformeringsenergi.

I verkligheten finns nog flera termer, exempelvis kan man tycka med medelstor kraft och låg hastighet och på så sätt deformera en bit hud ganska mycket utan att göra ont, så det finns not åtminstone en term som behandlar det. Detta skulle dock ha ytterligare en hastighetsfaktor. Kanske finns en ondhetsterm som skalar linjärt med tiden för liggsår eller utmattning.
Citera
2012-11-26, 09:05
  #14
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av yggdrazil
Impulsen är F*T, kraften gånger tiden den uträttas. Enligt ditt resonemang gör det lika ont att utsättas för en stark kraft under kort tid (som ett slag) som en svag kraft under en lång tid (som en smekning).

Personligen skulle jag vilja lägga in ett hastighetsberoende där, F*T*v=F*s=E, vilket stödjer min tidigare ide om deformeringsenergi.

I verkligheten finns nog flera termer, exempelvis kan man tycka med medelstor kraft och låg hastighet och på så sätt deformera en bit hud ganska mycket utan att göra ont, så det finns not åtminstone en term som behandlar det. Detta skulle dock ha ytterligare en hastighetsfaktor. Kanske finns en ondhetsterm som skalar linjärt med tiden för liggsår eller utmattning.

Nej. Impulsen, I = int(Fdp]. Med F=dp/dt fås att I= dP. Dvs. Snabb ändring av rörelsemängd gör ont.

http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6relsem%C3%A4ngd

En bit från botten.

Det som gör ont, oavsett vad, är stora normalkrafter, och kraften är inverst proportionell mot delta t, dvs. ju mindre tid det tar för ett objekt att ändra hastighet, ju större är impulsen och därmed normalkraften (newton II, impulslagen)
Citera
2012-11-26, 10:00
  #15
Medlem
MeanMEs avatar
Nej det gör man inte.

Tvärt om faktiskt skulle jag vilja hävda.
För att du ska kunna focusera kraften från slaget krävs att du klarar av att hålla näven stum. Man försöker ju träffa med lång och pekfingrets knogar vid ett vanligt knytnävsslag i kampsport. Stora nävar dvs oftast större person och proportsionerligen mer muskler borde ju ge att det finns större möjlighet att hålla näven stabil vid större kraft. I annat fall slätas kraften fort ut på de andra knogarna.

Stämmer med egen erfarenhet med, då när man kört fighting på träning har man ibland undrat vad någon "lilleplutt" sysslat med, när de kört för fullt, när mamma ens hade kunnat hörvla till en värre. Medans när man ställs mot en lika stor luffs som en själv vet man att man kommer ha ont efteråt.

Sedan finns det tusen och en olika tekniker och scenarier man kan måla upp men rent generellt nej.
Citera
2012-11-26, 10:09
  #16
Medlem
Masturblijas avatar
Mycket av det beror på teknik samt träning, får du med höft rycket i ditt slag, kan du slå korrekt så att du utnyttjar all kraft? Vilken massa har du? Det finns många faktorer.
Citera
2012-11-26, 13:01
  #17
Medlem
yggdrazils avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ap4thy
Nej. Impulsen, I = int(Fdt]. Med F=dp/dt fås att I= dP. Dvs. Snabb ändring av rörelsemängd gör ont.

http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6relsem%C3%A4ngd

En bit från botten.

Det som gör ont, oavsett vad, är stora normalkrafter, och kraften är inverst proportionell mot delta t, dvs. ju mindre tid det tar för ett objekt att ändra hastighet, ju större är impulsen och därmed normalkraften (newton II, impulslagen)
Det du säger när du säger I=dp är ändring av rörelsemängd, inte snabb ändring av rörelsemängd. Som sagt, enligt detta resonemang gör det ont att bli sakta accelererad, som exempelvis en putt. Det ger en ändring i moment.

Att det är krafter som spelar roll har jag lättare att tro på. Det gör trots allt ont att trycka på huden tillräckligt hårt. Sen är frågan kanske om vi försöker mäta ackumulerad smärta eller smärta per tid. Skillnaden mellan kraftresonemanget och deformeringenergiresonemanget är en faktor av en längddimension. Jag skulle säga att de två är mer eller mindre ekvivalenta och att faktorn beror på huden/kroppen där man trycker. Exempelvis gör det inte så ont att trycka på bukfettet som det gör att trycka på revbenen.
Citera
2012-11-26, 14:45
  #18
Medlem
awestbys avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Crejzi
Ja det kanske den är, men energin delar då upp sig på en mindre yta, alltså får man mer ont på den lilla ytan. Tänk dig en nål, man behöver knappt tillsätta någon kraft alls för att den ska penetrera exempelvis hud eller tyg.
Så spelar som någon skrev också andra faktorer in, hastighet i slaget etc.
Ja men en nål gör också mycket mindre "skada" (om du inte sätter den i huvudet eller ögat)

Naturligtvis är det lättare att penetrera med en nål eftersom du kan samla energi på en mindre yta.

Men om du skall demolera en bil (ge mest skada) skulle du använda en hammare eller en slägga då?

Du får inte blanda in känslan (ont) med den fysiska skadan. sedan är det naturligtvis stor skillnad på människor och bilar.

så jag står fast att en större hand vill ge mer skada, för den vill kunna slå med mer kraft
Citera
2012-11-26, 14:55
  #19
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av yggdrazil
Det du säger när du säger I=dp är ändring av rörelsemängd, inte snabb ändring av rörelsemängd. Som sagt, enligt detta resonemang gör det ont att bli sakta accelererad, som exempelvis en putt. Det ger en ändring i moment.

Ska naturligtvis vara dI/delta(t) , eller egentligen rätt och slätt acceleration. :P

Citat:
Att det är krafter som spelar roll har jag lättare att tro på. Det gör trots allt ont att trycka på huden tillräckligt hårt. Sen är frågan kanske om vi försöker mäta ackumulerad smärta eller smärta per tid. Skillnaden mellan kraftresonemanget och deformeringenergiresonemanget är en faktor av en längddimension. Jag skulle säga att de två är mer eller mindre ekvivalenta och att faktorn beror på huden/kroppen där man trycker. Exempelvis gör det inte så ont att trycka på bukfettet som det gör att trycka på revbenen.

Det är ju rent tryck det handlar om då. Ett slag är ju inte tryck, det är en impuls.

En pistolkula gör tex. väldigt ont, ett basebollträ gör också ont medan en fjäderupphängd gummistock gör inte alls ont.

Vad är då skillnaden? Jo, anslagsenergi. Om basebollträet vägde exakt lika mycket, var lika stort och svingades lika fort, men böjde sig då man slog någon med det så hade man fått mindre ont.

Jämför vidare med att slå på något med handen, om saken går sönder känns det inte, om saken håller så gör det förbannat ont om föremålet är stumt. Det beror på att du förändrar rörelsemängden mycket under kort tid.

Anledningen är deformationer, men dessa är inte relevanta om det tar evig tid för att de ska uppkomma.
__________________
Senast redigerad av Ap4thy 2012-11-26 kl. 14:58.
Citera
2024-05-04, 18:08
  #20
Medlem
Crejzis avatar
Kanske små händer har bättre förutsätningar att "träffa rätt" på t.ex. nervöppningar såsom cpknölen etc... Men stora händer känns som ett säkrare kort med rätt träning ändå.
Citera
2024-05-04, 19:21
  #21
Avslutad
Citat:
Ursprungligen postat av Crejzi
Ja, eftersom trycket blir större ju mindre area det är enligt formeln F (kraft) / A (area).

Om en människa med stora händer slår med en kraft på 100 newton blir det inte lika stort tryck som om en människa med små händer slår med samma kraft.

Eller är det bara kraften i Newton man går efter?

Nej. Trycket blir lägre eftersom du träffar med knogarna i båda fallen, och i fallet med små nävar väger dessa mindre
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in