Socialtjänsten tar barn från familjer

Då tar vi det igen eftersom du missade att svara:

"Socionomprogrammet är överlägset i uppbyggnad för arbete inom myndighet. Sist men inte minst, brasklappen du och alla dina åsiktsgelikar aldrig tänker på, det är fullt möjligt att som socionom läsa in kurser och komplettera utbildningen. Är du säker på att socialsekreterarna bara har sina 210 hp? Och hur vet du vem av socialsekreterarna som är socionom eller har annan universitetsutbildning? För det är inte bara socionomer som arbetar på socialkontoren, vilket jag menar kan utgöra en del av problemet."

På socialkontoren arbetar socionomer, beteendevetare, personalvetare och en och annan jurist som socialsekreterare. Det finns även andra extremt märkliga anställningar av ekonomer och arbetsterapeuter. Det finns även socialsekreterare med både gedigen praktisk kompetens och komplettering med utbildningar. Kritikerna talar alltid om "20-åriga nyexade socionomer" och det är uppenbart att ni inte har någon som helst insyn gällande den yrkesgrupp ni kategoriserar. Så jag undrar igen, HUR vet du att de socialsekreterare du kritiserar är just socionomer utan erfarenhet och annan utbildning? Hur vet du att de socialsekreterare som utgör ett problem INTE råkar vara just beteendevetare, personalvetare eller med annan mindre anpassad yrkesbakgrund? Hur?

Det spelar ingen större roll om det finns möjlighet att komplettera med annan utbildning. Problemet är socionomerna och deras personlighet. Du har ju själv påpekat att kvinnor är i majoritet och att nästan samtliga är socialdemokrater. Det smittar av sig på handläggningen, eftersom det mestadels är socionomerna som gör utredningarna och LVU-utredningar i synnerhet. Du kan läsa hur mycket som helst på högskola, men det gör dig inte automatiskt lämplig att jobba med människor i svåra situationer och fatta livsavgörande beslut.

Citat:

Ursprungligen postat av Septemberflicka

Och hur vet du vem av socialsekreterarna som är socionom eller har annan universitetsutbildning? För det är inte bara socionomer som arbetar på socialkontoren, vilket jag menar kan utgöra en del av problemet."

Jag vet vem som skrivit utredningarna och journalanteckningarna jag läst och vad det har för utbildning.

Det är socionomerna som skriver utredningarna och det är vad som diskuteras och kritiseras. Utredningarna är inte rättssäkra och har grova brister. Många har den kritiken och det är känt att det förhåller sig på det sättet, men ändå vinner soc nästa varje LVU-mål. Det menar jag inte är helt korrekt i alla fall och har inte stöd i lagen. Det finns många barn där ute som sannolikt inte ska vara omhändertagna överhuvudtaget som hålls kvar för att soc kan hålla kvar barnen, när de väl fått tag på barnen. Föräldrarna som drabbas är helt rättslösa.

Vad hjälper det om utredningarna har så stora brister att IVO underkände 2 av 3 undersökta utredningar.

Det är väl bara att leta upp lite platsannonser och läsa vad som krävs? Jag har själv sett många där man accepterar nyutexaminerade socionomer för jobb med LVU-utredning. Det borde inte vara ok och accepteras, men det verkar inte vara så populärt att jobba med att soc tar vad de får.

Därför att det finns namn på utredningarna jag läst. Svårare än så är det inte.

Därför att det bara är att slå upp namnet och alla är på linkedin. Det är bara att läsa innantill vad hen har för utbildning. Vad har du för anledning att skydda socialsekreterare som gör fel och brister?

Du har fram till nu byggt din argumentation på samma argument som FU/Palm mfl dvs att socialsekreterare inte har tillräcklig kompetens pga att de inte lär sig något på socionomprogrammet. Det du skriver nu innebär att du förtydligar att din argumentation bara är dimridå. Det handlar snarare om att du antar att det är en speciell sorts människor som läser socionomprogrammet och dessa människor har x antal egenskaper som gör att de inte är lämpliga att arbeta med någon som helst myndighetsutövning. I din fortsatta argumentation bör du förhålla dig ärlig och använda det fetstilta.



Hur många personer gäller det? Det finns ca 40 000 socionomer i Sverige. Det finns 275 600 anställda i socialtjänstens olika verksamheter och i den kommunala hälso- och sjukvården. Bland socialsekreterarna hittar du alltså socionomer, beteendevetare, personalvetare, jurister, arbetsterapeuter, ekonomer mfl.



Har du dåligt minne? Vi har redan tagit detta men vanan trogen så inser jag att jag behöver ta det igen. Myndighetsutövningen är beslutsfattandet, inte utredningen. Utredningen kan genomföras av personer med alla möjliga akademiska bakgrunder, av personer vars namn inte ens behöver finnas med i utredningen. Det lämpliga kan diskuteras.


Nu handlade bristerna om annan kritik än just felaktiga beslut men "ni" vill gärna utgå från att det handlar om felaktiga beslut och en massa omhändertagna barn som egentligen skulle vara hemma hos sina föräldrar. Det är inte en tolkning som skulle klassas som varken ärlig, korrekt eller rättssäker.




Självklart, just därför att nyexade inte tillåts arbeta självständigt eller beslutsfattande förrän efter två år. Oavsett vilken bransch och yrkeskår det gäller, läkare eller bilmekaniker, så räknas upplägget som kvalitativ upplärningsmetod. Det är heller inte ovanligt att de nyexade arbetar "by the book" och är väldigt noggranna, just för att de har färska kunskaper och är osäkra.



Jag har inte alla mina utbildningar eller arbetsgivare upplagda på Linkedin, varken Ladok eller interna. Skulle av erfarenhet inte ens säga att det är kutym. Google, Linkedin och din känsla/uppfattning/högst begränsade erfarenhet är de källor du hänvisat till, på dessa kommer du inte långt.

Det har inte bara med kompetens att göra, utan också personlighet givetvis. Jag har inget med FU och Palm att göra, utan min kritik handlar enbart om upplevelsen många klienter har att socialtjänsten inte skriver sakliga och objektiva utredningar om föräldrar, som leder till felaktiga LVU. Du har ju själv erkänt att det till 90% är sossar som jobbar inom svensk socialtjänst och jag menar att det påverkar kvaliteten på utredningarna. Det blir för mycket personligt tyckande och förutfattade meningar som resultat av det, vilket klienterna får betala dyrt för. Skadan drabbar enbart klienterna och inte socialtjänstens personal när barn omhändertas på felaktiga grunder.




Ja men utredningarna görs av socionomer och det är vad som skrivs i utredningarna som ligger till grund för vad som senare beslutas om. Det finns ingen anledning att blanda bort korten här och jag vet att du inte skulle vilja att dina egna barn låg i potten om socialtjänsten hade dina barn kornet så att säga.



Det är vad som skrivs i utredningen som ligger till grund för vad som senare beslutas om och jag menar att det som skrivs om klienter idag till stor del har stora brister i bevisföringen. Jag skulle önska betydligt högre krav och att socialsekreterarna kunde lära sig av polisens utredare hur de gör när de utreder brott. För det är på så pinsamt låg nivå att det är skrämmande idag.



Min kritik handlar om att utredningarna inte är sakliga och objektiva och är fullproppade med personligt tyckande. Det är på så många allvarliga punkter det brister att man undrar vad socialsekreterarna håller på med idag. Vad har du själv sagt om det var dina barn som låg i potten? Har du gjort det tankeexperimentet någon gång? Skulle det kännas tryggt och rättssäkert att låta socionomer utreda dina barn?





Det är ju precis "by the book" som är problemet, eftersom socialsekreterare jobbar efter manualer som i sig leder till bristfälliga och slumpmässiga slutsatser. Men här skiljer det ju sig inte åt vem som gör utredningen eftersom i stort sett alla socialsekreterare verkar jobba efter BBIC, som har gigantiska brister när det gäller rättssäkerheten.




Jag vet vems om gjort utredningen som jag läst det räcker för mig. Och det var bland det sämsta jag sett någonsin. Man undrar ju om personen ens gått i skolan?

Väldigt bra inlägg, du sätter verkligen fingret på hur dysfunktionell svensk socialtjänst är.

Okej. Nu ställer jag en kontrollfråga baserad på vad som faktiskt gäller:

Har du fattat att utredningarna kan utföras av vem som helst och inte behöver vara av en socionom och att chefen samt socialnämnden är ytterst ansvarig för att besluten är korrekta?




Nej, det är inte problemet. Att arbeta by the book innebär att man utgår från rådande lagar och praxis. I detta fall innebär det till exempel att man i utredningsarbetet förhåller sig strikt till juridiken och den arbetsmetodik som är framtagen av svenska forskare och lärs ut vid svenska lärosäten. De nyexaminerade har i regel inte hunnit bygga upp ett självförtroende i sin yrkesroll så de går mindre på inkänning, magkänsla och invanda rutiner utan klamrar sig fast vid hur lagen är formulerad och de färska kunskaper som lärts ut vid lärosätena. De är långsamma, metodiska, överanalyserar och reflekterar.





Vilket återigen är ett påstående från dig som inte stämmer.
BBIC används som metodstöd. Förstår du vad det innebär? Det är inte en bibel eller cementerad sanning, det är en checklista som används tillsammans med många andra verktyg som tillsammans ligger till grund för bedömning. Vad exakt anser du är så fel med BBIC att det inte går att använda som stöd i utredningar på grund av rättssäkerhet? Här har du den så det blir lättare för dig att förklara vad du kritiserar:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2023-9-8734.pdf



Så om en är urusel så är alla i gruppen urusla? Ja men det är ju en rimlig inställning.

Nej, det som är hopplöst i Sverige är att socialtjänsten bedrivs av kommunerna och det som erbjuds styrs av lag och budget. Det innebär att hjälpen skiljer stort mellan kommunerna. Det du påstår "DET går inte!!!" stämmer inte. Det typiska är att en förälder hör av sig till socialtjänsten och berättar om vilka problem som ställer till det i familjen. Det förs därefter ett samtal gällande hur socialtjänsten kan hjälpa föräldern/föräldarna/barnet/familjen.

Familjebehandling är vanligt och kan anses vara standardbehandling i så gott som alla kommuner, sedan skiljer det stort på vilka andra insatser som köps in/används. Avlastning finns i olika former men hur det används skiljer också stort beroende på kommun. Eftersom socialtjänstlagen är en ramlag så lämnas stort utrymme för socialtjänsterna att avgöra sina insatser, det utrymmet används av många kommuner för att spara pengar och man ger inte mer än vad som lagen kräver. Detta är alltså 100% ett politiskt problem då så gott som alla socialtjänster alltid ber om mer pengar och aldrig får de pengar de begär.

...men kan du i alla fall erkänna att "familjebehandlingen" MER går ut på att utreda föräldrarna (och då lägga en ännu större press på dem än de hade innan, när de känner att de måste prestera inför utredarna), än att faktiskt HJÄLPA föräldrarna med konkreta insatser? T.ex. kontaktfamilj varannan helg, barnpassning någon kväll, någon som kommer och städar och tar hand om disken någon gång i veckan? Utan baktanken att denna person ska spionera på föräldrarna och rapportera om deras fel till socialkontoret?

Ja det har jag fattat absolut och att även chefen kan gå in och ändra så att det ska passa LVU-mallen och lättare få igenom LVU, vilket resulterar i rejält saltade utredningar och överdrifter. De får inte vinkla, utan de som presenteras ska vara så saklig och objektiv information som möjligt. Men så ser inte verkligheten ut.





Att inte vara saklig och objektiv och ljuga om klienterna är inte att följa rådande lagar och praxis.

Snälla nån. Utredningarna är ett fullständigt skämt. Socialsekreteraren följer inte ens sina egna manualer i alldeles för många fall. Det dokumenteras precis som det själv behagas och allt till klientens nackdel, som måste ta med sig en bandspelare av säkerhetsskäl, eftersom mötesanteckningarna alltid vinklas.

Magkänsla ja... Det är socionomernas signum i utredningarna. Juridik? Vad är det. Socionomer kan inte någon juridik och definitivt inte hur man skriver korrekta utredningar och hur man tillämpar juridik rent praktiskt.







Ja det ska användas som metodstöd, men rent praktiskt används det som en slags utredningsmetod som inte har något som helst stöd i vetenskapen och som ger olika slutsatser beroende på vems om skrivit utredningen. Således är det inget man egentligen borde lägga så stor vikt vid, men tyvärr har det gått till överdrift och en övertro på detta koncept.


Ja en bedömning som blir helt slumpmässig beroende på vilka risker som socialsekreteraren fokuserar på. Det är motsatsen till rättssäkert. För hade utredningen gjorts med en vetenskaplig utredningsmetod så hade olika socialsekreterare kommit fram till precis samma bedömning. Men så ser inte verkligheten ut. Du pratar om hur det borde vara, men verkligheten är en helt annan och det är klienterna och barnen som får ta smällen för det.


Därför att det är en modell som bygger på stereotyper och generella risker. Det är helt enkelt inte tillämpbart på alla fall.


Det ger slumpvisa slutsatser och bedömningar. Det är inget bra sätt att jobba och det är inte rättssäkert för klienten och barnet.



För många är usla på svensk socialtjänst och det får barnen betala för. Rättssäkerheten när det gäller barnutredningarna är ett grovt systemfel, som socionomerna är skyldiga till.

Inte generellt men det förekommer och det beror på flera faktorer. Däremot anser jag att familjebehandlingen varierar i kvalitet och som i stort sett enda behandlingsform i många kommuner är det så klart fullständigt otillräckligt. Tanken är ju att psykiatrin ska samverka men eftersom den havererat så saknas möjligheten att arbeta med individer som har svårare problematik. Det innebär att i de fall man inser att allt tyder på någon sorts psykiatrisk problematik som behöver utredas så går man bet. Samma sak när det gäller aggressionsproblematik, också svårt att hantera. Finns inte vilja och pengar att köpa in bredare tjänster från privata bolag så ligger ansvaret hos föräldrarna. Vissa tar ansvaret, andra inte.

LVU 3 § beror i hög grad på att BUP också havererat.

Jag är en seriös debattör, du är det inte. Du generaliserar utifrån kraftiga överdrifter och du bryr dig inte ens om att ta vikt vid informationen du får och du envisas med att såga BBIC utan att sätta dig in i metoden eller hur den används. Det är därför du inte kan konkretisera vad i BBIC som gör det rättsosäkert som metodstöd. Varför ska jag lägga min tid på dig? Svaret: det finns verkligen ingen anledning alls.

Jo jag vet hur den används i praktiken. En socialsekreterare som inte känner familjen överhuvudtaget tar in subjektiv information och använder metodstödet som en dokumentationsmall i utredningar och eftersom socialsekreteraren inte känner klienterna så blir det ordbajsande under varje rubrikmall eftersom vad hen TYCKER är relevant och passar in, men där tycker ju alla olika och därför blir slutbedömningen olika beroende på vem som skrivit utredningen..

Det finns mängder med brister med BBIC och det är inte skrivet i sten att just det metodstödet måste användas. Det används ju inte ens överallt internationellt sett, utan det är ganska unikt för vårt land.

Det märks att du är helt indoktrinerad av din arbetsplats och att du saknar förmåga att ta in att det inte är skrivet i sten att socialt arbete måste gå till som det gör idag. För det är många som inte har tilltro till socialtjänsten och det med all rätt, eftersom de flesta vet att socialtjänsten bara gör allt värre för familjerna och barnen och har dessutom makten att ta barnen från föräldrarna. Många barn får lida pga det.

Jo därför att det används om rubrikmall vid utredningar av socialsekreterare som inte känner familjerna och därför blir bedömningen slumpmässig och har inget stöd i någon vetenskap. Ordbajseri med personligt tyckande ger det utrymme för, precis motsatsen till vad som anses vara rättssäkert innehåll i en utredning. Jag förstår inte att det får gå till på detta sätt.