Det finns två diametralt motsatta perspektiv på hur det här kriget kommer att utvecklas, vart det är på väg (om vi för ögonblicket bortser från risken för att det växer till WW3).
Det ena scenariot följer Lindsay Grahams replik:
"It's the best money we've ever spent" i förhoppningen att massor av ryssar ska bli dödade utan att Väst ens behöver skicka in egna trupper till fronten. Denna approach har i praktiken redan missluýckats, även om västmedia försöker dölja saken. Ukraina har under i stort sett hela kriget förlorat långt fler soldater än Ryssland, Kiev kommer ingenstans på slagfältet trots massiva ansträngningar och någon stor
öppen NATO-intervention i Ukraina kommer det knaoast att bli, trots att det är det enda som möjligen skulle kunna vända kriget ett tag. Ukraina nöts ner över tid.
Det andra perspektivet:
"It's the Economy, stupid!". (Bill Clinton). Att föra proxykrig på det här sättet är inte gratis, och om NATO övergick till att öppet använda sina egna reguljära truppper vid fronten så skulle det kosta ännu mycket mer - ukrainska liv kan man slösa med och köra ner i gyttja och usla villkor, men inte gärna sina
egna franska eller amerikanska soldaters liv. Eftersom det i grunden är parlamenten som måste ge klartecken för fortsatt miljardrullniing till Ukraina kommer man till en fas där det blir politiskt känsligt i Väst att kriget rullar på och slukar massvis med pengar, vapen och liv, och skadar den egna eonomin, utan att lyckas ge de önskvärda resultaten. I USA nådde man den punkten för ett drygt halvår sedan, i samband med budgetstriderna i Kongressen och Zelenskys andra USA-besök för att vigga pengar. och nu har vi kommit in i den fasen även i Europa - bland vanligt folk nere på kontinenten, om än inte så mycket i finmedia. Förr eller senare blir Väst tvungna att trappa ner sitt deltagande. och slutresultatet blir då att Väst har sålt smöret i massiv skala men tappat pengarna.