Oärlig god man.

Har hamnat i ett problematiskt läge som följer:
Min far har en kusin som inte har någon nära släkting.
Damen i fråga bor på annan ort än vår men mina föräldrar hälsar på när de har vägarna förbi. Hon har på senare år blivit allt sämre (hon är runt 90) så för en tid sen så ordnades det med att hon skulle flytta in på hem. Då kom det fram att hon blivit tilldelad en god man.

När mina föräldrar packade ihop saker hon skulle få med sig så hittade de ett testamente. Jag och min syster skulle ärva bohaget och lägenheten, ett annat kusinbarn skulle ärva hennes pengar. De fotade testamentet och la det bland andra värdesaker, bankböcker och bordssilver.

Till en början så var den gode mannen väldigt tillmötesgående vad som skulle göras med allt.
Sedan reste hon bort i sex veckor till sitt hemland och gick inte att nå.
När mina föräldrar får tag på henne nästa gång är allt annorlunda: hon ifrågasätter min fars släktskap, har skänkt och sålt hennes inventarier, gjort lägenheten färdig för försäljning. Dessutom säger hon att det inte finns något testamente.

Vi har varit i kontakt med överförmyndare, lagt fram berättelsen, skickat foto på testamente och lämnat in en klagan för den gode mannen att svara.
Dock hänvisas det till att vi inte är nära anhöriga och att vi inte kan få veta något eller få ut handlingar.

Hur går man vidare efter det?
Vad kan hennes beteende bero på? Gode män har väl inte fria händer med sin klients pengar?

Information och tips mottages gärna.

Vadå inte nära anhöriga? Det är väl din farsa?

Du säger att hon "ifrågasätter [din] fars släktskap," vad betyder det? Att hon ifrågasätter att han är din far/du är hans son? Vad grundar hon i så fall det på?

Om överförmyndaren anser att du inte är nära anhörig, så låter det som att de instämmer i den bedömningen. Men det lär de bara göra om du inte står som hans son i folkbokföringen. Gör du det?

Ok, var kanske lite otydlig. Gode man ifrågasätter om min far verkligen är kusin till hennes klient.
Kusin och kusinbarn räknas ej som nära släkt. Det är dock, konstigt nog han som ska kontaktas den dagen hon dör.
Känns ju minst sagt konstigt att gode mannen kan ljuga och göra som hon vill med arvet. Det handlar om i stora drag fyra miljoner kr.

Är inte damen omyndigförklarad så är det släktingarna som har all rätt. Fadern är väl huvudsaklig arvinge?

Ja, eller så kanske jag bara inte läste ordentligt nog, heh.

Okej, så om jag förstått det rätt: din far har en kusin, och denna kusin har en god man. Den goda mannen har ifrågasätt om din far verkligen är släkt med kusinen. Har jag uppfattat det rätt den här gången?

Hennes ifrågasättande av släktskapet är lite underligt, men lär knappast spela någon roll.




Kommunens beteende är också underligt. Även om det inte är en nära anhörig som klagar, så bör klagomålet utredas. Se t.ex. hur Stockholms kommun hanterar saken:

Sen kanske de p.g.a. sin storlek har mer resurser att utreda klagomål.

Ni kan alltid be kusinen att skriva under eller skicka in klagomålet. Huvudmannen har förstås rätt att klaga på sin egen god man.




Om kusinens gode man ger bort kusinens grejer, säljer sånt som inte bör säljas, o.s.v., så kan ni polisanmäla det. Trolöshet mot huvudman är ett brott.

Vad exakt menar du med "varit i kontakt med" och "det hänvisas till"? De kontakter du beskrivit med överförmyndare är otydliga.

Din far kan ansöka om byte av god man för kusinens räkning, och be att få ett beslut. Det kommer överförmyndaren sannolikt avvisa av, eftersom din far inte är nära släkting. Det blir dock ett myndighetsbeslut, som kan granskas senare.

Tror du att den gode mannen begått ett brott, traska in på en polisstation och berätta om situationen. Om det är som du påstår och du kan förklara det sakligt bör detta nå en åklagare och prövas om misstankar om trolöshet mot huvudman kan föreligga, och isåfall bör åklagare inleda en förundersökning.


Den gode mannen får givetvis inte "göra som hon vill". Om du har ett foto av ett testamente och trovärdigt kan styrka det, kan det vara giltigt i domstol. Bevisbördan ligger dock på dig.

Nu är ju släktingen i fråga dement och utan tal så det går inte.

Det är under utredning och vi väntar på svar på klagan. Men sakerna är ju borta hursomhelst.

Polisanmälan kommer att göras om det inte blir en mirakelvändning på den här historien.

Förstår inte riktigt gode mannens beteende, allt som säljs hamnar väl på ett konto hon inte kan nyttja? Och utan testamente går ju allt till arvsfonden.

Telefon och mailkontakt. Det har hänvisats till att vi inte är nära nog besläktade för att få veta vem som ordnat god man och dennes befogenheter. Vi har skickat bilder på hennes testamente, familjens jurist och vita arkivet.

Eftersom ni inte är nära anhöriga så kommer ni inte få någon information om erat klagomål, eller eventuella beslut som de fattar. Därför så skulle jag polisanmäla direkt om jag vore er. Ju längre ni väntar, desto längre som den gode mannen har på sig att ställa till med fler dumheter.

God man har ett konto med huvudmannens medel i de flesta fall, det beror på vad som
ingår i uppdraget. Finns olika upplägg med olika behörigheter.
Förmodar att det i detta fallet ingår "förvalta egendom".

Kusiner ärver inte varandra.
Testamentet blir aktuellt när damen dör.

Mitt råd är att kontakta Kalle Larsson, förbundsjurist på SKR,
Sveriges Kommuner o Regioner. Tel 08-452 79 91.
Han kan en hel del inom området.

Tingsrätten utser god man, borde vara allmän handling.

Ja, nu har jag iofs aldrig försökt kolla ett sånt beslut, men det vore underligt om man inte ens kan se vem som ansökte om god man.

Kan ju iofs ha varit överförmyndaren, och det blir man ju inte klokare av att veta.

Och det är hon garanterat inte eftersom omyndigförklaring inte existerat på typ 35 år i Sverige. Det närmaste man kan komma är förvaltare.