Varför säger folk "ingen fara"? (Sammanfogad tråd)

När man numera tackar någon butikspersonal som guidat en till hyllan med fermenterade makaroner så får man alltid svaret: ”det är ingen fara”.

Vad betyder det? Är det ett alternativ till ”det var så lite”?

Var kommer utrrycket ifrån? Är det en angicalism? ”No, worries”? Isåfall borde uttrycket ”inga problem” vara mer passande.

Jag tycker ”det är ingen fara” låter skevt.

Japp, det betyder samma sak som "det var så lite"

'de e lugnt' är det enda rätta svaret

Om man har svenska som andraspråk kanske man inte vet att det härstammar ifrån:


Ingen fara på taket
(betydelse: ingen anledning till oro; jämför ordstävet: Ingen fara på taket, så länge skorstenen står)

https://www.prefix.nu/ordsprak.html

Mao, inga problem eller att förfarandet inte ledde till bekymmer för den andre parten.

Sverige var en gång i tiden ett högt-förtroende-samhälle, där man inte ville åsamka andra besvär mer än nödvändigt. Så är väl något som kommer därifrån.

Hahaha, den här ska jag börja använda!

Du har förstås rätt i att uttrycket ”det är ingen fara” har sitt ursprung i uttrycket ”ingen fara på taket”. Lite märkligt dock att ett så gammalt uttryck dammats av och dessutom kapats på mitten. Det är lite som att vi plötsligt skulle börja säga, ”det är ingen ko”.

"Ingen ko" låter nog mer naturligt, mindre risk för missförstånd. Men visst.

Dock inte hört "Ingen ko på isen" (eller något derivat) på väldigt länge, men hör "ingen fara" i princip dagligen. Här säger man bara "Ingen brådska" och om någon känner sig extra vågad och är ifrån en äldre generation än jag "det brinner inte". Nog geografiskt delvis, bor i södra Sverige du kanske bor lite längre upp.

Kommer hela tiden på mig med att reflexmässigt säga "ingen fara" på en sekund när nån tackar för nåt. Och sen stör jag mig på mig själv. Vadå "ingen fara" liksom. Korkat låter det. Men ändå säger jag det innan jag hinner tänka.

Personalen menar säkert att du inte tog upp hennes tid med att lotsa dig till makaronerna när hon precis var på väg till mjölken som ligger i andra änden i butiken.

Om jag får ett tack svarar jag "det var så lite".

Man brukar väl säga lite vem man säger till. Till äldre brukar jag säga, det var så lite så, yngre : det är ingen fara

Som många uttryck så är de inte vare sig logiska eller direkt kopplade till vad den andre parten sagt. En standardfras som få själva vet vad de menar med.

Liknande, som jag nyligen skrivit om i en annan tråd, är när du tackar någon och istället för de klassiska "tack så mycket" eller "Tusen tack" säger "Tack, snälla". Det sista är ett uttryck som kommit i ropet det senaste året och låter väldigt fel - varför detta "snälla"?

Kanske hade en bokstavlig innebörd förr i tiden?
Någon glömde sin hatt på gärdsgården, kom senare tillbaks, hämtade den o ursäktade sig för detta, så markägaren sade;
’Ingen fara… (för dig, den här gången…)’