Det stämmer. Det framgår av fotot på sidan 103 i Protokoll III-2 i FUP:en.
Ström skrev (tre dagar efter mordet) att
"Fauzzi har hunnit gå några meter efter korsningen" när han hör skotten. Korsningen är Sveavägens korsning med Adolf Fredriks Kyrkogata. Inte Sveavägens korsning med Kammakargatan. Fauzzi (som hade hörlurar) skulle inte ha hört skotten vid Kammakargatan. Fauzzi skulle inte ha hunnit till Kammakargatan (nästan 300 meter från mordplatsen). Ström (som knappt hade sovit på tre dygn) skrev fel. Av misstag.
"De arbetade omkring 15 - 16 h om dygnet under ett högt tryck" (Håkan Ström 181112).
Google Maps
I samma referat (tre dagar efter mordet) skrev Ström att Fauzzi
"var i höjd med Bonnierfastigheten, Sveavägen 56" när han mötte paret Palme. Ström skrev
"Bonnierfastigheten", det kulturminnesmärkta huset på Sveavägen 56. Huset byggdes 1884 och köptes 1921 av bokförlaget Bonniers. Vilket hus han menar råder det inga tvivel om. Vad som har hänt råder det heller inga tvivel om.
Ström har förskjutit
båda händelserna (skotten och mötet med paret Palme 52 sekunder tidigare)
ett kvarter norrut.
Fauzzi mötte paret Palme 10 meter norr om Skandias entré och hörde skotten
"några meter" norr om Adolf Fredriks Kyrkogata (vid Sveavägen 50). Han mötte dem
inte vid Bonnierhusets port (vid Sveavägen 56) och hörde
inte skotten
"några meter" norr om Kammakargatan.
Ströms misstag är intressant. Av mer än ett skäl. Ström var en av de mest aktiva kriminalinspektörerna i mars 1986, mätt i antalet förhör. Han var även ansvarig för rekonstruktionerna på Sveavägen i april 1986. Ändå vet inte Ström (tre dygn efter mordet!) att paret Palme korsade Sveavägen vid Adolf Fredriks Kyrkogata. Ström vet inte att korvhandlaren Ljubisa Najic såg paret Palme passera korvkiosken. Trots att Najic förhördes
två gånger två dagar tidigare.
Finns ett bättre exempel på Holmérs toppstyrning av utredningen?
"Det fungerade väldigt dåligt med information. Mycket avhandlades i Palmerummet och sedan var det en mängd 'dammluckor' som informationen passerade innan den spreds ut i organisationen. I Palmerummet fattades också många beslut avseende olika inriktningar och någon gång i slutet av 1986, strax innan nyår, kom kurdspåret vilket allt då skulle satsas på" (Håkan Ström 181112).
Andra och sista förhöret med Fauzzi hålls 860325 (resten var konfrontationsförhör och en fyra timmar lång spaning på mordplatsen på årsdagen 1987). Länninge förhör Fauzzi på Sveavägen. Tre veckor efter första förhöret. Länninge gör också ett misstag. Till följd av Ströms misstag. Länninge flyttar inte händelserna ett kvarter söderut (som han borde ha gjort).
Länninge tror att platsen är rätt (Bonnierhusets port), men händelsen fel (mötet med paret Palme). Länninge tror att Fauzzi hörde skotten vid Bonnierhusets port (vid Sveavägen 56). Därför ska Fauzzi fortsätta dit. 95 sekunder från mötet med paret Palme (10 meter norr om Skandias entré). 43 sekunder för långt.
Om Fauzzi hade stannat
"några meter" norr om Adolf Fredriks Kyrkogata (där skotten hördes) hade tiden stannat på 52 sekunder. Samma tid som tiden från mordplatsen till mötesplatsen (10 meter norr om Skandias entré). Länninge (inte Fauzzi) bestämde var skotten hördes (efter en felaktig tolkning av Ströms felaktiga referat tre veckor tidigare). Det framgår av Länninges referat (860325).
"De 43 sekunderna" finns inte. "Frilansutredaren" Ingvar Heimer lanserade "mötesscenariot" i den socialdemokratiska tidningen Vi 1991 (med "de 43 sekunderna" som enda bärande argument). Heimer läste inte förhören ordentligt. Han jämförde inte förhören 860303 och 860325. Heimer läste förhöret 860325 och drog sina slutsatser där.
Frågan var Fauzzi hörde skotten avgörs inte av andra personer. Inte av männen som Ljubisa Najic såg. De männen är oidentifierade. Inte av ögonvittnena på Sveavägens västra trottoar. Vi vet var de hörde skotten.
Var Fauzzi hörde skotten avgörs inte av dem. Var Fauzzi hörde skotten står i Ströms referat 860303.
"Några meter" norr om en korsning. Sveavägens korsning med Adolf Fredriks Kyrkogata. "De 43 sekunderna" finns inte.
Det enda bärande argumentet för "mötesscenariot" finns inte.